Impedans hos förstärkare - Versionshistorik

Blueint: bildtext, länk Q-värde

2013-02-04T04:20:01Z

bildtext, länk Q-värde

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 04.20
Rad 16:		Rad 16:

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_02.png\|thumb\|Bild 2 - Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt Q-värde]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_02.png\|thumb\|Bild 2 - Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt [[Q-värde]]]]
	<U>Bild 2</U> är kurvor som de flesta känner igen, förutom att jag har lagt in aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt högtalarens elektriska [[Q-värde]] beroende på frekvens. Man ser här att den är så högt som strax över 0.8 vid dryga {{nowrap\|2 kHz,}} med andra ord måste förstärkaren hantera nästan lika mycket reaktiv effekt som aktiv effekt (reaktiv effekt värmer förstärkaren kylflänsar - kom i håg detta!) vid exakt 70 Hz så är den elektriska Q-värdet nära 0, dvs. nästanpå ideal last, tycker man, men å andra sidan är impedansen hög, runt {{nowrap\|25 Ω}} så det går inte in så mycket effekt i högtalaren för en given polspänning, typ 40 mW när man annars ligger runt 125 mW, medans ligger man på 50 Hz resp 100 Hz så är andelen reaktiv effekt cirka 3/4 av den aktiva effekten i belopp - med andra ord. Förstärkaren skall hantera tvära kast från cirka 30 grader kapacitiv last till dito 40 grader induktiv last bara i intervallet 50 Hz - så det gäller att förstärkarens återkoppling är stabil med en sådan här varierande last inkopplad.		<U>Bild 2</U> är kurvor som de flesta känner igen, förutom att jag har lagt in aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt högtalarens elektriska [[Q-värde]] beroende på frekvens. Man ser här att den är så högt som strax över 0.8 vid dryga {{nowrap\|2 kHz,}} med andra ord måste förstärkaren hantera nästan lika mycket reaktiv effekt som aktiv effekt (reaktiv effekt värmer förstärkaren kylflänsar - kom i håg detta!) vid exakt 70 Hz så är den elektriska Q-värdet nära 0, dvs. nästanpå ideal last, tycker man, men å andra sidan är impedansen hög, runt {{nowrap\|25 Ω}} så det går inte in så mycket effekt i högtalaren för en given polspänning, typ 40 mW när man annars ligger runt 125 mW, medans ligger man på 50 Hz resp 100 Hz så är andelen reaktiv effekt cirka 3/4 av den aktiva effekten i belopp - med andra ord. Förstärkaren skall hantera tvära kast från cirka 30 grader kapacitiv last till dito 40 grader induktiv last bara i intervallet 50 Hz - så det gäller att förstärkarens återkoppling är stabil med en sådan här varierande last inkopplad.

Blueint: länk Q-värde ; puts

2013-02-04T04:11:11Z

länk Q-värde ; puts

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 04.11
Rad 17:		Rad 17:
	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_02.png\|thumb\|Bild 2 - Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt Q-värde]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_02.png\|thumb\|Bild 2 - Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt Q-värde]]
	<U>Bild 2</U> är kurvor som de flesta känner igen, förutom att jag har lagt in aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt högtalarens elektriska Q-värde beroende på frekvens. Man ser här att den är så högt som strax över 0.8 vid dryga {{nowrap\|2 kHz,}} med andra ord måste förstärkaren hantera nästan lika mycket reaktiv effekt som aktiv effekt (reaktiv effekt värmer förstärkaren kylflänsar - kom i håg detta!) vid exakt 70 Hz så är den elektriska Q-värdet nära 0, dvs. nästanpå ideal last, tycker man, men å andra sidan är impedansen hög, runt {{nowrap\|25 Ω}} så det går inte in så mycket effekt i högtalaren för en given polspänning, typ 40 mW när man annars ligger runt 125 mW, medans ligger man på 50 Hz resp 100 Hz så är andelen reaktiv effekt cirka 3/4 av den aktiva effekten i belopp - med andra ord. Förstärkaren skall hantera tvära kast från cirka 30 grader kapacitiv last till dito 40 grader induktiv last bara i intervallet 50 Hz - så det gäller att förstärkarens återkoppling är stabil med en sådan här varierande last inkopplad.		<U>Bild 2</U> är kurvor som de flesta känner igen, förutom att jag har lagt in aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt högtalarens elektriska [[Q-värde]] beroende på frekvens. Man ser här att den är så högt som strax över 0.8 vid dryga {{nowrap\|2 kHz,}} med andra ord måste förstärkaren hantera nästan lika mycket reaktiv effekt som aktiv effekt (reaktiv effekt värmer förstärkaren kylflänsar - kom i håg detta!) vid exakt 70 Hz så är den elektriska Q-värdet nära 0, dvs. nästanpå ideal last, tycker man, men å andra sidan är impedansen hög, runt {{nowrap\|25 Ω}} så det går inte in så mycket effekt i högtalaren för en given polspänning, typ 40 mW när man annars ligger runt 125 mW, medans ligger man på 50 Hz resp 100 Hz så är andelen reaktiv effekt cirka 3/4 av den aktiva effekten i belopp - med andra ord. Förstärkaren skall hantera tvära kast från cirka 30 grader kapacitiv last till dito 40 grader induktiv last bara i intervallet 50 Hz - så det gäller att förstärkarens återkoppling är stabil med en sådan här varierande last inkopplad.

