Vilken industrihistoria!E Kafeman skrev: ↑16 mars 2024, 06:10:10 Ca 10% av mina kunder är tyskar. De är noga med att speca exakt vad de vill ha och förväntar sej tyska provningprotokoll och beskrivningar och beteckningar. DIN går här före ISO och SI-enheter.
Kan man engelska termer för data och elektronik så kan man åtminstone förstå svenska orden då det mesta på svenska ärvt från engelskan.
Tyska är lite liknande, de flesta uttryck går at förstå även om orden är sedan tidigare helt obekanta.
En sak som skiljer både tyskan och svenskan relativt engelskan är våran förmåga till tårta-på-tårta-ord.
CD-spelare spelar CD-skivor. är klassiskt skiva på skiva.
DIN står för "Deutsches Institut für Normung" och motsvarar ISO's verksamhet (International Organization for Standardization).
Tyskar skriver ofta tårta-på-tårta-uttrycket "DIN-norm".
"IC-krets" är ett ytterligare svenskt tårta-på-tårta-exempel med krets på krets. (Integrated Circuit)
Tyskarna säjer "IC-Schaltungen". Schaltungen är krets på tyska så det blir samma tårta.
Det problemet finns inte på engelska, ingen säjer IC-circuit.
Varför nu alls bry sej om vad saker heter på tyska ? Främst är det att det ger mej tillgång till att arbeta med projekt som annars skulle vara svåra att få vara med i. Det är ofta spännande teknologiska utvecklingsprojekt på en nivå som inte alls finns i samma utsträckning i närliggande engelskspråkiga länder.
Det är lite svårt att förklara men se på var teknologi-nivån i engelsk bilindustri står relativt tyska bilindustri.
I England gör man fortfarande bilar med träram och handknackade skärmar, något som försvann i Tyskland när DKV upphörde eller döptes om till AUDI i början av 60-talet. England ligger närmare småskaliga hantverkskulturen medans Tyskland alltid varit en industri-nation där saker byggs i stor skala.
Jag tog mina första stapplande steg inom halvledare och digital-teknik genom det tyska Siemens som var en av världens största på logikkretsar ett tag.
Ett av deras problem var hur de namnade kretsarna. Inget 74xx utan man hade ett helt eget system och med kretsar som inte var kompatibla med något annat. Man skapade en isolerad ö och till slut blev de utkonkurrerade av en mängd tillverkare av logik-kretsar som avstod att skapa unika kretsnamn utan anammade 74xx osv.
Detta med att försöka göra Sverige till en språkligt isolerad ö, vilket blir resultatet om man av tvång måste ha försvenskade och ofta ogenomtänkt dåliga översättningar, är inget som är så lyckat numera. Det var lättare förr när elektronik-teknik inte var så internationell företeelse som den är i dag.
Förr, det var när man i Sverige köpte teknik-prylar som så gott som alltid var ihopsnickrade i Sverige. Teknikprylar var detsamma som radio och svartvit TV. Annan teknik fanns inte.
Ett av de största märkena på både radio och TV hette Luxor som tillverkades i Motala.
Inte ens telefoner fanns förr att köpa som teknikpryl. Den enda modellen av telefon du behövde var redan bestämt av staten att den var svart och av bakelit och den fick du endast låna av staten.
Detta med att av tvång översätta all teknik från utrikes till svenska och i svenska böjningsformer som kunde accepteras av SAOL fungerade med tiden allt sämre ju mer internationaliserad ny-tillkommande teknik var.
Det fungerade inte inom industrin att ha tekniker som varken kunde läsa eller skapa tekniska dokument så att de var gångbara inom hela företaget då företag allt var oftare etablerade i ett flertal länder och svenska språket blev oftast inte ett huvud-språk i internationella företag.
Ett område som drabbades av nackdelen av vara en allt för liten ensam ö för att hålla sej med försvenskade fack-termer var digital-tekniken där nästan all utveckling skedde utrikes.
Utvecklingen fick fart i och med att mass-industrin i USA fick fart.
På 1920-talet uppstod behovet av sekvensmaskiner vid automatiserad mass-tillverkning med flera moment och även kunna hantera avikande situationer inom logiken. Det fanns ingen nämnvärd elektronik utan det var reläer och lite gränslägen som i huvudsak utgjorde sekvensmaskin utefter ett löpande band.
Logik-maskiner för att utföra matematiska beräkningar fanns det däremot inget större behov av. Beräkningsmässig delen av digitala utvecklingen fick först senare ett rejält uppsving i samband med WWII.
Allt mer komplicerade maskiner ökade behovet, allt från att beräkna flygtid och rikta artilleripjäser rätt gjorde att man (IBM) började bygga datorer med hjälp av radio-rör.
Det finns en gammal historia som härrör från 1940-talet. Digitala teknik hade börjat vinna mark i Sverige och logiska kretsar, om än bara som relän, var allt oftare en del av styrningen inom process-industri såsom pappersbruk och annan massproduktion.
