ElektronikWikin - Användarbidrag [sv]

Ljuskälla

2023-02-17T16:35:01Z

ClaesN:

Egenskaperna som avgör hur en ljuskälla uppfattas är beroende av:
* Färgtemperatur [https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rgtemperatur [K]]
* Färgåtergivningstal [https://sv.wikipedia.org/wiki/Ra_(ljus) [Ra]]
* Spektralfördelning

Drift:
* Effektivitet, vanligtvis 40–200 lm/W
* Avmattning 10–15 %
* Livslängd 2000 – 24 000 timmar

Ljuskällor:
* Glödlampa
* Halogen
* [[Lysdiod]]
* Lysrör

Drivning:
* Linjär konstantspänning eller konstantström med återkoppling
* Konstantström med resistans
* Switchad konstantspänning eller konstantström

Fysik:
* [http://www.fluxio.se/artiklar/10-komprimerad-ljuslaera.html Komprimerad ljuslära]
** Ljusflöde, totalt ljus i alla riktningar. Lumen Φ [lm]
** Ljusstyrka, ljuskoncentration i en riktning, eller per rymdvinkel. Candela I [cd]
** Belysning, Ljusflöde som träffar en kvadratmeter. Lux E [lx]

Bipolär transistor

2023-02-17T16:29:48Z

ClaesN:

I en '''bipolär transistor''' styr en ström en annan ström, dock med galvanisk koppling. En transistor har tre anslutningar: Kollektor (C), Emitter (E) och bas (B).

För en '''NPN'''-transistor så kommer strömmen in via kollektorn och basen styr hur mycket ström som passerar ut genom emittern enligt ekvationen hFE * IB = IC. Potentialen för kollektorn (C) skall vara större än för emittern (E) så att strömmen flyter rätt väg.

I en '''PNP'''-transistor så kommer strömmen in via emittern och basen styr hur mycket ström som passerar ut genom kollektorn enligt ekvationen hFE * IB = IE. Potentialen för emittern (E) skall vara större än för kollektorn (C) så att strömmen flyter rätt väg.

== Se även ==
* [[Tyristor]]
* [[Thyratronen]]
* [[IGBT]]
* [[Optokopplare]]

== Externa länkar ==
*[https://en.wikipedia.org/wiki/Bipolar_junction_transistor enwp: Bipolar junction transistor]
*[http://www.physics.unlv.edu/~bill/PHYS483/transbas.pdf unlv.edu: Transistor Basics]
*[http://alltransistors.com/ alltransistors.com: All Transistors Datasheet. Parameters and Characteristics. Transistor Database.] (hitta ekvalienter)
[[Kategori:Komponent]]

Ohms lag

2023-02-17T16:27:22Z

ClaesN: /* Att tänka på */

Ohms lag U=R*I samt P=U*I anger sambandet mellan [[spänning]]en U i Volt [V], [[resistans]]en R i Ohm [Ω], [[ström]]men I i Ampére [A] samt [[effekt]]en P i Watt [W] eller Volt-Ampere [VA].

Modellen formulerades av Georg Simon Ohm år 1826. Ohms lag kallas även för Ohms modell i vissa akademiska kretsar då den icke ses som en lag utan som en begränsad modell. Dock är denna benämning mycket ovanlig i litteratur och förekommer mest bland teknologer från Chalmers universitet.

== Lathund för ohms lag ==
:[[Fil:ohm_law_lathund.png|400px|center|]]

U = Spänning [V] 
I = Ström [A] 
R = Resistans [Ω] 
P = Effekt [W]

== Exempel på användning ==
:Du har 12 V in men vill driva en lampa med 5 V, 100 mA.
:Lämpligen sätts en [[resistans]] i serie med lampan. Storleken på denna [[resistans]] räknas lätt ut med Ohms lag.
:Då resistansen är i serie ska samma ström gå genom resistansen som genom lampan, dvs 100 mA. Då lampan ska ha 5 V behöver [[spänningsfall]]et över resistorn vara 12V - 5V = 7V.
:Omskrivning av Ohms lag ger R = U/I. Resistansen ska då vara 7V / 100 mA = 70 Ω. Närmsta [[resistor]] i E-12 serien är 68 Ω vilken borde duga väl.

== Att tänka på ==
Vid praktiska tillämpningar får man se upp med resistorns begränsningar som beror av flera faktorer. För en normal kommersiell resistor bör vi tänka på:

:· [[Effekt]]tålighet,
:· [[Brus]],
:· Spridning (tolerans hos resistorn),
:· Frekvensberoende,
:· Temperaturberoende,
:· Åldring.

=== Effekttålighet ===
På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor.

=== Brus ===
För mycket låga spänningar gäller ej Ohms lag exakt eftersom strömmen består av elektroner (enskilda laddningar).

