Har ni konsekvent använt dom engelska eller svenska beteckningarna när ni pluggat.

[Palle500]

Ordet lyftmotstånd finns i andra sammanhang. Men i elektronik, nja?
Vad heter då pull-down motstånd? Ta-ner-motstånd?

"SVENSK STANDARD · SS-EN 14437:2004
Takprodukter - Bestämning av lyftmotståndet hos installerade tegel- eller betongtakpannor - Provningsmetod för taksystem"

[Glenn]

Analog elektronik av Bengt Molin Svenska, 2020-07-27

https://www.bokus.com/bok/9789144141909 ... lektronik/

Stadsbiblioteket i Göteborg har den också.

Bengt finns f.ö här på forumet, användarnamn Bengtm

[BJ]

Palle500: Sänkmotstånd.

[Palle500]

Ok, tack.
ja då har man lärt sig något nytt idag med.

[pi314]

Karriär
Kanske är det svårt att se var karriären leder, men jag skulle säga så här.

Många vägar är öppna om man behärksar engelska bra.

Få vägar är stängda för att man kan engelska bättre än svenska.

Ett språkexempel
Vad heter push-pull på svenska?

[VISA]

Knuff-och-drag.

/π

[MadModder]

Då tänker jag endast på knuffodragen i boken om Dr Dolittle…

IMG_2725.jpeg

[rysshack.se]

i de flesta fall är det engelska på jobbet, någon gång svenska, skulle säga att använd det som är i litteraturen för kursen det underlättar nog, man skall inte slå knut på sig själv, och kör bara på sedan, det händer ju från gång till annan man undrar vad det är för beteckningar, gör en sökning då, efter du gjort den sökningen ett antal gånger behöver du inte göra det för du lärt dig det utan att ha läst in det som glosor.

[E Kafeman]

Ca 10% av mina kunder är tyskar. De är noga med att speca exakt vad de vill ha och förväntar sej tyska provningprotokoll och beskrivningar och beteckningar. DIN går här före ISO och SI-enheter.

Kan man engelska termer för data och elektronik så kan man åtminstone förstå svenska orden då det mesta på svenska ärvt från engelskan.
Tyska är lite liknande, de flesta uttryck går at förstå även om orden är sedan tidigare helt obekanta.
En sak som skiljer både tyskan och svenskan relativt engelskan är våran förmåga till tårta-på-tårta-ord.
CD-spelare spelar CD-skivor. är klassiskt skiva på skiva.
DIN står för "Deutsches Institut für Normung" och motsvarar ISO's verksamhet (International Organization for Standardization).
Tyskar skriver ofta tårta-på-tårta-uttrycket "DIN-norm".
"IC-krets" är ett ytterligare svenskt tårta-på-tårta-exempel med krets på krets. (Integrated Circuit)
Tyskarna säjer "IC-Schaltungen". Schaltungen är krets på tyska så det blir samma tårta.
Det problemet finns inte på engelska, ingen säjer IC-circuit.

Varför nu alls bry sej om vad saker heter på tyska ? Främst är det att det ger mej tillgång till att arbeta med projekt som annars skulle vara svåra att få vara med i. Det är ofta spännande teknologiska utvecklingsprojekt på en nivå som inte alls finns i samma utsträckning i närliggande engelskspråkiga länder.

Det är lite svårt att förklara men se på var teknologi-nivån i engelsk bilindustri står relativt tyska bilindustri.
I England gör man fortfarande bilar med träram och handknackade skärmar, något som försvann i Tyskland när DKV upphörde eller döptes om till AUDI i början av 60-talet. England ligger närmare småskaliga hantverkskulturen medans Tyskland alltid varit en industri-nation där saker byggs i stor skala.

Jag tog mina första stapplande steg inom halvledare och digital-teknik genom det tyska Siemens som var en av världens största på logikkretsar ett tag.
Ett av deras problem var hur de namnade kretsarna. Inget 74xx utan man hade ett helt eget system och med kretsar som inte var kompatibla med något annat. Man skapade en isolerad ö och till slut blev de utkonkurrerade av en mängd tillverkare av logik-kretsar som avstod att skapa unika kretsnamn utan anammade 74xx osv.

