Linda HF spole....

[4kTRB]

Övar man mycket kan det fungera och så kan du uppträda på cirkus sedan. En del rullar cigg med en hand.

[c4marketing]

Det var många bra tips!
Tack för alla svaren.

Sitter ibland på lediga kvällar och exprimenterar med kristallmottagare precis som många gjorde
förr i tiden.
Vi har ju inga MV sändare , men sena kvällar kan man kanske få in något från utlandet tänkte jag. (lång antennlina+ordentlig jord)
Det finns ju en del starka sändare, skulle vara kul att se om jag kunna ta in något utan att tillföra energi.

Spolen skulle vara till den avstämde kretsen (parallellt med vridkondensator) för att få en nåtsånär selektivitet mellen 530khz - 1,8mhz.
Gäller oxå att hitta superkänsliga 2x2kilo ohms hörlurar.

Hoppar kristallen, ska använda en germanium-diod. (om det går att få tag på någon)

Mest på lek.......
Tack än en gång för alla svaren

[alexanderson]

Det finns säkert många på forumet som kan skänka dig en germaniumdiod.
När Du är klar med din kristallmottagre, varför inte bygga en enrörsmottagare. Både Populär Radio och Wireless World har haft byggbeskrivningar.

[c4marketing]

Har försökt! Fast en superheterodyn med tre rör.
Finns med bland mina tidigare inlägg.
Fick en hel del hjälp, men lyckades inte ändå.
Kunde inte få lokaloscillator frekvensen att täcka rätt= 990khz till 2100khz. Skulle följa avstämningen 540khz - 1650khz parallellt med 450khz skillnad.
Konstiga var att i praktiken så blev det inte som i teorin. Ganska enkelt att räkna ut spolens och vridkondingens värde, men sen när jag kollade via spectrumanalysatorn så stämnde det inte.
Frustrerande att veta, man kunde bygga sådana mottagare med enkla medel och komponenter redan på början av 1900 talet, och jag klarade inte ut det.
Hade ingen ritning, tänkte konstruera helt själv......
Någon station fick jag in som råkade stämma med frekvenserna, och visst, där var det bra selektivitet.

Skulle vara kul att veta, finns det fler såna här nostalgiska nördar som håller på som jag?

[grym]

1n5711

schotkydiod som kan provas istället för germaniumdioder

håller du ändå på att labba så gör en liiten sändare med så du kan trimma utan bekymmer

[Marta]

Visst fins det germaniumdioder att få tag på. AA119 t.ex. finns hos EK.

[alexanderson]

Har försökt! Fast en superheterodyn med tre rör.
Fick en hel del hjälp, men lyckades inte ändå.
Kunde inte få lokaloscillator frekvensen att täcka rätt= 990khz till 2100khz. Skulle följa avstämningen 540khz - 1650khz parallellt med 450khz skillnad.

Om du vill lära dig att konstruera en superheterodyn, läs då Chapter 15 i Radiotron Designers Handbook. Finns digitaliserad på nätet. Tror det är chapter 25 i fjärde upplagan.
Har Du byggt MF-transformatorerna själv ?
P.S.
Både Populär Radio och Wireless World har publicerat en del konstruktionsbeskrivningar av superheterodyner. Tidiga superheterodyner hade ofta 110 kHz mellanfrekvens. Dessa tidningar finns digitaliserade på nätet.

[Marta]

"Kunde inte få lokaloscillator frekvensen att täcka rätt= 990khz till 2100khz. Skulle följa avstämningen 540khz - 1650khz parallellt med 450khz skillnad."

Om Din mottagare funkade bra i övrigt, så sk*t i trackingen. Det är bara på konsumentradio det finns. På kommunikationsmottagare finns en knapp som heter Preselector. använd två separata vridkondingar och montera dit en sådan knapp.

"Konstiga var att i praktiken så blev det inte som i teorin."

I teorin finns ingen strökapacitans/ströinduktans. I praktiken finns det.

Vill Du ha enrattsavstämning som på en konsumentradio måste Du ha trimkondingar och trimkärna på t.ex. oscillatorn så Du kan testa Dig fram så Du först har tracing i ändpunkterna. Sedan får Du finjustera däremellan med trimflärparna på vridkondingarna. Det blir aldrig perfekt (jo, med preselector blir det) så sluta i tid, innan flärparna bryts av. Det är troligen aluminium som snabbt blir utmattad.

Sedan finns det givetvis fler anledningar till att riktiga mottagare omöjligtvis kan ha trackande ingångskretsar.

[c4marketing]

Man får ju en hel del kunskap här!

Tack!!

[alexanderson]

"Kunde inte få lokaloscillator frekvensen att täcka rätt= 990khz till 2100khz. Skulle följa avstämningen 540khz - 1650khz parallellt med 450khz skillnad."
I teorin finns ingen strökapacitans/ströinduktans. I praktiken finns det.

De största strökapacitanserna är spolens kapacitans samt galler-anodkapacitansen i en triod(Millerkapacitans).

[alexanderson]

Om du hade byggt en superheterodyn för kortvåg hade du stött på ett annat problem som Du kan läsa om i Populär Radio Nr7 1946 sidan 183-184.
Carl Akrell hade en artikel om superheterodyner för kortvåg i Populär Radio 1943 nr 4.

[c4marketing]

Ja, anod-gallerkapacitansen hade jag lite koll på, har för mig det var 2-3pf
Men ändå blev det helt galet.
Tror jag testar Martas förslag och använder seperat vridkondning till LO-n

[Marta]

Med en triod blir dessa 2-3 pF galler/anod skenbart väldigt mycket mer. När gallerspänningen går åt ena hållet, går anodspänningen mycket mer åt det andra och därmed förefaller kapacitansen att vara mycket större än den är. Det är denna effekt som kallas millerkapacitans.

I en pentod är detta problem kraftigt reducerat genom skärmgallret. Dessutom är röret mycket brantare. Lite svårare att få stabilt, men betydligt mer förstärkning. Det skall vara en pentod i ett HF-steg. T.ex. EF94/6AU6 skall nog kunna hittas ännu till någorlunda pris.

[c4marketing]

Mycket intressant info....
Detta hade jag ingen aning om.
Och precis, jag använde trioddelen av en ECH81!
Där ser man

[c4marketing]

Om du hade byggt en superheterodyn för kortvåg hade du stött på ett annat problem som Du kan läsa om i Populär Radio Nr7 1946 sidan 183-184.

Har hittat !
Mycket intressant läsning.