=== Spridning ===
Lutningen på rätalinjensekvation överrensstämmer ej med specificerad resistans utan varierar med standardavikelsen med angiven tolerans.

=== Frekvensberoende ===
För höga frekvenser blir en [[resistor]] mer lik en [[impedans]] som oftast kan approximeras med en [[resistans]] R, en serieinduktans L2 (ESL), en parallellkapacitans C (EPC) och två induktanser L1 för benen hos en hålmonterad komponent.

[[Fil:Högfrekvensresistormodell.png|400px|center]]

=== Temperaturberoende ===
Resistansen hos en resistor ändras beroende av resistorns temperatur.

=== Åldring ===
Olika egenskaper kan förändras med tiden.

Ohms lag

2023-02-17T16:25:57Z

ClaesN: /* Effekttålighet */

Ohms lag U=R*I samt P=U*I anger sambandet mellan [[spänning]]en U i Volt [V], [[resistans]]en R i Ohm [Ω], [[ström]]men I i Ampére [A] samt [[effekt]]en P i Watt [W] eller Volt-Ampere [VA].

Modellen formulerades av Georg Simon Ohm år 1826. Ohms lag kallas även för Ohms modell i vissa akademiska kretsar då den icke ses som en lag utan som en begränsad modell. Dock är denna benämning mycket ovanlig i litteratur och förekommer mest bland teknologer från Chalmers universitet.

== Lathund för ohms lag ==
:[[Fil:ohm_law_lathund.png|400px|center|]]

U = Spänning [V] 
I = Ström [A] 
R = Resistans [Ω] 
P = Effekt [W]

== Exempel på användning ==
:Du har 12 V in men vill driva en lampa med 5 V, 100 mA.
:Lämpligen sätts en [[resistans]] i serie med lampan. Storleken på denna [[resistans]] räknas lätt ut med Ohms lag.
:Då resistansen är i serie ska samma ström gå genom resistansen som genom lampan, dvs 100 mA. Då lampan ska ha 5 V behöver [[spänningsfall]]et över resistorn vara 12V - 5V = 7V.
:Omskrivning av Ohms lag ger R = U/I. Resistansen ska då vara 7V / 100 mA = 70 Ω. Närmsta [[resistor]] i E-12 serien är 68 Ω vilken borde duga väl.

== Att tänka på ==
Vid praktiska tillämpningar får man se upp med Ohms lag då den begränsas av flera faktorer. För en normal kommersiell resistor bör vi tänka på:

:· [[Effekt]]tålighet,
:· [[Brus]],
:· Spridning (tolerans hos resistorn),
:· Frekvensberoende,
:· Temperaturberoende,
:· Åldring.

=== Effekttålighet ===
På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor.

=== Brus ===
För mycket låga spänningar gäller ej Ohms lag exakt eftersom strömmen består av elektroner (enskilda laddningar).

=== Spridning ===
Lutningen på rätalinjensekvation överrensstämmer ej med specificerad resistans utan varierar med standardavikelsen med angiven tolerans.

=== Frekvensberoende ===
För höga frekvenser blir en [[resistor]] mer lik en [[impedans]] som oftast kan approximeras med en [[resistans]] R, en serieinduktans L2 (ESL), en parallellkapacitans C (EPC) och två induktanser L1 för benen hos en hålmonterad komponent.

[[Fil:Högfrekvensresistormodell.png|400px|center]]

=== Temperaturberoende ===
Resistansen hos en resistor ändras beroende av resistorns temperatur.

=== Åldring ===
Olika egenskaper kan förändras med tiden.

Ohms lag

2023-02-17T16:23:20Z

ClaesN: /* Brus */

Ohms lag U=R*I samt P=U*I anger sambandet mellan [[spänning]]en U i Volt [V], [[resistans]]en R i Ohm [Ω], [[ström]]men I i Ampére [A] samt [[effekt]]en P i Watt [W] eller Volt-Ampere [VA].

Modellen formulerades av Georg Simon Ohm år 1826. Ohms lag kallas även för Ohms modell i vissa akademiska kretsar då den icke ses som en lag utan som en begränsad modell. Dock är denna benämning mycket ovanlig i litteratur och förekommer mest bland teknologer från Chalmers universitet.

== Lathund för ohms lag ==
:[[Fil:ohm_law_lathund.png|400px|center|]]

U = Spänning [V] 
I = Ström [A] 
R = Resistans [Ω] 
P = Effekt [W]

== Exempel på användning ==
:Du har 12 V in men vill driva en lampa med 5 V, 100 mA.
:Lämpligen sätts en [[resistans]] i serie med lampan. Storleken på denna [[resistans]] räknas lätt ut med Ohms lag.
:Då resistansen är i serie ska samma ström gå genom resistansen som genom lampan, dvs 100 mA. Då lampan ska ha 5 V behöver [[spänningsfall]]et över resistorn vara 12V - 5V = 7V.
:Omskrivning av Ohms lag ger R = U/I. Resistansen ska då vara 7V / 100 mA = 70 Ω. Närmsta [[resistor]] i E-12 serien är 68 Ω vilken borde duga väl.