Detta med att försöka göra Sverige till en språkligt isolerad ö, vilket blir resultatet om man av tvång måste ha försvenskade och ofta ogenomtänkt dåliga översättningar, är inget som är så lyckat numera. Det var lättare förr när elektronik-teknik inte var så internationell företeelse som den är i dag.
Förr, det var när man i Sverige köpte teknik-prylar som så gott som alltid var ihopsnickrade i Sverige. Teknikprylar var detsamma som radio och svartvit TV. Annan teknik fanns inte.
Ett av de största märkena på både radio och TV hette Luxor som tillverkades i Motala.

Inte ens telefoner fanns förr att köpa som teknikpryl. Den enda modellen av telefon du behövde var redan bestämt av staten att den var svart och av bakelit och den fick du endast låna av staten.

Detta med att av tvång översätta all teknik från utrikes till svenska och i svenska böjningsformer som kunde accepteras av SAOL fungerade med tiden allt sämre ju mer internationaliserad ny-tillkommande teknik var.
Det fungerade inte inom industrin att ha tekniker som varken kunde läsa eller skapa tekniska dokument så att de var gångbara inom hela företaget då företag allt var oftare etablerade i ett flertal länder och svenska språket blev oftast inte ett huvud-språk i internationella företag.

Ett område som drabbades av nackdelen av vara en allt för liten ensam ö för att hålla sej med försvenskade fack-termer var digital-tekniken där nästan all utveckling skedde utrikes.
Utvecklingen fick fart i och med att mass-industrin i USA fick fart.
På 1920-talet uppstod behovet av sekvensmaskiner vid automatiserad mass-tillverkning med flera moment och även kunna hantera avikande situationer inom logiken. Det fanns ingen nämnvärd elektronik utan det var reläer och lite gränslägen som i huvudsak utgjorde sekvensmaskin utefter ett löpande band.
Logik-maskiner för att utföra matematiska beräkningar fanns det däremot inget större behov av. Beräkningsmässig delen av digitala utvecklingen fick först senare ett rejält uppsving i samband med WWII.
Allt mer komplicerade maskiner ökade behovet, allt från att beräkna flygtid och rikta artilleripjäser rätt gjorde att man (IBM) började bygga datorer med hjälp av radio-rör.

Det finns en gammal historia som härrör från 1940-talet. Digitala teknik hade börjat vinna mark i Sverige och logiska kretsar, om än bara som relän, var allt oftare en del av styrningen inom process-industri såsom pappersbruk och annan massproduktion.
Hur stort detta område med logik och digitala uttryck skulle bli stod nog inte riktigt klart för de som förvaltade svenska språket. Numera så köper vi oftast engelska fackord rätt av, det blir ingen översättning.
I svenska svenskägda företag som sysslar med ny teknik är det ofta många utländska medarbetare och koncern-språk är ofta engelska för att alla ska inom företaget ska få samma förutsättningar. Det är samma på svenska högskolor där mycket av teknikutbildningen sker på engelska.
Att då skapa specifika svenska termer blir oftast bara fel och skapar onödiga problem med missförstånd.

Åter till historien. Nu var vi på 1940-talet och alla teknik-ord försvenskades av tvång. Det skulle bara vara så. Svenska Akademien var en stark och urgammal institution som bestämda att i Sverige gäller svenska språket och i SAOL fanns alla ord som var tillåtna att kalla svenska.
Digitaltekniken, fanns i princip bara som teori och lite relän före 40-talet.
Att det nu under 40-talet utvecklats miniatyr radio-rör för digitala tillämpningar hade dock väckt tanken att man i Sverige åtminstone skulle ha en dator fför beräkningar. En dator bedömdes täcka hela Sveriges behov av dator-beräkningar.

Logikkretsen "Set Reset Latch" är en av de mest enkla byggstenarna för att skapa logik och minne i en dator och är på det viset den kanske viktigaste logik-byggstenen.
IBM var tidigt ute att bygga datorer och radio-rör gick åt i massor för att bygga minnen. I princip gick det åt två radio-rör för att bygga en SR-vippa som då kan minnas en etta eller nolla. Ett lite större arbetsminne täckte ett helt rum. Så många radiorör gjorde att man sällan kunde köra en dator mer än någon timma innan något radiorör rasade. Därför byggdes dessa minnen så att varje rör snabbt kunde bytas direkt från frontpanelen.

