Svenska ElektronikForumet

Hur mycket ström kan man klämma ut ur en elektrolytkonding? Finns det någon trevlig formel för att räkna ut det?

Har några stycken 10 000µF 100V kondingar...skulle väl gå att mata in 12V i dom och använda dom som strömkälla för t.ex. småa lampor, leds m.m.

Ungefär hur länge tar det att ladda upp dem?

kortslutningsströmmen du kan få ur en konding räknar du ut genom att dividera spänningen du laddat kondingen med med den interna resistansen hos kondensatorn, en snabb koll hos elfa visar att en 100V 10mF-konding(67-663-56) har 23mohm, 100V/0,023ohm=4,347kA... det är en del kondingen hinner dock ladda ur sig blixtsnabbt, med betoning på blixt, du lär få en finfin ljusbåge om du försöker

Okay.
Är kapacitansen i en konding direkt proportionell med inre resistansen?
Annars borde väl en konding av bättre kvalite kunna hålla enormt mycket mer ström än en sämre.

Nej, en kondensator med stor intern resistans, vi kan säga 100 ohm och en kapacitans på 10mF, kan bara vid 100V ge en ampere i kortslutningsström, men kan ge det under ungefär 4300ggr längre tid än den förra kondingen jag tog upp.

För den som är intresserad av hur man kan använda kondingar för att leverera mycket ström, kolla här:

http://www.powerlabs.org/railgun.htm

I en railgun så kan man ta ut högre strömmar ifrån en kondensator eftersom det rör sig om en så kort puls att man inte bygger upp någon direkt värme. (iofs så tror jag att de blir varma ändå i och med att vi pratar i det allra närmaste ren kortslutning här)

Kapacitansen är ett värde på hur mycket laddning den kan ta emot. Den inre resistansen har inget att göra med saken. I de allra flesta applikationer så är den bara av ondo då resistiv effekt är det samma som förlust o blir till värme. Hur länge den kan hålla laddningen beror på läckströmmen.

Elektrolyt kondensatorer finns såväl med tämligen hög resistans som endast tillåter relativt små strömmar som kondingar som har mycket låg resistans som tillåter högre strömuttag. De senare används flitigt i vanliga nätaggregat som glättning o även i modernare switchade strömförsörjningar. När man konstruerar strömförsörjningar o dylikt där man kör i o tar ut strömmar som är annat än små så måste man kika på kondingarnas spec för att välja rätt kondensator eller få reda hur många man kanske behöver parallell koppla.

Belastar man en elektrolyt kondensator för hårt så kommer elektrolyten att koka av värmen o tryck byggs upp i kondensatorn. Stora kondensatorer har en sprängbleck som ger sig innan hela kondensatorn sprängs av trycket. Små har det inte o kommer att explodera i ett fint moln av papper. På jobbet för något år sedan sköt vi en konding i storleken av 2liters pet flaska. Det small duktigt. Den nya levererades med ventilerad låda att förhindra skador omkring när den blåser av.

Till sist så har vi de relativt nya super kondingarna som består av kolpulver i en elektrolyt med ett membran som separerar polerna. Det är inte ovanligt med kapacistans värden på flera Farad och mycket låg själurladdning. Dock så har de hög inre resistans och är tänka att använda som bla minnesbackup där strömmarna är mycket små.

Mikael

Det skulle möjligen vara en sån här i så fall......med en lysdiod som bara kräver ett par mA för att lysa tillräckligt...kostar dock 225+moms http://www.elfa.se/pdf/67/06758601.pdf