Svenska ElektronikForumet

Klassiska julgranslampor lyckas på något vis kortsluta när de går sönder. Men jag hittar ingen information om hur det funkar. När jag söker hittar jag bara en massa folk som tycker det är konstigt att hela slingan slocknar när lampor går sönder. Att det omvända är udda verkar ingen reagerat på.

Är det någon som vet hur det funkar rent tekniskt?

Det är ju en seriekoppling som du vet, att trasiga lampor kortsluter har jag aldrig hört talas om, men blir det kortslutning så smäller det.
Kuriosa : En kompis sa att en lärare i elektronik sagt att det är ofarligt att stoppa fingret i ett uttag utan lampa eftersom det bara är 12 V där....ett flagrant och livsfarligt uttalande, man får hög spänning i sig eftersom motståndet genom kroppen är mycket större.

danei skrev:Klassiska julgranslampor lyckas på något vis kortsluta när de går sönder.

Det är ju det man vill.
Normalt brukar man lägga aluminiumfolie i botten vid sockeln när en lampa har gått sönder.

En kortsluten glödlampa ger lite högre spänning till de övriga, så inte smäller det inte.
Däremot kan det vara jobbigt att hitta den lampa som ha avbrott, man kan få skruva ur och byta alla lampor, för enligt Muphys lag så är det sista lampan man testar som är trasig.
Har aldrig utsatts, eller upplevt en glödlampa som fått kortis??????
Samma med 7 lamps ljusstakarna i fönstet.
Jag brukar ta ur lampa för lampa och testa med labbaggregatet på 30 V, då ser man om glödtråden är av.

Annar får man göra som Marge Simpson, byta glödtrådar i alla lampor.

Roy

En defekt lampa brukar dessutom vara lite svart på glaset.
Att lägga metallfolie i hållaren är inte normalt, tycker jag. Bara en nödlösning.

Ja, det är absolut en önskvärd funktion, och något man aktivt fått till.
Här är min slinga när jag plockade fram den. En trasig lampa. Tittar man in i lampan ser det ut som en lindad tråd runt trådarna som håller glödtråden. Men hur funkar det?

Är det inte "bryggning" eller nåt det kallas?
Minns detta från gamla belysningar att nån enstaka kunde vara trasig men de andra lös.
Nån finess inbyggd i lampan.

SM7CZR skrev:Att lägga metallfolie i hållaren är inte normalt, tycker jag. Bara en nödlösning.

Visst är det en nödlösning, men vanligt förekommande.

Att det fanns en automatisk funktion för detta hade jag inte en aning om.
Det måste ha blivit på de nyare julgransslingorna.

De jag menar fanns i alla fall på 60- och 70-talet men de var troligtvis äldre än så.
Och det var hela lampan med "fot" som skruvades ur, alltså ca 10-12 cm lång.
Inte som idag att det bara är glaset med en sockel på totalt ca 4-5 cm.

Edit: Skaftlampor kallas de tydligen.

10-12 cm lång

Det är sådana jag menar också.
Däremot kände jag inte till att det fanns en funktion som kortslöt lampan när glödtråden gick av.

Bjaellerud skrev:En kortsluten glödlampa ger lite högre spänning till de övriga, så inte smäller det inte.
Roy

Sant Roy, det går väl bara en tråd genom lamporna, tänkte fel. I min barndoms jular slocknade dock alltid slingan när en lampa var defekt, den kortslöt inte.

Men hur skulle en sån kortslutande lampa vara konstruerad rent praktiskt?
Då en glödtråd är en spirallindad spiral så är den hemskt dålig på att t.ex hänga i spänn och hålla ihop "benen" så de sprätter isär och gör kontakt med något när tråden går av.

Hittar du ingen resevlampa kan du sätta dit en kondensator så de andra i alla fall lyser.

Så här ser lampan ut.

De gamla lamporna som gjorde att slingan fungerade även när de gått sönder hade en extra tråd, tjockare än den vanliga glödtråden, och troligen med högre resistans, satt en bit ner på lampan. Man märkte att en trasig lampa var varm en bit ner.

Detta var alltså den typ av lampor som gör att hela slingan inte slocknar för att en lampa går sönder. Det gjorde att det var enkelt att se vilka lampor som var trasiga och bara byta dem, istället för att (som med dagens slingor) behöver mäta sig igenom hela slingan.