1948 tog man fram ett specifikt radio-rör som ensamt kunde agera SR-vippa och därmed ersätta två rör. Det var stort på många sätt, effektförbrukning halverades och utrymmet halverades i ett enda steg.
Det nya radioröret ihopbyggt med lite kringkretsar såg ut så här: https://hackaday.com/2017/07/05/classic ... roduction/

I Sverige hade "Set Reset Latch" sedan länge översatts till "Ur In Spärr". Mer ordtrogna översättningen "Sätta Återställa Spärr" ansågs för långt och krångligt relativt engelska varianten. Uttrycket var från början inget som förknippas med radio-rör utan det var mest en teoretisk övning samt att beräkna relä-logik.

1948 kom IBM med sin stora nyhet, ett enda radio-rör som utgjorde en komplett SR-vippa.
Radioröret gick under namnet "Set Reset Tube".
Denna stora nyhet bidrog till att man fortsättningsvis slutade med försvenskning av just logik-kretsar. "Ur-In-Rör" kändes inte som ett adekvat uttryck.

Det är säkert en anekdotisk historia men det är onekligen så att man till stor del avstått att skapa nysvenka ord som ersättning för engelsk dator-terminologi sedan dess relativt andra teknikområden.

Det blir ofta fel eller ökar risken för missförstånd med ogenomtänkt försvenskning och där framtida oförutsedd utveckling gör att den halvdåliga översättningen blir än sämre att vara beskrivande.

All lite mer avancerad teknisk utveckling bedrivs numera internationellt.
Det blir bara ett extra hinder för svenska tekniker att behöva lära sej både ett original-uttryck och en sällan användbar försvenskad variant.

Om teknikområdet är internationaliserat så blir "ur in rör" bara ett onödigt ord att lära sej när det redan finns uttryck som alla begriper och det blir så pass mycket mindre risk för fel om vi direkt kan förstå vad ett IC-ben märkt S eller R har som logisk funktion utan att först översätta till svenska.

Ett exempel på globalt två stora språk nedan. Ett av dom har bättre framtid att vara dugligt i global sammanhang.

Google translate:
numeric digital calculation - calcul numérique numérique
Wavelength - longueur d'onde
Computer - ordinateur

Att kunna engelska uttrycken och benämningar har framtiden för sej även i Sverige inom skolutbildningen och om man vill ha anställning hos större arbetsgivare. Arbetsgivaren förutsätter att du kan ett av dessa språk om du ska syssla med något mer el-tekniskt än att byta trasiga lampor och det är inte franskan arbetsgivaren värderar. Svenska språket sitter i samma sits, ju mer teknisk och internationell verksamhet, ju längre bak hamnar behovet av att översätta existerande facktermer till svenska.

[Nerre]

DIN motsvar väl snarare SIS (som utfärdar SS-standarder).

Och inom EU är det numera normalt inte tillåtet för olika länder att ha olika standarder (med få undantag). Det handlar om fri rörlighet av varor och tjänster inom EU, det som uppfyller reglerna i ett land ska få säljas fritt inom hela EU, och då kan de inte uppfylla olika standarder.

Så t.ex. DIN EN 60127 är exakt samma standard som SS-EN 60127, som är exakt samma standard som IEC 60127.

[MiaM]

Karriärmässigt så är det nog bra++ att kunna både svenska och engelska beteckningar, men som Kafeman skriver så finns det också fördelar att kunna ytterligare språk.

Jag som inte kan franska undrar om det kanske också är gångbart att kunna franska? Det känns som ett land som varit rätt isolerat från resten av Europa ur många perspektiv. Förutom att de valde SECAM i princip som handelshinder och före det körde ett 819-linjerssystem för svartvit TV, så verkar det som att de allmänt haft andra tillverkare/modeller av väldigt många saker.

Om man vill faktiskt arbeta med folk från andra länder så kan det nog också vara bra att läsa på en del om arbetsmiljökultur, eller vad man ska kalla det. Till exempel så är svenskar och tyskar ofta rätt kompatibla på en ytlig nivå, men det är inte självklart att det är lika bra på en djupare nivå. Båda har en kultur att göra ett bra resultat men det lär vara skillnad på prioriteringen att lösa problemet v.s. reda ut vem som ska lösa problemet eller rent av ifrågasätta om det formellt sett är ett problem osv.

==================================================

Övergången till engelska i svenska företag har väl inte gått jättesnabbt dock.

