Svenska ElektronikForumet

Jaha, så har turen kommit till mig att skapa min första projekttråd.

Det ligger till såhär, min käre far har en TomTom Rider. Det är en MC anpassad GPS som ska kunna sitta på ett styre i alla väder.
På styret finns inget behov av en högtalare utan istället medföljer ett bluetooth headset med mic och öronsnäcka och det fungerar utmärkt under hjälmen men inte lika bra i bilen.

Bluetoothmottagaren har en 2,5' stereopropp (1 ljud 1 mic och jord gissar jag) där man koppla in valfritt headset.

Så jag tänkte bygga en liten förstärkare som sitter direkt på cigg-uttaget med en liten högtalare. Hittade en LM386 i en gammal högtalartelefon och har utifrån den kommit fram till följande.


C1=1000µF
C2=0.1µF
C3=50nF
C4=250µF
R1=10Ω
R3=120Ω

Jag har testat den på min labbplatta och den fungerar ok, men är det något jag borde ändra på? Har bara utgått ifrån databladen, sånär på C1 som jag ökade på litegrann för att jag har sett det göras här o där. Vet inte varför.

C1 borde endast vara enkel glättingkonding fö ratt ta väck rippel. Det gör nog inte så mycket om den är större=>mindre rippel.

varför spänningsregulatorn?

beroende på krets klarar den 12 eller 18v in, är det inte 386-4 som klarar 18v så räcker det med några dioder i serie för att minska spänningen in

Newbadboy: Min större C1 ide tog jag härifrån, har byggt en sån och med den får jag inga störningar (brum), men när jag testade med en annan 5V källa så fick jag det.

Grym: Därav regulatorn, testade med 12V direkt från en switchad väggpryl och då lät det väldigt illa. men det kanske inte är ett problem i en bil då det är likström hela vägen. Men kretsen klarar 12 volt iaf så jag kanske ska testa köra den direkt.

Edit: Lade till referenser.

Ska den sitta i bilmiljö!? Då räcker inte en vanlig stackars spänningsregulator för att få bort ondska från matningsspänningen! Du behöver antagligen slänga dit en drossel också...

Drossel? Är inte säker på vad det är riktigt, ska titta på det. Men hur skulle man koppla in den?

Det är faktiskt inte likström hela vägen i en bil som du skrev, i de flesta bilar sitter det växelströmsgenerator men en gammal bubbla och andra VW kan det sitta en likströmsgenerator säkert någon mer men men..

$tiff skrev:Du behöver antagligen slänga dit en drossel också...

Och det bra att också a transientskyddsdiod och en mindre kondensator parallelt med ellyten.

en drossel är en spole.... jag tycker fakttiskt att du ska koppla in allt som du har på schema ovan som du tänkt från början. Har du störningar kan du i såfall börja experimentera med förslagen du fått...

Hehe. Ja så blir det nog. Jag känner mig själv bra nog för att veta hur lätt jag skulle skena iväg och sluta upp med något alldeles överdrivet.

Men ett par frågor har väckts:

• * Drossel är en spole, ok. Hur skulle jag koppla den och varför?
  * Ska googla transientskyddsdiod men om någon har lust så får denna någon gärna förklara funktionen för mig.
  * Den mindre kondingen parallellt med ellyten.. Vilken av ellytarna? Och vilken storlek på konding?
  * Glättningsskondensator, skulle det kunna vara en liten keramisk? isf hur stor ungefär?
  * Kan man räkna fram bra värden på dessa kondingar på något sätt? Isf hur?

Förväntar mig inga svar, men om en sitter på infon och vill dela med sig så uppskattas det väldigt.

Tack för all hjälp än så länge.

Drossel i serie med matningen (12V) hjälper till att ta bort skräp som kommer via matningen.

Ett batteri ger en slät likspänning. När du kopplar in besvärliga belastningar får du allt möjligt skräp på köpet, sprids via ledning, magnetfält, radiovågor, mm.

Likriktar du växelström så får du pulserande likspänning, som varierar från 0V och max. Vill du ha en bättre likspänning sätter du dit en glättningskondin (reservoirkonding) C1 som du laddar upp till max likspänning. Eftersom den laddar ur sig när inspänningen är noll kommer spänningen i den att variera upp och ner. Man kan säga att rester av växelströmmen kvar överlagrad på likspänningen.

Induktiva belastningar som slår från(till) ger upphov till höga kortvariga spänningspulser (transienter), kan vara flera 100V (1000V). Dessa transienter dödar effektivt komponenter med mindre spänningstålighet. Transientskyddsdioder tar bort sådana kortvariga transienter.

Även om jag skriver hela natten (massor av nätter) ZZZzzz kan jag inte få till det lika bra som ELFA's infosidor (rekommenderas starkt).

Mindre konding parallelllt med C1, ca 0,1 - 0,47uF inte kritiskt.

Newbadboy gav dig ett bra råd, ta itu med problemen om dom uppstår.
Det enda som kan skada något är transienter, och det är knappast troligt idetta fall. I fall transienterna knäcker något så är det inte några dyra kretsar du har. Förmodligen kan du köra många 100 mil innan transienterna har tagit något om något överhuvudtaget går sönder. Det är en erfarenhet att se vad grejor tål också. Riskerar att få hela säkerhetsfalangen på mig men, sätter du in alla möjliga skydd från början så vet du aldrig vilka som verkligen behövdes. Eftersom detta inte är ett livsuppehållande system så har du möjlighet att testa lite.

Mindmapper: Tackar och Bockar djupast för den genomgången.
hade faktiskt http://www.elfa.se/pdf/60/06050009.pdf i tabben brevid.
Somsagt, jag kommer att testa det som det är nu, sånär på nån konding.

Ska försöka ordna ett par bilder..

Det enda jag hade satt in förutom det som redan finns i schemat är en SÄKRING!!!!!

hehe. Ja en säkring kanske kan vara bra att ha.

I övrigt har jag läst på lite om transienta förlopp, och förstår därmed vad en transientsskyddsdiod gör. Då är istället frågan, hur vet man att dioden är hel? Om den pajjar så pajjar kretsen nästa gång känns det som. Nu är ju detta inte intressant i detta fall men i andra lägen, har man någon sätt att kolla så den är hel?

du mäter den med en diodtester, finns på alla multimetrar. ca 0.3-0.7V åt ena hållet och "avbrott" åt andra hållet. Har du tex en st 1n4007 diod som transientskydd så håller den nog oftas längre än resten av bygget.