IC för proportionalstyrning RC

[Kockums]

Just precis så Sodjan, det är ett sådant system jag pratar om.

Det kom ju som nån slags standard på 70-talet inom RC-världen och kallades då proportionalstyrning om jag minns rätt.

Från början var det nog utrymme för 7-8-kanaler, men jag tror det utökades senare.
Varje kanal har en fast tidslucka tilldelat sej som sänds om och om igen med fast frekvens och inom den tidsluckan kan den önskade servopositionen anges.
På 70-talet var det en massa transistorer och fintrimning mellan kanalerna för att få till det.
Går säkert att lösa enkelt med ett par µC om man är duktig på programmering.
Men tänkte att det ju borde finnas/funnits färdiga IC för detta, speciellt på 80-talet då detta med radiostyrning blev mer överkomligt och vanligt.

Vet inte vad man ska googla på riktigt. Jag har ett svagt minne att jag sett ett datablad på nåt liknande för länge sen eller om det kan varit nåt från Elektor-böckerna!?

TTL-kretsar och 555:or kan absolut vara ett alternativ, men där krävs det en hel del funderande om man inte kan hitta nåt färdigt schema.

[pi314]

RC-modeller (Radio Controlled) använder ofta, som TS antyder, en teknik som kallas proportional eller digital-proportional.

En RC-sändare innehåller typiskt spakar, rattar och switchar. Signalerna från dessa mixas ihop till ett pulståg där kanalerna, t.ex. 8 kanaler, kommer efter varandra. För varje kanal är det pulslängden som bestämmer "värdet" för just denna kanal. 1520µs är typiskt "neutral". 1100µs kan vara min och 1900µs kan vara max. För var och en av kanalerna.
I sändardelen skapas en puls med rätt längd för var och en av kanalerna. Dom 8 kanalerna slås ihop till ett pulståg, med en avgränsare mellan varje tåg. Tåget upprepas utan avbrott. Dom t.ex. 8 kanalerna skickas sedan iväg i serie med sändaren. I mottagaren finns en enhet som identifierar var och en av kanalerna i det samlade pulstågen och skickar ut dom olika kanalerna på en 3-polig kontakt för varje kanal. Dom tre polerna är plus, minus och puls (1100-1900µs).

RC-sändare och mottagare är ofta så billiga att få överväger att göra egna lösningar.

RC-sändare är normalt microprocessorbaserade, så funktionerna definieras i hög grad av programvara. En del, t.ex. OpenTX är open source.

Jag vet inte hur man enklast kan åstadkomma en egen "sändare" utan radiodel och en egen "mottagare" utan radiodel.

Här är några uppslag.

DIY "FlySky" TX/RX module:
https://www.rcgroups.com/forums/showthr ... -RX-module

DIY Arduino RC Transmitter:
https://howtomechatronics.com/projects/ ... ansmitter/

Maestro USB Servo Controllers:
https://www.pololu.com/category/102/mae ... ontrollers

Pololu, som den sista länken går till, kanske har något annat intressant?

(Pi

[4kTRB]

NE5044
https://www.littlediode.com/components/NE5044.html
NE5045
https://www.lextronic.fr/circuit-decode ... 15059.html

[Glenn]

Servot i sig vill ha en PWM-signal, men hur data över radiolänken ser ut beror nog snarare på vilket fabrikat/typ Sändare/mottagare man har. Det finns nog lika många lösningar som det finns tillverkare, gissar jag.

Nej, den skickar ut "vanlig" signal över radio, och det är kompatibelt mellan de flesta fabrikaten.

Har sändaren en "lärar/elev" kontakt är det samma signal där fast inte över radio då.

[pi314]

Här kan datablad för NE5044, som 4kTRB länkade till, hämtas.
https://pdf1.alldatasheet.com/datasheet ... E5044.html

NE5044 tar hand om det mesta för att göra en sändare utan radiodel, som TS önskar.

Avkodaren, som krävs i mottagaren utan radiodel kan kanske vara en sådan som Pololu har?

När jag skrev inlägget ovan ville jag illustrera med en bild av hur ett pulståg med alla kanaler tillsammans ser ut. Jag hittade inget som jag tyckte var bra då.
I databladet ovan finns en del illustrerande grafik. Jag letade lite nu och hittade den här bilden som illustrerar hur pulståget kan se ut.
Där kan man se:
– Pulslängdmodulerade pulser för var och en av kanalerna.
– En synkpuls som talar om att det är dags att börja om med kanal 1.