En kvalificerad gissning är t.ex. att för Volvo Personvagnar så skedde det säkert när Ford hade köpt företaget. Specifikt så har schemat för Volvo 850 svenska förkortningar för kabelfärger, även i dokument som i övrigt är på engelska, medan för efterföljarna C70/S70/V70 gen 1 (som kom strax efter att Ford köpt företaget) är förkortningarna på engelska. Detta var ju å andra sidan ungefär samtidigt som byggbranschen övergick till metriska mått i Sverige... (Specifikt så var tjockleken på brädor mätta i tum, medan längden i meter. 240cm långa Två-tum-fyra-reglar med 90 cm avstånd mellan varandra var t.ex vanliga mått i byggbranschen förr).

Jämför t.ex. med att europeiska Ford Granada Mk2 har tyska färgförkortningar i kopplingsschemat, detta trots att bilen mig veterligen både tillverkades i Västtyskland och UK.

Jag tror att Tyskland förlorar på att hålla fast vid tyska. Tänker t.ex. på att deras hifi var aldrig sådär jättebra. De gjorde bra tuners men slutstegen var mossiga jämfört med de från andra länder. Kombinerat med att deras företag inte var särskilt internationella förutom ren tillverkning utan utveckling i andra länder och dessutom i länder som inte utmärkte sig för sin utvecklingsnivå (t.ex. Portugal) så fick de nog inte mycket feedback.

Jämför t.ex. nederländska Philips. Ett mindre land som tidigt insett att de behöver åtminstone lära sig engelska i samma utsträckning som t.ex. vi i Sverige, och tack vare att de köpt upp företag i olika länder och delvis hade utveckling i dessa länder så tog de till sig utveckling som skedde i/kring dessa länder. T.ex. så kan vi väl vara helt säkra på att Philips konstruktionsavdelning i Norrköping följde debatten om TIM och inte bara såg till att deras konstruktioner var bra ur det perspektivet, utan även att informationen fördes vidare till deras folk i Nederländerna så att även deras konstruktioner blev bra.

Gissar att åtminstone debatten och delar av den tidiga utvecklingen gick trögt att få över dels till tyskarna och dels till britterna. Britterna i egenskap av ett land med lite lägre levnadsstandard tillverkade sina Fergusson-apparater som trots sämre prestanda var gångbara tack vare lägre pris. Tyskarna sålde väl genom att ha andra bra egenskaper, typ bra tuners, hyggliga skivspelare, bra högtalare osv, eller så sålde de kanske tack vare att samma fabrikat tillverkade bra TV som reklampelare för deras ljudgrejer. (Eller så kanske de faktiskt inte sålde så mycket här i Sverige, det är ju ofta Philips och Luxor som dyker upp som begagnat och klart mer sällan Grundig och Telefunken och nästan aldrig de andra tyskarna, förutom sånt som inte innehåller förstärkare, t.ex. Thorensskivspelarna och om vi allmänt pratar om tyskspråkiga länder Studer/Revox-rullbandspelarna). Vet inte riktigt vad som hände i USA, de enda grejer som letade sig hit därifrån sen typ slutet av 70-talet och framåt var väl rena high-end-produkter. (Ja, folk anser att Marantz från början av sjuttiotalet är bra grejer, men jag skulle säga att de var rätt usla med stod sig väl eftersom allt annat också var rätt uselt då, jämfört med bara några år senare).

Misstänker också att Sverige haft nytta av att vara ett litet land både i form av att vår industri haft lätt att ta in saker från omvärlden, men också att vi fått utländska tillverkare att sälja bättre produkter till oss. Tänker t.ex. på hur svenska importörer och svenska dotterbolag såg till att japanska tillverkare gjorde produkter som är gångbara i våra trakter. En kvalificerad gissning är t.ex. att Svenska Clarion såg till att Clarions bilstereo blev allmänt mer gångbara i alla delar av världen som har relativt glest mellan FM-sändare och långa avstånd till sändarna.

[E Kafeman]

DIN motsvar väl snarare SIS (som utfärdar SS-standarder).

Och inom EU är det numera normalt inte tillåtet för olika länder att ha olika standarder (med få undantag). Det handlar om fri rörlighet av varor och tjänster inom EU, det som uppfyller reglerna i ett land ska få säljas fritt inom hela EU, och då kan de inte uppfylla olika standarder.

Så t.ex. DIN EN 60127 är exakt samma standard som SS-EN 60127, som är exakt samma standard som IEC 60127.

Det handlar om lite mer komplicerade saker än handel .
Att det inte skulle var tillåtet för länder att utveckla sin egna standarder är bara nys.

