Svenska ElektronikForumet

Om man börjar mäta lite olika kondingar, främst elektrolyter, vad kan man räkna med att få för värden?

Jag tänker främst på Q, fasvinkel och esr.. Man har ju mycket både nytt, gammalt och begagnat i hyllorna och jag vet inte riktigt vilka värden man bör förväntas ha..

Förstår att iaf Q lär skilja en del mellan en billig komponent och en dyr, men fasvinkeln, hur mycket kan man förvänta sig att den avviker?

Att mäta är lätt, men att tolka resultaten är svårare

Men Q är väl fasvinkel väl?

För elektrolyter mäter man kapacitans, ESR (vilket motsvaras av tgd (tan(delta)) för plast/papperskondingar och är alltså fas/förlustvinkel) och läckström. Spänningstålighet kan man väl också slänga in.

Alltså jag vet VAD man mäter. Jag vet även hur jag tolkar resultaten.. Vad däremot inte vet är vilka värden man bör förvänta sig. Alltså vad som anses acceptabelt

Det beror ju också på vad du vill ha. Du har ju olika kvaliteter på kondingar - hög temp/låg temp, billiga konsumentprodukter, dyrare specialprodukter osv.

Jag skulel nog främst till på ESR, vilket ju säger bland annat hur snabbt kondingen reagerar och hur värmen kan tänkas utvecklas i den.

För att få "BRA" värden får du nog kolla tillverkarnas sidor och se hur deras olika kondenstaorserier är specade.

Du kan nog förvänta dig att det skiljer i stort sett hur mycket som helst.

Själv har jag under nästan hela andra halvan av mitt liv grubblat över hur stort ett glas är.

Typiskt datablad från EVOX/RIFA: http://www.kemet.com/Lists/ProductCatal ... _ALC40.pdf
Notera att ju högre cap-värde destu lägre ESR.

Esr är ju en konsekvens av tätheten i kondingen.. Större kondingar brukar i regel ha högre kapacitans per volym vilket då ger en högre täthet så då resulterar i lägre esr.. Problemet är ju att tolka värden på diverse kondingar man har där man saknar datablad..

Man skall ha lite fingertoppskänsla också(bokstavligt talat). Man kan känna på
lyten man byter om den går varm efter en kvart eller en halv timme, om inte, då är
det ingen fara.Detta grundas efter lång tids erfarenhet,har bytt några tusen
lytar hittils

Vet du inte vad kondensatorn förväntas ha för egenskaper och användningsområden är det bortkastad tid att sitta och mäta, eftersom mätvärden kan förväntas skilja rejält mellan kondensatorer för olika tillämpningar.

Min uppfattning är att det står väldigt lite i vissa datablad. Vi vet inte hur sannolikhetsfördelning är på de parametrar som anges, hur dessa ändras med tid på hyllan, tid i drift och temperatur. Har man tur går det att hitta information i andra dokument från tillverkaren alternativt i kurslitteratur, men då vet vi inte vilka serier det rör sig eller om tillverkaren har ändrat något sedan publicering.

Förväntad livslängd hos elektrolytkondensatorer tycker jag också är intressant. Arrhenius ekvation är praxis men parametrarna kan skilja mellan tillverkare. Panasonic vill jag minnas i något dokument anger att 20° temperaturminskning ger dubbellivslängd medan andra tillverkar betydligt bättre anger 10°.

EDIT: ordval.

OT:

Vinklen δ, förlustfaktorn (dissipation factor), ESR och Q-värdet säger i princip samma sak. Alla utgår från samma model med endast kapacitans i serie med resistans.

\(\tan\delta = \frac{\text{ESR}}{\left|X_c\right|} = \text{DF}\)

\(\text{DF} = \frac {i^2 \text{ESR}} {i^2 |X_{c}|} = \omega C \cdot \text{ESR} = \frac {\sigma} {\varepsilon \omega} = \frac{1}{Q}\)

https://en.wikipedia.org/w/index.php?ti ... ion_factor

Vad skall du använda kondensatorn till? Koppling, avkoppling, delningsfilter för högtalare, linjärt nätagg. switchat nätagg, eller kortvågssändare.
För dessa olika tillämpningar skall du välja olika typer av kondensatorer.

Diverse olika.. Felsöker mycket i arbete och då i diverse olika applikationer.. Ibland nätdelar, ibland motorkondingar, diverse elektronik.. Mäter även en del privat.. Oftast brukas det till nätdelar eller filterkomponenter till audio.

Metalliserade papperskondensatorer har inte den lägsta förlustfaktorn, men är självläkande vid överslag. Bra!