Svenska ElektronikForumet

Hej!

Jag har alltsedan 1991 hållit på med att bygga diverse rörförstärkare t.ex rörslutsteg modell Williamson 1947.

När jag pluggade på Chalmers (90-96) så fann jag nämligen ett mycket enkelt och trevligt kretsschema över en rörförstärkare på deras bibliotek.

Jag bestämde mig genast för att bygga en.

Så 1991 byggde jag min första rörförstärkare.

Den blev att se mycket primitiv ut men ack vad bra den lät!

Det roligaste var nästan dom gångerna jag vred på för mycket och det började dista.

Jag stördes liksom aldrig av (o)ljudet trots dom få 2X6W (som berodde på otilgängliheten av anodtrafos).

Det började liksom bara låta "konstigt".

Och ju mer jag vred på, ju mer konstigt lät det.

Det riktigt roliga är dock att det trots detta aldrig lät direkt illa.

Man kunde liksom vrida på och det lät bara konstigare.

Det var det enda problemet!

Hur många SS-steg kan skryta med det?

Bifogar originalschemat för alla er hemmapulare

God natt!

MVH/Roger

Hej igen!

Kan inte riktigt gå och lägga mig utan att visa er min tolkning av Williamson-förstärkaren.

Dom senaste versionerna är byggda i enlighet med bifogat schema.

Dock med vissa förbehåll:

1. TR2 är av enklare typ då UL-kopplingar är för amatörer
2. Cx7-10 används ej
3. Enbart Cx används
4. R10 är ändrat till 560 Ohm (pga större svingmöjlighet)
5. C3-4 är ändrade till 0,22uF (pga önskad Butterworth-respons i VLF-en. Detta är noga uträknat må ni tro...)
6. R25 är satt till 6k8 just för att, ihop med C3-4, få Butterworth-respons i VLF-en@6-8Ohm
7. R26, C10 och R3 är ändrade till att vara organiserade på annat sätt (dvs 8k2+39k). Jag tyckte det var enklare.
8. R2 är ändrat. Detta av den finurliga anledningen att matningsripplet faktiskt cancelleras helt av typ 12k (isf 33k). Det kan i princip rippla hur mycket som helst med detta val. Förstår inte varför ingen kommit på det förut...
9. R16a,b är på 220Ohm/3W, R18 är på 10Ohm/1W och R22a,b är på 390Ohm/9W

När det gäller 8. så är normalt matningsrippel ett problem men push-pull kopplingar som denna har mycket mindre problem med rippel. Just för att det är en så kallad CM-störning (dvs båda anoderna rör sig i fas med samma rippel och bara skillnadsspänningar (DM) kan propagera genom utgångstrafon).

Hoppas jag inte tråkar ut er!

MVH/Roger

Williamsonförstärkaren är en klassiker. Idag finns det dock andra varianter, fler och kuligare rör och emellanåt om man tröttnar på livet tar man någon gräslig triod eller pentod med 1200V anodspänning och toppanod och kramar ur 20-25W i single-end.

Jag får väl följa dina rörbyggen eftersom en annan har en viss liten vurm för rör med.

Såhär såg mitt allra första Williamson rörslutsteg ut. Enda skillnaden är att jag sedemera lackade det svart.

Drivrören är av typen Sylvania 6SN7W.

Slutrören är av modell 807 (vilket var rekommenderat av Williamson för transatlanter. Hans initiala val av slutrör var faktiskt det direktupphettade PX25 men pga bias/upphettnings-problematiken valde han det indirekt upphettade KT66 som triodkopplat faktiskt är mycket likt PX25).

I mitten syns ett likriktarrör, 5U4GB. Jag provade ett tag med GZ34 men det gick hål i anoderna...

Detta pga att glättningskondingarna var alldeles för stora (340uF totalt).

Uppe till höger ligger min "Party-plug" dvs en SS-likriktare som kunde lyfta uteffekten med åtminstone ett par Watt.

På anodtrafon längst bak ligger en termometer Detta för att mina trafos blev löjligt varma när jag körde förstärkaren. En trafo kollapsade tom till härdsmälta en gång.

Vridpotarna ställer biasström såväl som balansspänning hos slutrören. Detta är i dag en onödig lyx då slutrören som säljs idag är noga matchade och dessutom tål mina utgångstrafos DC-magnetisering ganska bra.

Utgångstransformatorerna är f.ö av den allra bästa typen dvs C-kärnetyp. Kärnorna fick jag av ABB i Ludvika när jag praktiserade där 93. Jag har sedan bara handlindat sekundären.

