Svenska ElektronikForumet

Sverige skrev:

Icecap skrev:Men samtidig har de samma mängd energi i sig så summan av energi för de 100 st är den samma, oavsett om de parallellkopplas eller seriekopplas.

Hmm... Q = C * U
Rätt stor skillnad på 30F (270V serie) och 300kF (2,7V parallell). :humm:
Eller har vi otur när vi tänker...? :oops:

Ja, "vi" har nog lite otur. Det är samma sak som med batterier. Seriekopplar du får du högre spänning men kommer inte kunna ta ut lika mycket ström. Varje konding eller batteri innehåller fortfarande lika mycket energi, oavsett om du sätter dem i serie eller parallellt.

Men då med medelspänningen 11,5V.
Var kom startspänningen 1V i från?

Det är väl ingen som har pratat om nån startspänning på 1 V? Jag har skummat igenom hela tråden och kan inte se att nån påstått att det är en startspänning på 1 V.

Har du en konding på 1 F och drar 1 A ur den sjunker spänningen 1 V per sekund. Det spelar ingen roll om startspänningen är 1 kV, 10 V eller 0,1 V. Den sjunker fortfarande 1 V per sekund (men i fallet med startspänningen 0,1 V är den tom efter 0,1 sekund).

Har du två 1 F-kondingar i serie som är laddade till 10 V vardera så har du visserligen 20 V startspänning, men energin blir inte mer för det. Det kan man bevisa på två sätt:

1. Seriekopplar man två lika kondensatorer så halveras kapacitansen. Så det är 0,5 F som är laddat med 20 V.

2. Ser man varje kondensator för sig är det två stycken 1 F laddade med 10 V. Men eftersom strömmen genom kondingarna blir lika så kommer varje konding att sjunka med 1 V i sekunden vid 1 A. Så spänningen sjunker alltså med 2 V i sekunden (vilket även blir resultatet om man räknar det som en enda konding på 0,5 F).

Kopplar man istället de två kondingarna parallellt så blir det 2 F laddat med 10 V. Eftersom de är parallella så får varje konding bara 0,5 A urladdning.

Nerre skrev:

bjornj skrev: Jag tolkar en Farad som att en kondensator kan avge en Amper under en sekund med en
medelspänning på 1 Volt. 1 Amper X 1 Volt = 1 Watt

Fel. Drar du 1 A så tar det 1 sekund för spänningen att sjunka 1 V.

Så om man nu räknar lite optimistiskt så är medelspänningen 0,5 V, men eftersom spänningen inte sjunker linjärt så blir det inte riktigt så heller.

Bara för att ta det senaste.

Det där var ju en korrigering av bjornjs beskrivning av definitionen av Farad.

Har du 1 F laddat till 10 V och drar 1 A i 5 sekunder så sjunker spänningen 5 V d.v.s. det ger en medelspänning på 7,5 V.

Drar man en konstant ström ur en konding så sjunker spänningen linjärt (eftersom Q (= I * t) = C * U, så I * t = C * U). Exakt samma sak gäller om man trycker in en konstant ström, då stiger spänningen linjärt.

Om strömmen inte är konstant så kommer spänningen inte att ändras linjärt, men eftersom det blir mycket krångligare att räkna på är det enklare att räkna med en switchad drivning som gör strömmen konstant.

Nerre skrev:Det är väl ingen som har pratat om nån startspänning på 1 V? Jag har skummat igenom hela tråden och kan inte se att nån påstått att det är en startspänning på 1 V.

Har du en konding på 1 F och drar 1 A ur den sjunker spänningen 1 V per sekund. Det spelar ingen roll om startspänningen är 1 kV, 10 V eller 0,1 V. Den sjunker fortfarande 1 V per sekund (men i fallet med startspänningen 0,1 V är den tom efter 0,1 sekund).

Har du två 1 F-kondingar i serie som är laddade till 10 V vardera så har du visserligen 20 V startspänning, men energin blir inte mer för det. Det kan man bevisa på två sätt:

1. Seriekopplar man två lika kondensatorer så halveras kapacitansen. Så det är 0,5 F som är laddat med 20 V.

2. Ser man varje kondensator för sig är det två stycken 1 F laddade med 10 V. Men eftersom strömmen genom kondingarna blir lika så kommer varje konding att sjunka med 1 V i sekunden vid 1 A. Så spänningen sjunker alltså med 2 V i sekunden (vilket även blir resultatet om man räknar det som en enda konding på 0,5 F).

Kopplar man istället de två kondingarna parallellt så blir det 2 F laddat med 10 V. Eftersom de är parallella så får varje konding bara 0,5 A urladdning.

Fel. Alltihop.

Två likadana 1F kondingar som är båda är laddade till 10V innehåller exakt dubbelt så mycket energi än en konding. Och det spelar ingen roll om du laddar ur dem i serie eller parallellt, eller en och en efter varandra. Du får ändå ut 2 x energin.

Du läser min text fel. Det jag menarär att man får inte mer energi i de två kondensatorerna för att man kopplar dem i serie. Jag har inte jämfört två kondensatorer med en kondensator. Hela diskussionen handlade om ifall man fick ut mer energi av att seriekoppla eller parallellkoppla.

Det yrades om att eftersom spänningen blir högre så får man ut mer energi, men det stämmer ju inte.

jaså... jo, då har du ju rätt förstås

Fast jag missuppfattade nog din text pga. att någon påstod tidigare i tråden att man får ut mindre energi om man seriekopplar dem....

Ja vi hade lite otur...
Blandade ihop laddning, Q (C*U) med energi, E (C*U²/2).

Nerre skrev: Det yrades om att eftersom spänningen blir högre så får man ut mer energi, men det stämmer ju inte.

i teorin nej..
i praktiken ja..

Tror man blandar ihop med hur stor andel av den lagrade energin som kan utnyttjas.
Två seriekopplade kondensatorer , med samma energi som två parallellkoppalde har tillsammans dubbla spänningen men förbrukaren slutar ju fungera vid samma cut off spänning som med parallellkopplade och därför utnyttjas större del av energin vid seriekoppling.

Ex 2*1F parallellkopplade, laddade till 10V, cut off 1V => 99% utnyttjas.
(1V*1V*2*1F/2) / (10V*10V*2*1F/2) = 1% kvar

2*1F , seriekopplade, laddade till 20V ger 99,75% utnyttjas.
(1V*1V*1F/2/2) / ( 20V*20V*1F/2/2) = 0,25 % kvar

I praktiken skulle jag säga att skillnaderna är små, och att dimensionera för ett större ingångspänning gör att förlusterna ökar.

Men det är lite som att diskutera hur långt ett snöre är, det beror på...

Mitt räkneexempel förutsatte ju en switchad drivning som utnyttjar kondingens energi ner till noll.

Du får ju ut samma energi om du kör de två parallellkopplade ner till 10% av spänningen som om du kör de seriekopplade ner till 10% av spänningen, men det är klart att för de seriekopplade så är 10% av spänningen dubbelt så mycket som för de parallellkopplade.

Så knäckfrågan är ju hur långt ner man kan ladda ur kondingen. Det gäller ju även batterier, ett batteri kan du oftast inte köra ner till noll utan att förstöra det. Supercapen kan du köra ner till noll mer rätt drivkrets, men frågan är hur nära noll man kommer i praktiken.