Svenska ElektronikForumet

Behöver ett servo som vrider från min till max och kretsen nedan fixar det hela med en enkel omkopplare/switch.
Egentligen en modifierad servotestare. Om R4 och R5 byts mot en 5k potentiometer går det skruva servot till önskad vridning.

45x40mm blir kortet. Nog en av de snabbaste caddningar jag utfört!
Ska etsa också.

Etsat, monterat och testad.
Ska väl bli nån liten ask att ha den i också.

Innan det hamnade på labbdäcket så testade jag i LTSpice.
Frekvensen blir nästan inte påverkad utav "pottens" värde.

Det ska den inte bli heller.

Det skall komma en puls var 20'e ms
Längden på denna puls avgör servots läge (min 1ms, max 2ms och mitten självfallet 1.5ms).

Utifrån din simulering generera du pulsen något oftare än vad standarden anger. Men det är inte så kinkigt.

Fel frekvens kan bli under 40Hz och över 70Hz läste jag någonstans.
Högre frekvens kan ge "gittrig" gång tror jag att jag läste också.

Jag har kollat hur de (iaf. äldre versioner) fungerar.

När positionspuls började utlöste det en "intern" puls vars längd beror på den nuvarande position.
Dessa pulser XORs ihop och resultatet ger en puls av varierande längd som styr motordrivningen av motorn.

Det finns lite puls-förlängning så att drivningen kan hinna driva motorn.

Så kommer pulserna för ofta kan pulserna överlappa och bli lite kluns i systemet.

Jag minns att ha kommit fram till att 10ms var den kortaste stabila tiden - men häng mig inte på exakt tid.

Så jag rekommendera 20ms för att vara säker.

Sen kan man som vanligt inte gå på simuleringar då verkligheten fysiska förutsättningar sabbar.
Det är ju bara att ta med toleransen på kondensatorerna i beräkningen så inser man problemet.

Vill man ha exakthet måste man jobba med digitala signaler när man är i den digitala domänen

Som kuriosa så simulerade jag samma krets (den högra av dina två scheman) och fick 22ms mellan pulserna
Så inte ens spice modellerna är 100% överens.

Undrar om standarden ändrats med åren?

Åtminstone på stenåldern så byggdes radiostyrningen genom att man hade en astabil vippa som genererade pulerna, och t.ex. en 4017 ringräknare som växlade in olika motstånd för att styra pulslängden, där en puls var särdeles lång. I mottagaren så hade man också en ringräknare fast med output enable kopplad till ingångspulsen, och de flesta utgångarna kopplade till varsitt servo. Sen en krets som känner av avståndet mellan pulserna och när den är lång nog nollställs ringräknaren.

Detta gjorde att längden blev rätt olika beroende på antal kanaler på radiostyrningen.

Vet inte om det ändå kanske rymdes inom dessa 40-70mS som nämns kanske?

Exempel är Josty Kit-grejerna.

Jag hade ett Robbe med 8 kanaler som jag lekte med ett oscilloskop i.

Pulserna skapas som ett vanligt pulståg med 50% duty-cycle. På mottagarsidan körs dessa pulser till en typ 4017 som då skapar de korta pulser, en efter en.
Men jag märkte också att det efter de 8 pulser var en "låååång" puls som nollställer/synkronisering.

När jag tänker efter, minns jag att pulserna "ska" komma med mellan 20 och 50 ms intervall.

Men har man t.ex. att digitalt system kan man göra lite som man vill - men har man äldre analoga servon kan det vara vettigt att hålla 20 ms mellan pulserna.
Med digitalt kan man ju köra alla kanaler på samma gång om man vill.

Vad gäller simuleringen i LTSpice så stämmer den väldigt bra. Blir det lite fel i verkligheten är det bara att testa med en annan komponent i lådan.

Även om centrering vid 1,5 ms pulslängd, ena ändläget vid 1 ms pulslängd och andra ändläget vid 2 ms, är vanligt, så förekommer variationer.
Samma med uppdateringsfrekvensen. Många servon klarar ca 40-60 Hz, en del servon klarar upp till 200 Hz. Det finns RC-servon som klarar, t.ex. 560 Hz.

Jag har intrycket att digitala servon ofta klarar högre uppdateringsfrekvens än analoga. För hög uppdateringsfrekvens kan skada servot. Med lite för hög frekvens blir servot varmt. Med mycket för hög uppdateringsfrekvens går nog servot sönder.

Här är ett analogt servo.
https://www.e-fliterc.com/product/hs-82 ... 082S.html#

Här är ett lite mer högpresterande digitalt servo. Det centrerar vid en pulslängd på 760 µs och klarar en uppdateringsfekvens på upp till 560 Hz.
https://kstservos.com/products/x20-1035 ... helicopter

Lite om skillnaden mellan analoga och digitala servon.
https://www.radiocontrolinfo.com/the-di ... rc-servos/

Notera att RC radiolösningar sällan hanterar något annat än 1500 µs centrering och typiskt 22 ms mellan pulserna, direkt via radion, som standard. 22 ms blir ca 45 Hz. Om man däremot har ett gyro (en flight controller) på t.ex. en flygfarkost, så hanterar många gyron kortare pulslängder och högre uppdateringfrekvens. Om piloten t.ex. säger "rakt fram" med spakarna och det är lite turbulent vind så kommer en flygfarkost utan gyro att hoppa runt. Med gyro blir det en mer stabil flygning rakt fram.
https://wiki.sdrobots.com/index.php/RC_ ... vo_Support

Drönare, ofta med fyra propellrar, har alltid någon form av flygkontroller.

Flight controller basics for beginners



/π

Till flight controllers används med fördel SBUS eller PPM.
Man vill inte kladda med massa kablar mellan mottagare och controller, och ha så liten latency som möjligt.

Till flight controllers används med fördel SBUS eller PPM.

Mellan mottagare och flightcontroller är det helt klart så.

Mellan flight controller och servon är det vanliga "det klassiska" PWM.

I dom så vanliga fyrmototoriga drönarna så styr flight controllern dom fyra motorerna, eventuellt via separata ESC-er, som styr motorerna. I dom minsta, finns mottagare, flightcontroller och motorstyrning på en enhet.

Mellan flight controller och servon i flygplan eller helikoptrar så är det vanliga att man använder "vanlig RC-servo-PWM". Dock är det vanligt med högre frekvens och kortare pulslängd till t.ex. servo för stjärtrotorn i helikoptrar.

S-bus, som kommer från tillverkaren Futaba, kan användas mellan flight controller och servon. Futaba har s-bus-servon. Jag vet inte hur vanlig det är. Jag har aldrig sett en sådan lösningar IRL.

/π