	{{clear}}		{{clear}}
	Signalfärger:
			Signalfärger (bild 3-10):
	* Insignal - <font color=blue>'''Blått'''</font>		* Insignal - <font color=blue>'''Blått'''</font>
	* Ström som vandrar mellan förstärkaren och högtalaren - <font color=green>'''Grönt'''</font>		* Ström som vandrar mellan förstärkaren och högtalaren - <font color=green>'''Grönt'''</font>

Blueint: puts

2013-02-04T04:08:44Z

puts

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 04.08
Rad 54:		Rad 54:

	{{clear}}		{{clear}}
	Ovanstående är bara tankeövning hur komplex drivning av en 'vanlig' högtalare egentligen är - Stora impedanshopp är helt klart farliga om de också är smala - indikerar då högt mekaniskt Q-värde som har dålig elektrisk koppling mot slutsteget och blir därmed resonanta/ringiga på vissa frekvenser. Tvära kast och mycket reaktiv effekt i högtalaren gör också att kylningen av slutsteget måste kunna åtminstone hantera halva sin utsända effekt avbrända direkt i sina kylflänsar tillfälligt (= termisk kapacitet i trissornas kisel i {{nowrap\|0,5 - 1,0 sekunders}} regionen) och skyddsbetendet vid ännu ogynsammare last och/eller kontinuerlig drift i den ogynsamma lastläget..		Ovanstående är bara tankeövning hur komplex drivning av en 'vanlig' högtalare egentligen är. Stora impedanshopp är helt klart farliga om de också är smala. De indikerar då högt mekaniskt Q-värde som har dålig elektrisk koppling mot slutsteget och blir därmed resonanta/ringiga på vissa frekvenser. Tvära kast och mycket reaktiv effekt i högtalaren gör också att kylningen av slutsteget måste kunna åtminstone hantera halva sin utsända effekt avbrända direkt i sina kylflänsar tillfälligt (= termisk kapacitet i trissornas kisel i {{nowrap\|0,5 - 1,0 sekunders}} regionen) och skyddsbetendet vid ännu ogynsammare last och/eller kontinuerlig drift i den ogynsamma lastläget..

	Vissa högtalare, åtminstone förr så lade man in konjegatlänkar i delningsfiltret för att förbättra den reaktiva delen mot slutsteget sett. Men även konjegatlänkar lagrar energi vilket gör att konjegatlänken 'isolerar' högtalarelementet mot slutsteget och bromsas inte av den längre i samma utsträckning som tidigare. Vilket gör att högtalaren blir ännu mera ringig av operationen.		Vissa högtalare, åtminstone förr så lade man in konjegatlänkar i delningsfiltret för att förbättra den reaktiva delen mot slutsteget sett. Men även konjegatlänkar lagrar energi vilket gör att konjegatlänken 'isolerar' högtalarelementet mot slutsteget och bromsas inte av den längre i samma utsträckning som tidigare. Vilket gör att högtalaren blir ännu mera ringig av operationen.

