Svenska ElektronikForumet

Jag har fått ett tre-vägs delningsfilter gratis av en polare och har nu ett anvädningsområde för det... MEN... Utgångarna är märkta med T, M och H.. och jag tror att det är på tyska (står 3-WEG högre upp på kortet)

Babelfish gav mig att "Treble" blir "Höhen" På tyska.

Till kanalen som det står T på är den största av dom två spolarna på kortet anslutna samt en 100µF kondensator innan.

Till kanalen M är det en mindre spole och en 33µF

Till H är det bara en 10µF ansluten och ingen spole..

Jag har inte alls någon förståelse om audio-filter, kan någon svara på min fråga så jag kan gå ut i garaget och bygga vidare ?

Efter lite googling tror jag mig ha förstått hur det är uppbyggt, går ut och provar

Jag har aldrig läst tyska i skolan....men "hifi-idiot" som man är så har man ju varit å snurrat ute på nätet....här till exempel:

http://www.lautsprechershop.de/deutsch/ ... heorie.htm

Hochtöner, Mitteltöner und Tieftöner

Precis som du skriver så är "H" för diskant. Mitteltöner är väl mellanregister...å teiftöner är bas...

teif kan man väl defeniera som "dov" gissar jag....

Nostalgi. Mitt första delningsfilter var också av tyskt fabrikat. Tieftöner, det var grejer det!

"Tief" betyder för övrigt rakt av "djup".
"Töner" är då högtalare, troligtvis kommet av verbet "tönen" = "tona, ljuda, skalla, klinga".

Så var nattens tysklektion över

Tänk på att varje element ska förses med konjugatlänk för
att delningsfiltret ska fungera som det är tänkt.

$tiff: Tack för lektionen

Mmm ..jag hittade lite info om konjugatlänkar här( som jag själv för övrigt hade nytta av förrförra veckan..):

http://www.drkrupp.se/hifi/filter_konjugatlink.html

det som är lite kul med baselementet här är att jag inte har någon som helst data om det, det är en anonym 10" Bas med en vit ettikett som talar om att den tål 260w och är på 8ohm samt magnetvikten på 30oz...

Hittade den i ett förråd i förra veckan, och då måste man ju bygga något... eller

Lådstorleken är framgissad

Just nu är den bara direktuppkopplad till delningsfiltrets basdel då jag inte har kunnat räkna ut en konjugatlänk då jag har så lite info om elementet (inte vet hur många mH som induktionen är på). Men det kanske blir så att jag gissar mig fram till något här också

Ska dock öppna högtalaren i eftermiddag igen då jag har lyckats med att inte få lådan helt tät (ni vet vad som händer då med en sluten låda)

Det hela är egentligen ett rätt oseriöst projekt men den lär få leka baslåda till min dator i ett tag framöver

Den där sidan har jag också kikat på några gången men jag är lite fundersam
över deras konjugatlänk-formel, tar dom helt enkelt
hänsyn till att en högtalare är något mer komplex än en
spole med resistans måtro?

Hade det varit en fast spole med resistans så så skulle R1 = Re , C= (Le/R^2).. för att högtalare + konjugatlänk skulle ses helt "resistiv" ut utifrån.
Medans deras formel så lägger de till en konstant på 0.640 , 1/(1,25^2)

Någon som har en fundering kring detta?

Kan ju vara en konstant som beräknats rent empiriskt för att kompensera för det ena eller andra.

EDIT:
Är ju rätt vanligt att man gör just så; alltså använder en formel som går att härleda rent matematiskt eller naturvetenskapligt och sedan mofifierar denna empiriskt för att få ett resultat som tar hänsyn till mätfel, osäkerhet i beräkningarna eller andra komplicerade faktorer som inte kan stoppas in i formeln rent praktiskt.

Bara en gissning dock.

Jag antar att elementet vid AVSEVÄRT högre frekvenser än resonansfrekvensen med skaplig överensstämelse kan beskrivas som en spole och ett motstånd....vid delning vid lägre frekveser därimot så klarar man väl sig genom att delningsfilter för lägre delningsfrekvenser kräver spolar vars induktans nog är avsevärt större än elementets egna...fast man vet ju aldrig...

Nåväl, konjugatlänkar ska man igentligen räkna sig fram till och sedan
fin- sjustera värderna så det funkar/låter bra i verkligheten.
Så Greensilver's förslag tycker jag låter bra.

Greensilver skrev:Kan ju vara en konstant som beräknats rent empiriskt för att kompensera för det ena eller andra.

EDIT:
Är ju rätt vanligt att man gör just så; alltså använder en formel som går att härleda rent matematiskt eller naturvetenskapligt och sedan mofifierar denna empiriskt för att få ett resultat som tar hänsyn till mätfel, osäkerhet i beräkningarna eller andra komplicerade faktorer som inte kan stoppas in i formeln rent praktiskt.

Bara en gissning dock.

Kan du ge något exempel på "andra komplicerade faktorer" som inte går att presentera matematiskt?