== Att tänka på ==
Vid praktiska tillämpningar får man se upp med Ohms lag då den begränsas av flera faktorer. För en normal kommersiell resistor bör vi tänka på:

:· [[Effekt]]tålighet,
:· [[Brus]],
:· Spridning (tolerans hos resistorn),
:· Frekvensberoende,
:· Temperaturberoende,
:· Åldring.

=== Effekttålighet ===
På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor, dvs Ohms lag gäller ej för höga spänningar.

=== Brus ===
För mycket låga spänningar gäller ej Ohms lag exakt eftersom strömmen består av elektroner (enskilda laddningar).

=== Spridning ===
Lutningen på rätalinjensekvation överrensstämmer ej med specificerad resistans utan varierar med standardavikelsen med angiven tolerans.

=== Frekvensberoende ===
För höga frekvenser blir en [[resistor]] mer lik en [[impedans]] som oftast kan approximeras med en [[resistans]] R, en serieinduktans L2 (ESL), en parallellkapacitans C (EPC) och två induktanser L1 för benen hos en hålmonterad komponent.

[[Fil:Högfrekvensresistormodell.png|400px|center]]

=== Temperaturberoende ===
Resistansen hos en resistor ändras beroende av resistorns temperatur.

=== Åldring ===
Olika egenskaper kan förändras med tiden.

Ohms lag

2023-02-17T16:19:48Z

ClaesN: /* Frekvensberoende */

Ohms lag U=R*I samt P=U*I anger sambandet mellan [[spänning]]en U i Volt [V], [[resistans]]en R i Ohm [Ω], [[ström]]men I i Ampére [A] samt [[effekt]]en P i Watt [W] eller Volt-Ampere [VA].

Modellen formulerades av Georg Simon Ohm år 1826. Ohms lag kallas även för Ohms modell i vissa akademiska kretsar då den icke ses som en lag utan som en begränsad modell. Dock är denna benämning mycket ovanlig i litteratur och förekommer mest bland teknologer från Chalmers universitet.

== Lathund för ohms lag ==
:[[Fil:ohm_law_lathund.png|400px|center|]]

U = Spänning [V] 
I = Ström [A] 
R = Resistans [Ω] 
P = Effekt [W]

== Exempel på användning ==
:Du har 12 V in men vill driva en lampa med 5 V, 100 mA.
:Lämpligen sätts en [[resistans]] i serie med lampan. Storleken på denna [[resistans]] räknas lätt ut med Ohms lag.
:Då resistansen är i serie ska samma ström gå genom resistansen som genom lampan, dvs 100 mA. Då lampan ska ha 5 V behöver [[spänningsfall]]et över resistorn vara 12V - 5V = 7V.
:Omskrivning av Ohms lag ger R = U/I. Resistansen ska då vara 7V / 100 mA = 70 Ω. Närmsta [[resistor]] i E-12 serien är 68 Ω vilken borde duga väl.

== Att tänka på ==
Vid praktiska tillämpningar får man se upp med Ohms lag då den begränsas av flera faktorer. För en normal kommersiell resistor bör vi tänka på:

:· [[Effekt]]tålighet,
:· [[Brus]],
:· Spridning (tolerans hos resistorn),
:· Frekvensberoende,
:· Temperaturberoende,
:· Åldring.

=== Effekttålighet ===
På grund av värmeutvecklingen begränsas den maximala spänningen över en resistor, dvs Ohms lag gäller ej för höga spänningar.

=== Brus ===
För svaga spänningar gäller ej Ohms lag.

=== Spridning ===
Lutningen på rätalinjensekvation överrensstämmer ej med specificerad resistans utan varierar med standardavikelsen med angiven tolerans.

=== Frekvensberoende ===
För höga frekvenser blir en [[resistor]] mer lik en [[impedans]] som oftast kan approximeras med en [[resistans]] R, en serieinduktans L2 (ESL), en parallellkapacitans C (EPC) och två induktanser L1 för benen hos en hålmonterad komponent.

[[Fil:Högfrekvensresistormodell.png|400px|center]]

=== Temperaturberoende ===
Resistansen hos en resistor ändras beroende av resistorns temperatur.

=== Åldring ===
Olika egenskaper kan förändras med tiden.