Blueint: rens av irrelevant frågeställning till redovisad simulering

2013-02-04T04:06:46Z

rens av irrelevant frågeställning till redovisad simulering

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-Om man parallellkopplar 8 stycken [http://www.bourns.com/pdfs/tip35.pdf TIP35C] (NPN) i en push-pull tillämpning med [http://www.st.com/internet/com/TECHNICAL_RESOURCES/TECHNICAL_LITERATURE/DATASHEET/CD00001165.pdf TIP36C] (PNP) som motpart.
+Vad händer när en komplex kapacitiv respepektive komplex induktiv last som alla högtalare är kopplas till en förstärkare. Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.
 Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω |_ 30 grader och 2 Ω |_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.
@@ Rad 82: / Rad 54: @@
 {{clear}}
 Ovanstående är bara tankeövning hur komplex drivning av en 'vanlig' högtalare egentligen är - Stora impedanshopp är helt klart farliga om de också är smala - indikerar då högt mekaniskt Q-värde som har dålig elektrisk koppling mot slutsteget och blir därmed resonanta/ringiga på vissa frekvenser. Tvära kast och mycket reaktiv effekt i högtalaren gör också att kylningen av slutsteget måste kunna åtminstone hantera halva sin utsända effekt avbrända direkt i sina kylflänsar tillfälligt (= termisk kapacitet i trissornas kisel i {{nowrap|0,5 - 1,0 sekunders}} regionen) och skyddsbetendet vid ännu ogynsammare last och/eller kontinuerlig drift i den ogynsamma lastläget..
+Vissa högtalare, åtminstone förr så lade man in konjegatlänkar i delningsfiltret för att förbättra den reaktiva delen mot slutsteget sett. Men även konjegatlänkar lagrar energi vilket gör att konjegatlänken 'isolerar' högtalarelementet mot slutsteget och bromsas inte av den längre i samma utsträckning som tidigare. Vilket gör att högtalaren blir ännu mera ringig av operationen.
 För att få snabba och fasta bashögtalare så handlar det om att minska på rörliga vikterna så mycket som möjligt och den vägen minska energilagringen i högtalaren. Vilket är lättare sagt än gjort förvisso..
 == Externa länkar ==
 *[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=2&t=24402 EF: Klass B Förstärkare. Hur räknar man ut impedansen?], startad 2008-02-16

Blueint: /* xxargs */ vad händer.. ; spicemodell ursprung

2013-02-04T04:01:06Z

xxargs: vad händer.. ; spicemodell ursprung

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 04.01
Rad 25:		Rad 25:
	Detta är ett exempel på sådant som är en mycket lämplig uppgift för en [[Unix mjukvara#Simulering\|SPICE simulator]].		Detta är ett exempel på sådant som är en mycket lämplig uppgift för en [[Unix mjukvara#Simulering\|SPICE simulator]].

	Det som peter555:s länkar inte tar upp någonstans är ~~vad~~ som händer när man kopplar till komplex kapacitiv respepektive komplex induktiv last som alla högtalare är. Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.		Det som peter555:s länkar inte tar upp någonstans är:

			Vad som händer när man kopplar till komplex kapacitiv respepektive komplex induktiv last som alla högtalare är. Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.

	Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω \|_ 30 grader och 2 Ω \|_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap\|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.		Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω \|_ 30 grader och 2 Ω \|_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap\|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.
Rad 33:		Rad 35:
	Skall man köra impedansmässigt 'fula' högtalare så måste man dimensioneringsmässigt räkna med att nästa all effekt tillfälligt hamnar i kylflänsarna vid vissa driftlägen.		Skall man köra impedansmässigt 'fula' högtalare så måste man dimensioneringsmässigt räkna med att nästa all effekt tillfälligt hamnar i kylflänsarna vid vissa driftlägen.

			Det finns en SPICE-modell av en allmängiltig<!--generisk--> noname 3-vägshögtalare av den typ man hittar på varuhus som SIBA osv.
	~~Sedan gammalt har jag hittat~~ en ~~spicemodell~~ av en allmängiltig<!--generisk--> noname 3-vägshögtalare av den typ man hittar på varuhus som SIBA osv.