Hur stort detta område med logik och digitala uttryck skulle bli stod nog inte riktigt klart för de som förvaltade svenska språket. Numera så köper vi oftast engelska fackord rätt av, det blir ingen översättning.
I svenska svenskägda företag som sysslar med ny teknik är det ofta många utländska medarbetare och koncern-språk är ofta engelska för att alla ska inom företaget ska få samma förutsättningar. Det är samma på svenska högskolor där mycket av teknikutbildningen sker på engelska.
Att då skapa specifika svenska termer blir oftast bara fel och skapar onödiga problem med missförstånd.
Åter till historien. Nu var vi på 1940-talet och alla teknik-ord försvenskades av tvång. Det skulle bara vara så. Svenska Akademien var en stark och urgammal institution som bestämda att i Sverige gäller svenska språket och i SAOL fanns alla ord som var tillåtna att kalla svenska.
Digitaltekniken, fanns i princip bara som teori och lite relän före 40-talet.
Att det nu under 40-talet utvecklats miniatyr radio-rör för digitala tillämpningar hade dock väckt tanken att man i Sverige åtminstone skulle ha en dator fför beräkningar. En dator bedömdes täcka hela Sveriges behov av dator-beräkningar.
Logikkretsen "Set Reset Latch" är en av de mest enkla byggstenarna för att skapa logik och minne i en dator och är på det viset den kanske viktigaste logik-byggstenen.
IBM var tidigt ute att bygga datorer och radio-rör gick åt i massor för att bygga minnen. I princip gick det åt två radio-rör för att bygga en SR-vippa som då kan minnas en etta eller nolla. Ett lite större arbetsminne täckte ett helt rum. Så många radiorör gjorde att man sällan kunde köra en dator mer än någon timma innan något radiorör rasade. Därför byggdes dessa minnen så att varje rör snabbt kunde bytas direkt från frontpanelen.
1948 tog man fram ett specifikt radio-rör som ensamt kunde agera SR-vippa och därmed ersätta två rör. Det var stort på många sätt, effektförbrukning halverades och utrymmet halverades i ett enda steg.
Det nya radioröret ihopbyggt med lite kringkretsar såg ut så här: https://hackaday.com/2017/07/05/classic ... roduction/
I Sverige hade "Set Reset Latch" sedan länge översatts till "Ur In Spärr". Mer ordtrogna översättningen "Sätta Återställa Spärr" ansågs för långt och krångligt relativt engelska varianten. Uttrycket var från början inget som förknippas med radio-rör utan det var mest en teoretisk övning samt att beräkna relä-logik.
1948 kom IBM med sin stora nyhet, ett enda radio-rör som utgjorde en komplett SR-vippa.
Radioröret gick under namnet "Set Reset Tube".
Denna stora nyhet bidrog till att man fortsättningsvis slutade med försvenskning av just logik-kretsar. "Ur-In-Rör" kändes inte som ett adekvat uttryck.
Det är säkert en anekdotisk historia men det är onekligen så att man till stor del avstått att skapa nysvenka ord som ersättning för engelsk dator-terminologi sedan dess relativt andra teknikområden.
Det blir ofta fel eller ökar risken för missförstånd med ogenomtänkt försvenskning och där framtida oförutsedd utveckling gör att den halvdåliga översättningen blir än sämre att vara beskrivande.
All lite mer avancerad teknisk utveckling bedrivs numera internationellt.
Det blir bara ett extra hinder för svenska tekniker att behöva lära sej både ett original-uttryck och en sällan användbar försvenskad variant.
Om teknikområdet är internationaliserat så blir "ur in rör" bara ett onödigt ord att lära sej när det redan finns uttryck som alla begriper och det blir så pass mycket mindre risk för fel om vi direkt kan förstå vad ett IC-ben märkt S eller R har som logisk funktion utan att först översätta till svenska.
Ett exempel på globalt två stora språk nedan. Ett av dom har bättre framtid att vara dugligt i global sammanhang.
Google translate:
numeric digital calculation - calcul numérique numérique
Wavelength - longueur d'onde
Computer - ordinateur
Att kunna engelska uttrycken och benämningar har framtiden för sej även i Sverige inom skolutbildningen och om man vill ha anställning hos större arbetsgivare. Arbetsgivaren förutsätter att du kan ett av dessa språk om du ska syssla med något mer el-tekniskt än att byta trasiga lampor och det är inte franskan arbetsgivaren värderar. Svenska språket sitter i samma sits, ju mer teknisk och internationell verksamhet, ju längre bak hamnar behovet av att översätta existerande facktermer till svenska.
En stor revolution var när Cobra telefonen kom. Fanns väl inte i svart. En röd hade jag.
Sverige var långt framme på mobiltelefonsidan. På den tiden de inte var bärbara.
Jobbade åt Siemens på slutet 80 början 90-talet. Då var koncernspråket engelska. Som du säger hemsk namnsättning. Fortfarande tycker jag Siemens webb och manualer är hemska att navigera i.
DIN var ju tekniskt långt framme. Var väl i princip Europa standard. IEC låg efter i mycket och var mest styrt av USA, som jag uppfattade det.
