Svenska ElektronikForumet

Jag har några korta frågor om rörstärkare, specifikt då preamp med rör i resistiv koppling, klass A.

Vi förutsätter en "skolbokskoppling" med triod, ca 100 kOhm på plattan (kallas det så på svenska? Anoden alltså) och 2k2 på katoden för att lyfta den ca 2 volt (jag tänker mig ca 325 V matningsspänning). Hur beräknar man gallermotstånden? Alltså både det som ligger i serie med signalen och det som ligger mot jord. Hur ska man tänka? Vilka faktorer och/eller val påverkar storleken på de resistorerna?

Ingångskondensatorns storlek vet jag hur jag hur jag räknar ut, men då måste jag också veta ingångsimpedansen, hur räknar man ut den i den koppling jag beskrev?

Vidare funderar jag på "biaseringen", där har jag inte förstått hur det funkar riktigt. Jag vet att gallret bör ligga på ca -2 V vid 300 V på anoden för det röret jag kikar på (ECC83), så i fallet ovan ska det väl inte vara fullt -2 V, men nära. Men när jag läser i databladet för olika rör så står det ibland att gallret kan ligga nedåt -70 V mot katoden, beroende på rör. Vad innebär det i praktiken? Kan insignalen ha större sving om gallret biaseras mer? När "klipper" röret i topparna och dalarna? Är det när gallerspänningen + signalen närmar sig katodspänningen?

Om någon har en länk till en bra resurs som förklarar de här sakerna vore jag glad Jag har läst Hans Egebos artiklar, mycket välskrivna, men jag saknar "hands on" information om hur man räknar ut de saker jag frågar om.

Edit: jag såg nu att jag hade missat Hans information om resistorn mellan gallret och jord, den behöver tydligen inte räknas fram utan behöver bara vara ganska stor, runt 1 MOhm. Avkopplingskondensatorn för katodresistorn förstod jag dock inte hur han räknade ut.

Du utgår från rörkurvor och lägger in dina arbetsvärden (Ua, Ia) och lägger arbetspunkten där kurvorna är som mest linjära.



De motstånd som du sätter på gallret har som funktion att bland annat förhindra oscillation och att leda bort elektroner som fastnar på gallret på vägen från katoden till anoden.
Gallerläckan (till jord) kan väljas på ca 100 - 470K. Det brukar finnas angivet i datablad. Motståndet in på gallret brukar typiskt vara 1K.

Hmm, nu känner jag mig lite korkad (jag är iofs infernaliskt trött, borde egentligen sova..), men jag förstår inte riktigt hur jag använder kurvorna. Den blåa linjen i ditt exempel, innebär den att man för det exemplet har valt 6.3 mA (eller vad det nu kan vara) samt 300 V, och från det kommit fram till att..ja, vad? Vad betyder det lodräta röda streckade strecket? Vad betyder Vg2? (Ug2?) Och där röda pricken är står det "gm ca 1.4mA/V", var kommer det ifrån och vad innebär det? Att anodströmmen ökar med 1.4 mA per V på gallret? Jag har aldrig lärt mig att tyda den där typen av kurvor/diagram, så jag blir lite förvirrad
Jag menar, i bilden är ju kurvan för Ugk = 0 V klart linjärast där den blåa linjen korsar, men jag antar att det är tokfel att inte lägga arbetspunkten negativ mot katoden, då går ju gallret positivt vid positiv signal och gallerströmen ökar väl markant? Och det är väl där det lodräta röda strecket kommer in, men där det möter kurvan för -2 V är ju den kurvan inte speciellt linjär? Innebär det att det hade varit bättre att välja Ia = 10 mA Ua = 300 V? (om man förutsätter att röret klarar 3 W på plattan)

Hur ska man tänka när man bestämmer Ia och Ua? Vad baserar man sina beslut på? Hur går tankegången, så att säga?

/Walle - mer förvirrad än nånsin!

Det finns ingen genväg till grundläggande kunskap

Här finn en ganska bra sida som täcker in det mesta
http://www.valvewizard.co.uk/index.html
Börja o läs denna
http://www.valvewizard.co.uk/Common_Gain_Stage.pdf

Det där var en mycket bra länk, jag tackar och bockar!
Jag har bara hunnit skumma 1% av texten, men jag kan direkt säga att den allra troligast kommer lösa de flesta, om inte alla, funderingar som jag låg sömnlös över inatt

I princip bestämmer du mellan vilka ytterligheter du ska arbeta - röret fullt ledande och röret strypt, vilket ger ändlägena av den blå linjen. Annars kan man börja med att rita in den så den skär kurvskaran så vinkelrätt som möjligt.
"Den blå linjen" kan sedan begränsas av rörets maxvärden vad gäller ström och spänning. Man ser också till att hålla sig innanför maxeffekt och liknande. Någonstans där den blå linjen skär rörlinjerna väljer man en bra arbetspunkt (där det är lagom avstånd mellan kurvorna osv), sedan räknar man på.
Dock, du får kolla upp lite på nätet, låna en bok eller köpa en och läsa på mer.