	Denna modell är byggd baklänges från en uppmätt högtalare så att modellen ger exakt samma impedanskurva med alla fasvridningar etc. Som den verkligt uppmätta högtalaren - många SPICE-modeller är analyserade så här baklänges och är en hyffsat pålitligt metod. Tyvärr har skaparen utelämnat vilken högtalarmodell denne utgick ifrån. Observera att den visar bara det elektriska perspektivet som visas mot slutsteget, inte det ljudmässiga även om man kan dra vissa slutsatser av den. Gissningsvis inkluderar modellen passiva delningefilter etc. Som förvärrar situationen ytterligare några snäpp (även dessa lagrar energi i systemet).		Denna modell är byggd baklänges från en uppmätt högtalare så att modellen ger exakt samma impedanskurva med alla fasvridningar etc. Som den verkligt uppmätta högtalaren - många SPICE-modeller är analyserade så här baklänges och är en hyffsat pålitligt metod. Tyvärr har skaparen utelämnat vilken högtalarmodell denne utgick ifrån. Observera att den visar bara det elektriska perspektivet som visas mot slutsteget, inte det ljudmässiga även om man kan dra vissa slutsatser av den. Gissningsvis inkluderar modellen passiva delningefilter etc. Som förvärrar situationen ytterligare några snäpp (även dessa lagrar energi i systemet).

Blueint: /* xxargs */ puts

2013-02-04T03:57:15Z

xxargs: puts

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 03.57
Rad 25:		Rad 25:
	Detta är ett exempel på sådant som är en mycket lämplig uppgift för en [[Unix mjukvara#Simulering\|SPICE simulator]].		Detta är ett exempel på sådant som är en mycket lämplig uppgift för en [[Unix mjukvara#Simulering\|SPICE simulator]].

	Det som peter555:s länkar inte tar upp någonstans är vad som händer när man kopplar till komplex kapacitiv respepektive komplex induktiv last som alla högtalare är . Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.		Det som peter555:s länkar inte tar upp någonstans är vad som händer när man kopplar till komplex kapacitiv respepektive komplex induktiv last som alla högtalare är. Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.

	Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω \|_ 30 grader och 2 Ω \|_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap\|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.		Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω \|_ 30 grader och 2 Ω \|_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap\|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.

Blueint: /* xxargs */ stavfel

2013-02-04T03:56:48Z

xxargs: stavfel

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 03.56
Rad 25:		Rad 25:
	Detta är ett exempel på sådant som är en mycket lämplig uppgift för en [[Unix mjukvara#Simulering\|SPICE simulator]].		Detta är ett exempel på sådant som är en mycket lämplig uppgift för en [[Unix mjukvara#Simulering\|SPICE simulator]].

	Det som peter555:s länkar inte tar upp någonstans är vad som händer när man kopplar till komplex kapacitiv respepektive ~~kompex~~ induktiv last som alla högtalare är . Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.		Det som peter555:s länkar inte tar upp någonstans är vad som händer när man kopplar till komplex kapacitiv respepektive komplex induktiv last som alla högtalare är . Hornhögtalare är dock faktiskt minst komplex i det avseendet och är därför känd för att fungera hyffsat bra med rörförstärkare som normalt sett har låg dämpfaktor detsamma som hög utgångsimpedans i jämförelse med transistorsteg.

	Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω \|_ 30 grader och 2 Ω \|_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap\|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.		Tidningar inom HiFi hadde åtminstone förr en test med typ 2 Ω \|_ 30 grader och 2 Ω \|_ 60 grader både kapacitivt och induktivt (en vanlig noname 3-vägs a la SIBA-högtalare kanske ligger som värst på runt {{nowrap\|40 - 45 grader}} fasvinkel på var sin sida av resonansfrekvensen för basen, men motsvarande 'puckel' finns även på var sin sida om mellanregistrets resonansfrekvens.

