Svenska ElektronikForumet

Vid plåtbearbetning, särskilt inom områden som stansning, laserskärning och bockning, används K-faktorn för att kompensera för den materialsträckning eller töjning som sker när en plåt formas eller skärs.
Här är en mer utförlig förklaring:

Materialsträckning: När en plåt bearbetas, såsom vid skärning eller bockning, utsätts materialet för mekanisk påverkan och deformation. Detta kan medföra att materialet sträcks och ändrar sin ursprungliga form och dimensioner.
K-faktorn: K-faktorn är en dimensionell konstant som används för att korrigera ritningar och skärprogram för att kompensera för den materialsträckning som uppstår under bearbetningen. K-faktorn är unik för varje materialtyp och tjocklek och beror även på själva bearbetningsprocessen.
Användning: För att uppnå korrekta mått och geometriska former i det färdiga arbetet, justerar operatören ritningen eller skärprogrammet genom att multiplicera de ursprungliga måtten med K-faktorn. Detta gör att det utskurna eller bockade materialet återgår till rätt form efter bearbetningen.
Exempel: Om du har en ritning där du behöver skära en rektangulär form med specifika mått, så skulle du använda K-faktorn för att korrigera dessa mått så att den skurna formen, efter materialsträckning, blir exakt som du önskar.

Sammanfattningsvis är K-faktorn en viktig parameter inom plåtbearbetning för att säkerställa att de bearbetade komponenterna har rätt form och dimensioner efter att materialet har utsatts för deformation och sträckning under bearbetningen. Det hjälper till att minimera fel och avvikelser i det färdiga arbetet.