Kapslingar - Versionshistorik

Blueint: Bild: PLCC-44

2013-01-29T01:38:30Z

Bild: PLCC-44

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2013 kl. 01.38
Rad 1:		Rad 1:
	[[Image:DIP.jpg\|thumb\|DIP kapsling]]		[[Image:DIP.jpg\|thumb\|DIP kapsling]]
			[[Image:PLCC44.jpg\|thumb\|PLCC-44]]
	'''Kapslingar''' avser den förpackning som används för att kapsla in ett chip.		'''Kapslingar''' avser den förpackning som används för att kapsla in ett chip.

Blueint: puts

2013-01-29T01:37:08Z

puts

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2013 kl. 01.37
Rad 3:		Rad 3:

	== Generellt ==		== Generellt ==
	I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.		I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i {{nowrap\|2 kategorier.}} Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.

	Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf nxp.com - pkgchapter1.pdf]		Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf nxp.com - pkgchapter1.pdf]

Blueint: omformuleringar ; bild ; puts

2013-01-29T01:36:51Z

omformuleringar ; bild ; puts

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2013 kl. 01.36
Rad 1:		Rad 1:
			[[Image:DIP.jpg\|thumb\|DIP kapsling]]
			'''Kapslingar''' avser den förpackning som används för att kapsla in ett chip.

	== Generellt ==		== Generellt ==

	I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.		I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.

	Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf ~~länk~~]		Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf nxp.com - pkgchapter1.pdf]

	~~== [[Hålmonterade]] ==~~

	~~Detta~~ är den ursprungliga ~~typen~~ där varje ben gick igenom ett genomplätterat hål i kortet och lödades. Det var på den tiden när det fanns mycket struktur i kappslingarna. Typiskt var alla ben placcerade både i x och y led på en grid av 0.1" (2~~.54mm~~). Ett annat mått som var mycket vanligt var Modul (M). 1Modul == 0.2" eller 5.~~08mm.~~		== Hålmonterade ==
			[[Hålmonterade\|Hålmonterat]] är den ursprungliga metoden där varje ben gick igenom ett genomplätterat hål i kortet och lödades. Det var på den tiden när det fanns mycket struktur i kappslingarna. Typiskt var alla ben placcerade både i {{nowrap\|x och y led}} på en grid av 0.1" {{nowrap\|(2,54 mm).}} Ett annat mått som var mycket vanligt var Modul (M). 1Modul == 0.2" eller {{nowrap\|5,08 mm.}}

	''En av anledningarna var att dåtidens (auto)routrar ofta arbetade efter Lee algoritmen som kräver att alla anslutningar ligger på ett rutmönster. Ju finare grid ju mer minna slukar algoritmen.''		''En av anledningarna var att dåtidens (auto)routrar ofta arbetade efter Lee algoritmen som kräver att alla anslutningar ligger på ett rutmönster. Ju finare grid ju mer minna slukar algoritmen.''
Rad 13:		Rad 14:
	Plastkondensatorer hade (har) ofta 1M eller 1.5M bredd. Motstånd böjs och kapas efter liknande principer. 1.5M var (vill jag minnas) ganska vanligt.		Plastkondensatorer hade (har) ofta 1M eller 1.5M bredd. Motstånd böjs och kapas efter liknande principer. 1.5M var (vill jag minnas) ganska vanligt.

	== [[Ytmonterade]] ==		== Ytmonterade ==
			[[Ytmonterade\|Ytmontering]] är en annan monteringsmetod som togs fram under 1960-talet, men det tog tills 1980-talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.
	~~Trots att man kan tro att detta~~ är ~~nytt~~ togs ~~det~~ fram under ~~60'~~talet, men det tog tills ~~80'~~talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

	Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.		Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.

PeterH: /* Generellt */

2008-06-29T18:49:23Z

Generellt

← Äldre version		Versionen från 29 juni 2008 kl. 18.49
Rad 3:		Rad 3:
	I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.		I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.

	Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf]		Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf länk]

	== [[Hålmonterade]] ==		== [[Hålmonterade]] ==

PeterH: /* Generellt */

2008-06-29T18:47:31Z

Generellt

← Äldre version		Versionen från 29 juni 2008 kl. 18.47
Rad 3:		Rad 3:
	I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.		I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.

	Här hittar du ett dokument som beskriver ~~dom~~ olika ~~kapslingarna~~ för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf]		Här hittar du ett dokument som beskriver olika kapslingar för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf]

	== [[Hålmonterade]] ==		== [[Hålmonterade]] ==

PeterH: /* Generellt */

2008-06-29T18:46:24Z

Generellt

← Äldre version		Versionen från 29 juni 2008 kl. 18.46
Rad 2:		Rad 2:

	I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.		I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.

			Här hittar du ett dokument som beskriver dom olika kapslingarna för hålmonterade och ytmonterade kretsar: [http://www.standardics.nxp.com/packaging/handbook/pdf/pkgchapter1.pdf]

	== [[Hålmonterade]] ==		== [[Hålmonterade]] ==

TLovskog den 19 mars 2007 kl. 20.30

2007-03-19T20:30:36Z

Ny sida

== Generellt ==

I början var antalet kappslingar få och strukturerade. I stort delar man in kappslingarna i 2 kategorier. Hålmonterat och ytmonterat. Precis som det låter så har de hålmonterade ben som går igenom mönsterkortet, medans de ytmonterade monteras och lödas på en sida.

== [[Hålmonterade]] ==

Detta är den ursprungliga typen där varje ben gick igenom ett genomplätterat hål i kortet och lödades. Det var på den tiden när det fanns mycket struktur i kappslingarna. Typiskt var alla ben placcerade både i x och y led på en grid av 0.1" (2.54mm). Ett annat mått som var mycket vanligt var Modul (M). 1Modul == 0.2" eller 5.08mm.

''En av anledningarna var att dåtidens (auto)routrar ofta arbetade efter Lee algoritmen som kräver att alla anslutningar ligger på ett rutmönster. Ju finare grid ju mer minna slukar algoritmen.''

Plastkondensatorer hade (har) ofta 1M eller 1.5M bredd. Motstånd böjs och kapas efter liknande principer. 1.5M var (vill jag minnas) ganska vanligt.

== [[Ytmonterade]] ==

Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.

Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.