Blueint: omformulering bildtexter

2013-02-04T03:56:03Z

omformulering bildtexter

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 03.56
Rad 56:		Rad 56:

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_04.png\|thumb\|Bild 4 - 70 Hz i 4 perioder]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_04.png\|thumb\|Bild 4 - 70 Hz i 4 perioder, start {{nowrap\|0 Ω,}} med {{nowrap\|8 Ω}} dämpning]]
	<U>Bild 4</U> visar när högtalaren startar med 0 Ω, men dämpar den med 8 Ω för att simulera ett litet rörsteg och långa kablar. Man ser att det ringer efter betydligt mera när signalen avbryts.		<U>Bild 4</U> visar när högtalaren startar med 0 Ω, men dämpar den med 8 Ω för att simulera ett litet rörsteg och långa kablar. Man ser att det ringer efter betydligt mera när signalen avbryts.

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_05.png\|thumb\|Bild 5 - 70 Hz i 4 perioder]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_05.png\|thumb\|Bild 5 - 70 Hz i 4 perioder, drivning och dämpning med {{nowrap\|8 Ω}}]]
	<U>Bild 5</U> både drivs och dämpas av 8 Ω - man ser att konen har både lite svårt att starta och stoppa - det blir ingen bra återgivning av hårdrock-trummbatteri här inte...		<U>Bild 5</U> både drivs och dämpas av 8 Ω - man ser att konen har både lite svårt att starta och stoppa - det blir ingen bra återgivning av hårdrock-trummbatteri här inte...

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_06.png\|thumb\|Bild 6]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_06.png\|thumb\|Bild 6 - Mekanisk svängning efter att porten lämnas öppen]]
	<U>Bild 6</U> visar lite elakt, 4 perioder för att få igång alltihop och därefter lämnas porten öppen när signalen slutar. Högtalaren ringer som en kyrkklocka nästan.. Med andra ord är konstantströmdrivna högtalare kanske inte så bra val om man vill ha en fast och transientrik bas..		<U>Bild 6</U> visar lite elakt, 4 perioder för att få igång alltihop och därefter lämnas porten öppen när signalen slutar. Högtalaren ringer som en kyrkklocka nästan.. Med andra ord är konstantströmdrivna högtalare kanske inte så bra val om man vill ha en fast och transientrik bas..

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_07.png\|thumb\|Bild 7 - 52,4 Hz insignal, ~~basspolens ström, och ledningsström~~]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_07.png\|thumb\|Bild 7 - 52,4 Hz insignal, självsvängning efter insignalens slut]]
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_08.png\|thumb\|Bild 8 - 35 Hz insignal, ~~basspolens ström, och ledningsström~~]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_08.png\|thumb\|Bild 8 - 35 Hz insignal, självsvängning efter insignalens slut med ungefär samma frekvens som i <U>Bild 7</U>]]
	<U>Bild 7</U>. Här har frekvensen sänkts till 52,4 Hz (för att hålla exakta hela perioder gentemot 'brytarens' timing) och nu ser man att ström och spänning inte följs åt i fas längre (med en ganska komplicerad fasåkning mellan precis i början och efter ett par perioder) och förstärkaren måste pumpa en viss andel reaktiv energi. Ringningen efter att signalen slutat ser lite misstänkt ut, därför provar vi med ännu lägre frekvens {{nowrap\|35 Hz}} i {{nowrap\|2 perioder}} i {{nowrap\|<U>bild 8</U>.}} Hmm ser det inte ut som ~~arr~~ ringningen fortfarande verkar gå i 70 Hz takt ??		<U>Bild 7</U>. Här har frekvensen sänkts till 52,4 Hz (för att hålla exakta hela perioder gentemot 'brytarens' timing) och nu ser man att ström och spänning inte följs åt i fas längre (med en ganska komplicerad fasåkning mellan precis i början och efter ett par perioder) och förstärkaren måste pumpa en viss andel reaktiv energi. Ringningen efter att signalen slutat ser lite misstänkt ut, därför provar vi med ännu lägre frekvens {{nowrap\|35 Hz}} i {{nowrap\|2 perioder}} i {{nowrap\|<U>bild 8</U>.}} Hmm ser det inte ut som att ringningen fortfarande verkar gå i 70 Hz takt ??