Det ligger mer på utvecklingssidan det som jag sysslar med. Ibland väldigt simpla saker men mycket matematik och vågteori med avsikt att realisera en elektronisk komponent.
Så småningom blir det förhoppningsvis en produkt som går handla med, det är vad de som betalar för utvecklingen förväntar sej. Jag är i det sammanhanget en liten kugge i ett större maskineri.
De som sammanställer kuggarna till en helhet begär av alla delkuggarna att vi ska använda samma språk och sätt skriva när vi redovisar resultat. Generellt är man mycket petiga med detta hos tyska kunder. Det ligger en hel del i uttrycket "Ordnung muß sein".

Vad gäller SI-enheter är det just nu lite stirrigt. Definitionen för kilogram skiftades 2019 men alla är inte helt nöjda med detta. För handel, de som ska köpa ett kilo potatis spelar det ingen större roll om det finns osäkerhet på 10:e decimalen men nya definitionen gav problem då tidigare existerande referenser inte längre gick definiera korrekt.

BIPM har åtminstone delvis fått backa på sin gamla definition av realiserbar kilo-referens till förmån för för tyskarnas alternativ. Nu lever visserligen två SI-alternativ samtidigt men definitionen från ptb.de kommer förmodligen anammas helt istället för tidigare alternativ. Ett realiserbart kilogram kommer framöver enbart definieras som ett exakt antal kiselatomer.
Realiseringen är inte samma som den mer teoretiska härledning som BIPM definierat, ett mätt närmevärde av Plancks konstant.

Att definiera realiserbara kilogrammet baserat på et antal kisel-atomer ger fler laboratorier i världen möjlighet att framställa egna referenser. Det är givetvis över mitt huvud, hur det kan vara mer praktiskt att räkna antalet atomer för att få fram en kiloreferens relativt andra metoder.

Det är en svår sak att på ett absolut sätt definiera något som sedan ska kunna realiseras som vikt-referens. Saker som vägs på en fjädervåg väger olika på olika höjd och olika väder och byter man till balansvåg måste en absolut definierbar motvikt realiseras.

Just vad gäller BIPM relativt PTB's sätt att skriva grundenheter skiljer även de.
Det är relativt små saker men i Tyskland vill man ha det skrivet på tyskt sätt.
Tyska genus på olika enheter kan ibland vara lite krångligt och alla enheter med namn efter personer liksom dess uttydande skrivs med Versal första bokstav. BIPM har nog på känn att det inte var helt logiskt grammatiskt att joxa med versaler och gemener så de duckar i denna relativt DIN 1301-1.

SS1301 handlar däremot om något helt annat. Att det finns gemensamma numreringar är i de fall man gemensamt mellan olika standardiseringsinstitut antagit snarlika standarder och av praktiska skäl använder samma numrering om numret inte lokalt är upptaget såsom med DIN1301 relativt SS1301.

Antalet DIN standarder är ca 50% fler än antalet ISO-standarder.
Mycket av dessa DIN-standarder som inte finns som CEN, SS eller ISO beror mycket på att industrin haft behov att kunna definiera viktiga element som ligger utanför vad många andra länder alls har kompetens att utvärdera.

Ta en så enkel sak som ett schackel som i många fall är en säkerhetskomponent och som säljs i stort antal till industrin. Här finns flera olika typer av schacklar definierade som DIN-standard sedan 50 år medans det finns få motsvarande ISO-standarder.
Exempel DIN82101 https://pretec.se/produkt/schackel-din-82101/

Samma gäller mycket av skruvar och muttrar som industrin måste kunna köpa in och veta i förväg vad de får, vilka höjdmått det blir på skruvskalle hals och gänga, materialhållfasthet osv.
Här börjar man vakna på ISO-sidan och PTB har sagt att så fort det uppstår ISO-standarder som ersätter DIN så dra man tillbaka existerande standarder. Det är självklart inget som begränsar EU's öppna marknad för svensk verkstadsindustri att vi inte har någon egen SS/EN/ISO-standard för denna typ av schacklar, tvärsom är det helt ok att specificera schackeln enligt DIN.
Om ss/en/iso skulle var enda rättesnöret för vad som kan säljas på EU-marknaden fick vi nog bomma igen det mesta av tillverkningsindustrin.
Vad gäller tillverkningsindustrins behov i det sammanhanget har PTB med sin DIN-standard väldigt stort försprång att förse industrin med dugliga standarder.

Inga stora skillnader i listan nedan men skillnad som man förväntar sej i tysk dokumentation.