Till höger på förstärkaren sitter en koncentrisk stereo-potentiometer där man alltså, likt 80-talsförstärkare, har balans och volym integrerad i en och samma potentiometer. Denna typ av potentiometer är extremt svår att få tag på. Speciellt gäller detta schyssta rattar

MVH/Roger

Sen finns det vi som inta kan sådant här men skulle gärna vilja ha en rörförstärkare. Att köpa en är helt otänkbart då de är så dyra. Byggsats? finns det? Kan ett radiochassi användas som bas om man accepterar den låga effekten?

Jag borde inte säga det här...

Det är inte därför jag skriver om mina rörförstärkare.

Men faktum är att jag har ett helt gäng till försäljning (5st).

Du kan få en rörförstärkare av mig för självkostnadspris dvs 5000:- om du vill.

Det är nämligen det de har kostat mig att bygga.

Och jag skulle bara vilja ha tillbaks pengarna samt, och detta är min egentliga vision, sprida den gamla hederliga rörtekniken vidare till folk som kanske varken vill, kan eller orkar tillverka sin egen rörförstärkare.

Jag lovar dig att mina rörförstärkare låter mycket bra.

Jag lyssnar just nu på den allra första i serien om tio som det tog mig runt 20 år att färdigställa. Den har fungerat i tolv år har jag precis räknat ut.

Så privat är jag så nöjd!

MVH/Roger
PS Bifogar en bild på en av förstärkarna jag har till salu. Jag måste bara bättringsmåla den lite för furun skiner igenom. Men ack vad jag ångrar att jag målade dom svarta. Men det fanns faktiskt inte så många val då trät hade blivit skadat av solen.

Alla trafos är designade av mig och tillverkade av ett företag som hette Toroid International AB.

Du har väl boken?

http://www.partsconnexion.com/product659.html

BOOK BKAA6 The Williamson Amplifier

rogerk8
Nu blev det svårt.......

Det finns en rad firmor som erbjuder byggsatser, kolla bland annat www.diytubes.com, varifrån du kan köpa färdiga mönsterkort till en rad olika förstärkare.
Någon här inne hade ägnat intresse för en påse transformatorer och rör (6SL7, 6V6 och trafar till en 12W PushPull-stärkare) men jag vet inte hur det är med det idag. Vill någon bygga kan vi ta en diskussion.

brigaden, det hade jag helt glömt bort... Jag avsäger mitt intresse på den där satsen.

Sorry för OT.

rogerk8
detdär var bland de snyggaste byggen jag sett.

Apropå rörförstärkare, priser och "för 20 år sen"...

... man skulle varit med på nån kryssning över östersjön precis när dåvarande Sovjetunionen började öppna sig lite och tagit bort en del av krångliga tullregler å sånt. Om jag inte minns helt fel så skrev tidningen Hifi&Musik en artikel när en av deras medarbetare varit på en sån resa och köpt ett rörslutsteg.

Ett sånthär på 2*50W kostade tydligen 350 rubel. Den officiella växlingskursen var 1:1, om man svartväxlade så fick man mer än en rubel per svensk krona.

Alltså fatta, 350 spänn för ett sprillans nytt rörslutsteg på 2*50W...

Tjusig stilren minimalism!

MiaM skrev:Ett sånthär på 2*50W kostade tydligen 350 rubel. Den officiella växlingskursen var 1:1, om man svartväxlade så fick man mer än en rubel per svensk krona.

Jag har ett ombyggt Pribojsteg hemma. Ska bygga om igen och använda något i stil med 6L6 parallellt, GU50 eller KT120 (klassA, triod).

Rättning: den officiella växelkursen var 10:1, men 89/90 körde man två för att komma åt svartväxlingen som gav 1:1, dels den gamla 10:1 för officellt bruk och turistkursen 1:1.


Lite om ämnet: 807 är ett maffigt rör som verkar tåla obegränsat med stryk. Jag har sett scheman som ska kunna ge uppemot 80W ur ett par, men jag tror man kör dem himla tufft och de kan inte låta speciellt vackert. Bland annat kan man öka uteffekten i SE en hel del genom att lägga skärmgallret 20-25V över anoden. Inget man ostraffat gör med andra rör. 6L6 är en kandidat men t ex 6550 klarar skärmgallerspänningar på max ca 250V.

Kan man på något sätt pröva rörens status. Gissar att det finns för ändamålet riktiga "rör-provare". Men om man inte har det, hur?