	{{clear}}		{{clear}}

Blueint: bildtexter ; signalfärger

2013-02-04T03:35:59Z

bildtexter ; signalfärger

← Äldre version		Versionen från 4 februari 2013 kl. 03.35
Rad 47:		Rad 47:

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_03.png\|thumb\|Bild 3 - ~~transientbeteende~~]]		Signalfärger:
			* Insignal - <font color=blue>'''Blått'''</font>
			* Ström som vandrar mellan förstärkaren och högtalaren - <font color=green>'''Grönt'''</font>
			* Ström genom basspolen och förmodlingen motsvarar dess mekaniska rörelse på ett ungefär - <font color=#F860F8>'''Rosa'''</font><!--RGB direkt från diagram i Bild 03-->

			[[Image:ampimp_3_way_speaker_03.png\|thumb\|Bild 3 - Transientbeteende]]
	<U>Bild 3</U> är test av transientbeteende. Vilket förstås är på den 'elaka' 70 Hz som luktar trubblig lång väg av impedanskurvan att dömma. Den är driven med 4 perioder med lågimpediv drivsteg (0 Ω) och därefter kortsluter över polskruvarna - vilket också motsvarar lågimpedivt slutsteg där man plötsligt stänger av insignalen - Detta gör att slutsteget absorberar all ström som kommer från högtalaren utan att dess polspänning höjs. Notera nu högtalarens ringningen när signalen plötsligt tystnar - lila linjen har jag utgått från att motsvarar rörelsen av baskonen och med andra ord så 'sjunger den efter' cirka 1 period med relativt stor styrka. Man ser att ström och spänning ligger i fas och är en 'snäll' last ur förstärkarperspektiv - i allafall när det jobbar med konstant signal.		<U>Bild 3</U> är test av transientbeteende. Vilket förstås är på den 'elaka' 70 Hz som luktar trubblig lång väg av impedanskurvan att dömma. Den är driven med 4 perioder med lågimpediv drivsteg (0 Ω) och därefter kortsluter över polskruvarna - vilket också motsvarar lågimpedivt slutsteg där man plötsligt stänger av insignalen - Detta gör att slutsteget absorberar all ström som kommer från högtalaren utan att dess polspänning höjs. Notera nu högtalarens ringningen när signalen plötsligt tystnar - lila linjen har jag utgått från att motsvarar rörelsen av baskonen och med andra ord så 'sjunger den efter' cirka 1 period med relativt stor styrka. Man ser att ström och spänning ligger i fas och är en 'snäll' last ur förstärkarperspektiv - i allafall när det jobbar med konstant signal.

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_04.png\|thumb\|Bild 4]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_04.png\|thumb\|Bild 4 - 70 Hz i 4 perioder]]
	<U>Bild 4</U> visar när högtalaren startar med 0 Ω, men dämpar den med 8 Ω för att simulera ett litet rörsteg och långa kablar. Man ser att det ringer efter betydligt mera när signalen avbryts.		<U>Bild 4</U> visar när högtalaren startar med 0 Ω, men dämpar den med 8 Ω för att simulera ett litet rörsteg och långa kablar. Man ser att det ringer efter betydligt mera när signalen avbryts.

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_05.png\|thumb\|Bild 5]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_05.png\|thumb\|Bild 5 - 70 Hz i 4 perioder]]
	<U>Bild 5</U> både drivs och dämpas av 8 Ω - man ser att konen har både lite svårt att starta och stoppa - det blir ingen bra återgivning av hårdrock-trummbatteri här inte...		<U>Bild 5</U> både drivs och dämpas av 8 Ω - man ser att konen har både lite svårt att starta och stoppa - det blir ingen bra återgivning av hårdrock-trummbatteri här inte...

Rad 63:		Rad 68:

