Svenska ElektronikForumet

Jag loppisfyndade ju en låda med gamla radiorör i helgen, nu har jag inventerat dom, förutom att ett tiotal hade bortsliten märkning så kunde man ju läsa av de flesta.

Trodde man skulle kunna hitta nån bra site med nån lista där man snabbt kan se vad varje rör är för typ, men har inte hittat nån bra, har hittat databser, men dom är ofta amerkanska och mina europeiska rör korshänvisas ofta till nåt amerikanskt, och då får man en slagning till, och se får man knappt nån info ändå.

Nån som har ett bra tips ?

Här är listan på dom jag identifierade iaf.. om nån kan peka ut extra intressanta rör så be my guest..

(Jag misstänker dock att det är ganska värdelösa rör..)

Det där behövs ingen lista för.

Första bokstaven:
P: 300 mA glödström (seriekoppling)
E: 6.3 V glödspänning (//-koppling)

följande bokstäver:

A, B: småsignal/detektordiod (tror jag, det finns någon skillnad)
C: småsignaltriod
F: pentod
H: heptod (hexod också?) alltså blandarrör
L: effektpentod LF
Y: effektlikriktare

P-rör är måttligt användbara eftersom de är tänkta för 300 mA seriekoppling av glödtrådarna. Dessa användes i TV-apparater där summan av glödspänningarna blev nära 220 V.

Aha, det är såpass logiskt alltså.

Diod är ju enkelt, men hur tolkar man triod och pentod (och heptod) om man pratar transistortermer då ?

Både trioden och pentoden är förstärkande rör där styrgallret påverkar anodströmmen. Skillnaden ligger karakteristiken; pentoden har ett mycket högre inre motstånd, d.v.s. d(Ua)/d(Ia) är stort.

Det var länge sedan jag kunde detaljerna, men om jag minns rätt gick utvecklingen i stora drag så här:

- För att bl.a. reducera rymdladdningen kring katoden införde man ett skärmgaller mellan styrgaller och katod. Jag lovar, detta var ett felslag, skärmgallret sitter mellan styrgaller och anod. Jag tror också att det reducerar kapacitanserna, men någon annan får räta och komplettera på den punkten.

- Tetroden har problemet att sekundärelektroner från anoden kan gå bakvägen till skärmgallret om anodpotentialen blir låg i förhållande till skärmgallret. Därför infördes ett bromsgaller, ofta internt kopplat till katoden, mellan anod och skärmgaller. Detta fångar upp ev. sekundärelektroner.

Pentoden har alltså fem elektroder: katod, styrgaller, skärmgaller, bromsgaller och anod.

Hexoder och heptoder har ett andra styrgaller och används som blandare i HF-kopplingar.

Jag har inge typiska rörkurvor lätt tillgängliga, men det finns säkert på nätet. Om ingen svarat ikväll skall jag försöka plocka fram några när jag kommer hem igen.

hcb är mycket kunnig, men jag vill bara korrigera en sak (har jag fel så hoppas jag att någon korrigerar mig):

Skärmgallret ligger utanför styrgallret och man har det för att minska kapacitiv återkoppling mellan anod och styrgaller.
Styrgallret ligger närmast katoden.
Kring katoden finns rymdladdning, men den vill man ha för annars blir röret mycket brusigt.
Bromsgallret ligger mellan anod och skärmgaller och hindrar sekundärelektroner från anoden att nå skärmgallret
som annars skulle dra ström och bli varmt. Skärmgallret är ofta mer positivt än anoden.

Allmänt om elektronrör:
http://www.aef.se/Elektronikutveckling/ ... ronror.htm


Om man har en del rör som man undrar över så är denna sida bra.
Hittade den bland mina bokmärken...
http://tubedata.tubes.se/sheets1.html

SvenW: du har naturligtvis fullkomligt rätt. Jag skyller på att det är första semesterdagen

Glenn: Här finns bland annat figurer på Ia/Ua-kurvor för olika gallerförspänningar. Notera den stora skillnaden i Ri mellan trioder och pentoder; om jag inte minns helt fel beror detta just på att skärmgallret eliminerar rymdladdningen---någon får rätta mig (igen) om jag har fel.

Man brukar säga att rör som börja på P är värdelösa, eftersom de är till teve.

Jag håller inte med!

Det går utmärkt att ersätta E med P, om man också korrigerar glödströmmen/spänningen.

Jag har själv gjort det i min köksradio, den har nu en PCL83 med en extra liten trafo för glödet...