Units in German.png

[Nerre]

Jag var kanske lite otydlig, ett land får inte ställa krav på att produkter ska uppfylla en egen standard, en produkt som uppfyller reglerna för att få säljas i ett EU-land måste accepteras i andra EU-länder. Annars räknas det som handelshinder.

https://eur-lex.europa.eu/SV/legal-cont ... goods.html

Däremot kan man såklart inom industrin vilja ha mer detaljerade standarder inom områden som EU inte standardiserat (än).

[MiaM]

Intressant nog så får länderna ha egna regler om hur produkter får installeras/användas. Tänker specifikt på t.ex. elsäkerhetsverkets föreskrifter.

Jag har inte studerat vilka ISO-standarder det finns i detalj, men magkänslan säger mig att ISO enbart innehåller sådant som faktiskt är värt att standardisera ur tekniskt perspektiv.

Osäker på hur DIN gör, men SS har med saker som i princip är att betrakta som tyckande, såsom t.ex. hur elinstallationer i bostäder bör göras. Notera bör, inte ska. I praktiken så blir det dessutom ett system där "staten och kapitalet sitter i samma båt", i form av att elsäkerhetsverkets föreskrifter i teorin är tillräckliga för att anses göra en godkänd installation, men genom att betala kapitalet för att få tillgång till relevant SS så får man genvägar som innebär att man kan utföra installationer "utan att tänka", d.v.s. schablonmässigt "göra som vi alltid gjort".

[Nerre]

Då regelverket handlar om rörlighet på marknaden så undantas saker som inte ha röra sig på marknaden. En installation i ett svenskt hus kan normalt inte säljas i t.ex. Tyskland, för huset står där det står.

Det är därför det fortfarande finns undantag t.ex. för stickproppar.

Sen är det faktiskt rätt ofta så att elsäkerhetsverkets föreskrifter bygger på EG-direktiv.

Det är så att med EG-direktiv gäller att varje land ska implementera dem i nationell lagstiftning.

T.ex. är LVD implementerat genom:
Elsäkerhetslagen (stiftad av riksdagen)
Elsäkerhetsförordningen (beslutad av regeringen)
ELSÄK-FS 2016:1 (elsäkerhetsverkets föreskrift)

RED är implementerat genom:
Radioutrustningslagen
Radioutrustningsförordningen
PTS-FS 2016:5

Det har dock visar sig att detta ibland leder till tolkningsskillnader mellan olika länder, så för vissa regelverk så utfärdar EU numera "regulations" istället för direktiv. En regulation gäller som den är skriven, så det enda lagen behöver göra är att säga att regulation ska följas. I vissa fall kan en regulation dock överlåta till enskilda länder att lösa visa saker på eget sätt (handlar ofta om att t.ex. besluta vilken myndighet som ska utöva marknadskontroll).

[MiaM]

Dock är det fullt möjligt för ett tyskt eller mer specifikt polskt företag eller polsk arbetare att sälja tjänsten att utföra en installation i ett hus i Sverige, och olika regler i olika länder utgör precis lika mycket handelshinder här, om än att det i detta fall gäller tjänster och inte varor. Detta med rörlig arbetsmarknad fungerar alltså "halvbra".

Kan visserligen ha förståelse för visst motstånd mot harmonisering av reglerna eftersom vi och andra inte vill sänka säkerheten, men å andra sidan kan säkert de länder med lägre lönenivåer vara beredda att acceptera åtstramade och ändrade regler för att utöka sin arbetsmarknad.

Apropå rörlighet i allmänhet så har vi ju också diverse undantag för fordon av olika slag i olika länder. Minns att jag försökte söka på vad som gäller för att köra en svensk "30-moppe" (moped klass II) i grannländer men lyckades inte riktigt hitta något riktigt tydligt. Gissar att det är tvärstopp i t.ex. Tyskland men det kanske går (eventuellt enligt regelverk, eventuellt genom snällt rättsväsende?) i de nordiska grannländerna. Eller kanske inte.

Det känns som att Sverige var lite för slappa med att ställa krav när vi gick med i EU. Jämför att de länder som varit med i EU länge har fordon som harmoniserar över gränserna i större utsträckning - tänker på t.ex. nån Youtuber som var ungdom och åkte på "husbilsemester" med en husbilskonverterad trehjulig EU-moped från Tyskland till Nederländerna.

Utan att veta så gissar jag att det säkert också är krångel med att köra traktorer och andra "specialfordon" mellan Sverige och andra EU-länder.