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_07.png\|thumb\|Bild 7]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_07.png\|thumb\|Bild 7 - 52,4 Hz insignal, basspolens ström, och ledningsström]]
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_08.png\|thumb\|Bild 8]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_08.png\|thumb\|Bild 8 - 35 Hz insignal, basspolens ström, och ledningsström]]
	<U>Bild 7</U>. Här har frekvensen sänkts till 52,4 (för att hålla exakta hela perioder gentemot 'brytarens' timing) och nu ser man att ström och spänning inte följs åt i fas längre (med en ganska komplicerad fasåkning mellan precis i början och efter ett par perioder) och förstärkaren måste pumpa en viss andel reaktiv energi. Ringningen efter att signalen slutat ser lite misstänkt ut, därför provar vi med ännu lägre frekvens i {{nowrap\|<U>bild 8</U>.}} Hmm ser det inte ut som arr ringningen fortfarande verkar gå i 70 Hz takt ??		<U>Bild 7</U>. Här har frekvensen sänkts till 52,4 Hz (för att hålla exakta hela perioder gentemot 'brytarens' timing) och nu ser man att ström och spänning inte följs åt i fas längre (med en ganska komplicerad fasåkning mellan precis i början och efter ett par perioder) och förstärkaren måste pumpa en viss andel reaktiv energi. Ringningen efter att signalen slutat ser lite misstänkt ut, därför provar vi med ännu lägre frekvens {{nowrap\|35 Hz}} i {{nowrap\|2 perioder}} i {{nowrap\|<U>bild 8</U>.}} Hmm ser det inte ut som arr ringningen fortfarande verkar gå i 70 Hz takt ??

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_09.png\|thumb\|Bild 9 - ~~klipp~~ mitt i en period]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_09.png\|thumb\|Bild 9 - Klipp mitt i en period med en insignal på {{nowrap\|30 Hz}} i {{nowrap\|1,75 perioder)}}]]
	Då är vi lite mer elak och klipper mitt i en period, se <U>bild 9</U>, mer energi kvar i systemet och därmed större ringningsamplitud på första halvperiden - lik förbaskat i 70 Hz takt..		Då är vi lite mer elak och klipper mitt i en period, se <U>bild 9</U>, mer energi kvar i systemet och därmed större ringningsamplitud på första halvperiden - lik förbaskat i 70 Hz takt..

	{{clear}}		{{clear}}
	[[Image:ampimp_3_way_speaker_10.png\|thumb\|Bild 10]]		[[Image:ampimp_3_way_speaker_10.png\|thumb\|Bild 10 - Insignal 262,5 Hz med självsvängning efter signalslut]]<!--62.5 Hz-->
	Ok, då går vi åt andra hållet, uppåt i frekvens.. <U>Bild 10</U>, här ser man att ström och spänning åter igen verkar hänga ihop fasmässigt - men så fort slutsteget slutar mata energi på önskad frekvens så resonerar högtalaren i 70 Hz takt med den energi som är kvar i systemet. Högtalaren fungerar onekligen som en 70 Hz kyrkklocka med kläpp - starta och slutar alltid med en 70 Hz överlagrad eftersläng oavsett vad för frekvensområde och pulser (i basområdet) man stoppar in..		Ok, då går vi åt andra hållet, uppåt i frekvens med 262,5 Hz.. <U>Bild 10</U>, här ser man att ström och spänning åter igen verkar hänga ihop fasmässigt - men så fort slutsteget slutar mata energi på önskad frekvens så resonerar högtalaren i 70 Hz takt med den energi som är kvar i systemet. Högtalaren fungerar onekligen som en 70 Hz kyrkklocka med kläpp - starta och slutar alltid med en 70 Hz överlagrad eftersläng oavsett vad för frekvensområde och pulser (i basområdet) man stoppar in..

	{{clear}}		{{clear}}

Blueint: omformuleringar

2013-02-03T13:13:22Z

omformuleringar

← Äldre version		Versionen från 3 februari 2013 kl. 13.13
Rad 5:		Rad 5:
	8 stycken TIP35C får då en total effekt på 1000 W.		8 stycken TIP35C får då en total effekt på 1000 W.
	Om önskad utimpedans är 2 Ω		Om önskad utimpedans är 2 Ω

			Frågor:

	Blir strömmen då enligt formeln I=P/U eller I=U/R ..?		Blir strömmen då enligt formeln I=P/U eller I=U/R ..?
	Enligt I=P/U = 11.11 A		:Enligt I=P/U = 11.11 A
	Enligt I=U/R = 45 A		:Enligt I=U/R = 45 A

	Är 11.11 A den maximala strömmen som kan användas för 1000 W? då ~~måste jag väl använda~~ strömbegränsningsmotstånd på basen?		Är 11.11 A den maximala strömmen som kan användas för 1000 W? måste då ett strömbegränsningsmotstånd användas på basen?

	== peter555 ==		== peter555 ==