Svenska ElektronikForumet

Grundförutsättningar:

Moped med simpel växelströmsgenerator som ger uppskattningsvis 8 till 60V AC och 30 till 300Hz beroende på belastning och motorvarvtal (den lägsta spänningen bör öka något efter att baklyktan LEDkonverterats så strömförbrukningen går ner). Shuntreglerad = kortsluts till jord en varierande del av tiden för att i genomsnitt ligga på omkring 13-14V (både AC och halvvågslikriktad DC för laddning av ett blybatteri), men spänningstopparna blir fortfarande lika höga som om det vore ren 60V AC när generatorn har minimal belastning.


Blybatteriet behövs för att bromsljus (21W glödlampa) och blinkers (2x10W glödlampa) ska fungera, generatorn ger för låg effekt för att driva allt det förutom möjligen på opraktiskt höga varvtal. Mopeden används måttligt, blybatterier förstörs av sådant (miss)bruk, och jag är inte sugen på att lägga ett par hundralappar på nytt batteri varje år bara för att åka tio gånger.


Lösning: kassera glödlamporna, ersätt med lysdioder, och ordna drivelektronik som fungerar från väldigt låg spänning men ändå tål den högsta spänning som generatorn kan åstadkomma, helst med rejäl marginal. Batteriet ersätts sannolikt med en simpel elektrolytkondensator (vissa funktioner i systemet fungerar inte på halvvågslikriktning utan någon form av stabilisering, men det handlar bara om några få watt några sekunder för att visa att varningslamporna fungerar varje start).

Blinkersrelä är lätt fixat med en 555-timer.
Lysdiodsdrivning från en hyfsat stabil likspänning, inga problem. (Behöver ju inte högsta möjliga verkningsgrad heller, ).

Problemet är: hur sjutton får jag en stabil likspänning in till detta system från den instabila spänning jag har att utgå från? Spänningsreglering är vanligtvis simpelt, men när det handlar om allt från så låg spänning att en 555:a plus 7805-regulator till den nätt och jämnt kan fungera till toppar på 60V*1,414= 85V (plus säkerhetsmarginal) blir det lite kinkigare.
Jag vet att jag kan köpa färdiga LED-baklyktor och lösa halva problemet på en gång där... men vad är det för kul att köpa färdigt?

Om du är sugen på en smart lösning skulle jag föreslå att du tar strömspolen och skickar laddning i den till en annan spole via en diod.

Mellan de två spoler, på katoden av dioden mellan, kopplas ytterligare en diod med katoden mot den andras katod och anoden till GND. Denna koppling ska göra att varje laddningspuls från strömspolen överförs till spola#2 där den sedan laddar upp kondensatorn.

Med en kondensator på "bortre sidan" om spola#2 skulle spänningen vara ganska stabil utan seriösa toppar. Spola#2 ska såklart ha en viss induktans, exakt värde beror på vilken laddningsmängd strömspolen ger per puls.

Sedan skulle jag ta någon Switch-Mode Step-Down reglering till +12V och saken skulle vara biff.

Som en säkring mot för hög spänning på kondensatorn kan man antingen stänga av utgången från spolen (innan kondensatorn) medelst en P-MOSFET och lite krims-krams - eller medelst en N-MOSFET och lite krims-krams koppla in ett belastningsmotstånd.

Det är kanske en smart lösning, men minst ett par steg över vad jag förstår mig på sjutton år efter elprogrammet på gymnasiet.

Behåll shuntregulatorn så har du relativt stabil spänning.

Protte

Ja, den ska behållas för att sköta reglering till strålkastare etc, men nej, det är ju stabil spänning jag inte har. 60V AC som regleras till så kallade 12V genom att kortsluta generatorn 80% av tiden (så spänningen då är 0V) ger fortfarande 60V 20% av tiden. En glödlampa är lika glad för det, känslig elektronik, not so much.

En lagom stor drossel jämnar ut din hackade spänning.

Protte

Det skulle den förvisso göra, men det fungerar väl bara under belastning = ström genom drosseln? Bromsljus och blinkers används en ganska liten del av tiden. Iofs ingen raketforskning att ordna så det förbrukas ström hela tiden, känns bara lite bakvänt.