Kondensator

2023-02-17T16:14:45Z

ClaesN: /* Allmänt */

== Teori ==

=== Allmänt ===
En kondensator består i princip bara av två metallplattor som är mycket nära varandra. Mellan plattorna finns ett tunt lager av någon isolator.
Plattorna är inte elektriskt ihopkopplade, så någon ström går ej mellan plattorna.
Isolatorn mellan plattorna kan vara t.ex. oxid, plast eller keramik. Isolatorn kallas [[dielektrum]].
Kapacitansen blir större desto närmare skivorna är varandra och desto större arean på de är. Den beror även på vilken typ av dielektrum man har.

Egenskapen hos en kondensator att lagra elektriska laddningar kallas kapacitans. Ju fler laddningar den kan lagra för en viss spänning, desto högre är dess kapacitans.

Enheten för kapacitans är Farad och betecknas F. 1F = 1 C/V (Coulomb per Volt) = 1As/V (Amperesekund per volt). 1F är en stor kapacitans som används för superkondensatorer,
oftare används pF,nF och µF.

=== Serie och parallellkopplingar ===
Hittar man inte en kondensator med rätt kapacitans eller [[spänningstålighet]] på en kondensator kan man koppla flera parallellt eller i serie.
Hur kapacitansen ändras är tvärtom mot motstånd, seriekopplar man motstånd ökar resistansen, parallellkopplar man motstånd minskar resistansen.
Seriekopplar man kondensatorer minskar kapacitansen (man kan tänka sig att avståndet mellan skivorna blir större) och parallellkopplar man kondensatorer ökar kapacitansen (man kan tänka sig att arean på plattorna ökas).

==== Seriekoppling ====
Som ovan nämndes, seriekopplar vi kondensatorer minskar kapacitansen, men spänningståligheten ökar däremot.
Totalkapacitansen kan beräknas med:
:<code>C = 1/(1/C1 + 1/C2 + 1/C3)</code>

Exempel: Seriekopplar vi en 33µF och en 50µF kondensator får vi:
:<code>C = 1/(1/33µF + 1/50µF)</code>
C blir då ca. 20µF.

En tumregel vid seriekoppling är att C är alltid mindre än den minsta seriekapacitansen.

Vid seriekoppling av kondensatorer som inte tål hela spänningen, behöver man koppla högohmiga motstånd parallellt med kondensatorerna. Annars kan kondensatorernas läckström göra så att en kondensator får för hög spänning över sig.

==== Parallellkoppling ====
Parallellkoppling är bra om vi vill ha en större kapacitans än vi får ur en enskild kondensator.
Vid parallellkoppling bestämmer kondensatorn med lägsta spänningståligheten kretsens totala spänningstålighet.

Totala kapacitansen för parallellkoppling är något lättare än för seriekoppling, det är bara att addera delkapacitanserna.

:<code>C = C1 + C2 + C3 osv.</code>

Exempel: Parallellkopplar vi en 33µF kondensator med en 50µF får vi:

:<code>C = 33µF + 50µF = 83µF</code>

==== Kombinerade kretsar ====
Man kan kombinera serie- och parallellkopplingar.
Exempel: Beräkna totalkapacitansen:

[[Bild:kondex1.png]]

Vi börjar med att räkna ut parallellkopplingen C2-C3. Som vi lärde oss tidigare, är totalkapacitansen summan av delkapacitanserna.
:<code>C2-C3 = C2 + C3 = 5µF + 8µF = 13µF</code>.

Sedan tar vi C5 och C7 som är kopplade i serie. Räknar vi ut kapacitansen för dessa, kan vi räkna ut kapacitansen för parallellkopplingen C4-C5-C6.
:<code>C5-C7 = 1/(1/C5 + 1/C7) = 1/(1/10µF + 1/2µF) = 1,7µF</code>.

Nu kan vi ta itu med parallellkopplingen C4 - C5-7 - C6:
:<code>C6-C5-C7-C4 = 10µF + 1,7µF + 400nF = 12,1µF</code>.

Nu är det bara en seriekoppling kvar, den räknar vi lätt ut:

:<code>Ctot = 1/(1/C1 + 1/C2-3 + 1/C5-C6-C7-C4) = 1/(1/1µF + 1/13µF + 1/12,1µF) = 0,9µF</code>.

Totalkapacitansen för kretsen är alltså 0,9µF.

==== Länktips ====
Tutorial med lite hjälp för [http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/caps/caps.html identifiering av kondensatorer (engelska)]

[[Kategori:Komponent]]

Thyratronen

2023-02-17T15:48:38Z

ClaesN: Vacuum stavas med två u inte med två c

'''Översikt'''

Thyratron är ett vacuumrör som har samma beteende som en halvledar [[tyristor]]. Den är idag ovanlig, men används fortfarande i vissa extrema [[magnetron]] radarsändare. De förekommer också som komponenter i strålbehandlingsacceleratorer inom sjukvården.

[[Kategori:Komponent]]