Svenska ElektronikForumet

Vad skulle ni säga är maxbelastningen för ett breadboard? Jag vill kunna jobba med 9V och minst 800 mA och kollade därför efter strömadapter att klippa och via kopplingsplint (sockerbit) sedan ansluta till solid kabel som går till breadboard.

Strömadaptrar som jag hittar ligger på 9V och 1.33A (12W). Har även en adapter liggandes som ligger rätt mycket högre, på 9V och 5A. Antar att det är för mycket ström. Hur pass försiktig behöver man vara med breadboard? Skulle 1.33A vara okej, eller vad säger ni?

Bara den ström kommer att gå som "begärs" av kretsen. Har du lite CMOS-kretsar som styr några blinkenlights kommer några tiotals milliAmp skickas av aggregatet. Har du en kortslutning går hela, vad det kan vara 1A eller 2A.

Jag matar mitt breadboard med ett nätaggregat som kan skicka på 5A. Designa sunt och trippelkolla och du kan ju mata med Barsebäcks atomkraftverk om du vill .

Det går ju sätta en säkring i serie för att begränsa maxströmmen så man slipper bränna sönder breadboarden fullständigt vid ev kortslutning.
1A är nog vad som är max rekommenderat.
Även om banorna med all sannolikhet klarar mycket mer än så är den svaga punkten kontaktytorna.

HUGGBÄVERN skrev: ↑6 juni 2024, 21:20:44 Bara den ström kommer att gå som "begärs" av kretsen. Har du lite CMOS-kretsar som styr några blinkenlights kommer några tiotals milliAmp skickas av aggregatet. Har du en kortslutning går hela, vad det kan vara 1A eller 2A.

Jag matar mitt breadboard med ett nätaggregat som kan skicka på 5A. Designa sunt och trippelkolla och du kan ju mata med Barsebäcks atomkraftverk om du vill .

Precis, det är ju i sådana fall max 800 mA som kommer dras, så länge det inte blir kortslutning. Det är en H-brygga som ska driva en motor och det är motorn som drar max 800 mA, men troligtvis mindre.

Har än så länge bara hållit på med 5V eller 3.3V från USB-mikrokontrollers, så inte använt strömadapters faktiskt. Vad händer exakt vid en kortslutning i det fallet? Är det pang i vägguttaget eller är det pang i kretsen? Eller vad kan jag förvänta mig om exempelvis 9V 5A kortsluts i ett breadboard, vid sidan av att eventuella komponenter ryker?

Och du får jättegärna berätta mer om hur du använder ditt nätaggregat med 5A i breadboard. Misstänker att kopplingstråd direkt från strömadaptern (via kopplingsplint/sockerbit) till +/- rälsen inte är att föredra, eller? Behöver man någon slags breakout med säkringar och diverse annat skydd eller hur brukar man lösa det?

Kom på att jag faktiskt prototypat med 12V ~500mA tidigare och då lyckades jag undvika katastrof, men antar att det är strömmen och inte spänningen som eventuellt är det läskiga?

ASEA skrev: ↑6 juni 2024, 21:38:03 Det går ju sätta en säkring i serie för att begränsa maxströmmen så man slipper bränna sönder breadboarden fullständigt vid ev kortslutning.
1A är nog vad som är max rekommenderat.
Även om banorna med all sannolikhet klarar mycket mer än så är den svaga punkten kontaktytorna.

Just det, ja jag har faktiskt tänkt på säkring, även fast jag aldrig behövt använda det tidigare. Med tanke på att motorn jag ska driva har 850mA som max i databladet så kanske det är bra att köra på en 1A-säkring då? Ser att det finns såna och kabelmonterade säkringshållare på Kjell & Co. Kopplar jag säkringen i serie med +5V då direkt efter anslutningen till breadboardet?

Vet inte vad max rekommenderad spänning är på dessa, men jag skulle nog inte gå högre än 50V.
Jag har kört 1A utan problem.
Kör du med kabelmonterad säkring är det väl enklast att du sätter den mellan din matning och breadboard?

Jag har för mej dom där svensktillverkade breadboarden nån sålde här för 10(?) år sedan hade max spänning och ström angiven, och jag har för mej jag blev förvånad hur högspänning det stod, kan ha varit 50V.

Jag har sett siffror på 300V och 3A. Vilket det säkert klarar under optimala förhållanden mellan få punkter.
Men i en uppkopplad krets med många kopplingspunkter och där all kontakt bygger på fjädertryck och relativt liten kontaktyta så är det nog att se 50V och 1A som mer realistiska maxvärden. Därtill varierande ytresistans på komponenterna. Detta problem slipper man ju helt i en lödd krets.

50V brukar anses som en gräns på vad som är ofarligt för människa och djur. Så högre än så ska man inte ha på ett breadboard.
Eftersom anslutningarna också bara sitter med fjäderkraft och lätt kan hopp ur så är det i sej själv en grov osäkerhetsfaktor vid högre spänningar.

TS, japp sätt en säkring på en av matningsledningarna.

Jag skulle vilja påstå att frågan är svår att besvara.
Beror till stor del på kvaliten på breadboardet.
Det beror också på det då kopplar in och hur du sprider lasterna.
Tunna trådar ger inte speciellt bra kontakt. Därför har jag några gånger skarvat på med tråd av grövre diemension.
Flera gånger har jag gjort det när det brunnit pga kombinationen hög ström och dålig kontakt. Då har strömmen ofta varit ett par A.
Högre ström har jag brukat koppla utanför breadboardet.

Väggvårtor är tveksamma labbaggregat. Köp ett riktigt begnagat labbaggregat med ställbar såväl spänning som strömgräns. Du kommer snart upptäcka att detta är nödvändigt.

När Du experimenterar är det kostsamt när strömmen blir för hög och komponenter destrueras. Strömgräns sparar mycket komponenter, särskilt för nybörjare. Just H-brygga är något som väldigt lätt orsakar grillade transistorer.

För själva kopplingsplattan är det största problemet när det bankas ner grova pinnar som t.ex. TO-220 o.dyl. När något tunnt sedan skall anslutas i samma fjäder så är den uttänjd och det blir dålig kontakt. Löd på tunna trådar att trycka ner om Du är rädd om en kostsam kopplingsplatta.

Lycka till med kopplandet!

TO-220 kan komma inom spesifikationerna för vad breadboardet tål (en modell listade: 0,4-0,7 mm, de flesta säger ingenting...) om man vrider komponenten 90 grader och bockar två ben.

Hmm ? jag brukade vrida alla tre benen 90 grader och då passar det ju "nästan"..

Samma sak med potar.

Något som jag råkat ut för var att plasten smälte runt ett hål på grund av att en tra nu sistor blev för varm. Kanske dyrare du däck typ 3M tål mer värme och höga strömmar?

Om transistorn värmde sönder plasten var den absolut för nära plasten.
Att ha transistorn så nära borde vara uppenbart skadligt. Tror istället att det är övergångsresistansen i kopplingsbordet som orsakat uppvärmningen.