231129_RC-pulsetrain.jpeg

Bilden tillsammans med lite information finns här.
https://sarconastic.tripod.com/servodriver.html

Som jag uppfattat det är detta ganska universellt inom hobby-RC-världen. Hur detta sedan kodas om till en radiosignal varierar en hel del mellan olika tillverkare. Även mellan olika versioner från en tillverkare. Så t.ex. har tillverkaren Spektrum använt DSM, DSM2 och DSMX på 2,4 GHz.

/Pi

[Glenn]

2,4Ghz är dock låååångt senare än det som det handlade om här då man körde 27 eller 40Mhz helt analogt.

Då var de flesta fabrikaten kompatibla, i synnerhet på radio med få kanaler, dom riktigt dyra flygradiosystemen med mycket extrafunktioner tror jag var lite egna.

[hawkan]

Ja det var väl iaf universellt, numera finns det varianter där pulståget tryckts ihop och neutral är kring 760 µs, även rent digitala.
Det var länge sedan radiosignalen såg ut som ett pulståg, det försvann med digitaliseringen och 2.4 GHz.

En sån här kan vara något

https://www.electrokit.com/produkt/serv ... unktioner/

[pi314]

Kortare pulser till t.ex. RC-servon
"Hoptryckning", till t.ex. centrering vid pulslängd 760µs i stället för det "normala" 1520µs kan man ibland se, t.ex. i snabba servon.
Här är ett exempel på ett servo med rotationshastigheten 60° på 0,025 sekunder vid 8,4 volt.
Detta servo centrerar vid pulslängden 760µs. Det klarar också en uppdateringsfrekvens på 333 Hz, dvs. ny puls var tredje ms.
https://www.live-hobby.de/en/1-sorto/BK ... KBL02.html

Med den typ av pulståg som beskrivs ovan och som är vanligt, kan ett 8-kanals-tåg t.ex. vara ca 22 ms. Det betyder att uppdateringsfrekvensen för varje kanal är ca 45 Hz.

Vad är det för vits med att uppdatera servot med 333 Hz om ny information kommer med 45 Hz?

Stabiliserande gyron
Om man har ett stabiliserande gyro i en flygfarkost, som t.ex. en modellhelikopter eller ett modellflygplan, så är kommunikationen mellan gyrot och servon betydligt snabbare än den mellan sändare och mottagare. Gyrot kan justera roderutslag med 333 Hz för att hålla en kurs eller en kursändring även om "pilotens" spakrörelser bara uppdateras med t.ex. 45 Hz. Till mottagaren i flygfarkosten.
Det är ingen motsägelse att kommunikationen mellan "pilot" och radiomottagare kan vara betydligt långsammare än kommunikationen mellan gyro och servo.

/Pi

[pi314]

Jag råkade se detta, som kanske är vad TS efterfrågar?
Här finns både en enkel kodare och en enkel avkodare. Båda baserade på 4017.

http://sm0vpo.altervista.org/use/rc-prop.htm

/Pi

[hawkan]

Med den typ av pulståg som beskrivs ovan och som är vanligt, kan ett 8-kanals-tåg t.ex. vara ca 22 ms. Det betyder att uppdateringsfrekvensen för varje kanal är ca 45 Hz.

Vad är det för vits med att uppdatera servot med 333 Hz om ny information kommer med 45 Hz?

För att uppdateringen sker inte från radion, stjärtrotorservot styrs av gyrot.
Dessutom är inte pulståget så som du skriver längre. Det är digitalt och uppdateringsfrekvensen är radioberoende man kring 100 Hz eller så.

[pi314]

hawkan:

Swashservona styrs också av gyrot. I nutid, om vi betraktar mekanisk rotorstabilisering som ålderdomligt...
Om du läser stycket under det som du citerade i inlägget så blir det kanske lite tydligare?

/Pi

[sodjan]

Ser nu (hittade Radio & Television "Bygg Själv" nr 5) att Inge Stendahls sändare var helt diskret och mottagaren hade en 4022.
Jag kan skanna artiklarna om det finns intresse.

[Kockums]

Den där Inge verkar ju ha varit något av en guru i RC-världen, hittar en massa artiklar i R&T av honom relaterat till RC.
Gissar det är samma artiklar som är samlade i "Bygg Själv"-boken, ska titta igenom detta.

NE5044
https://www.littlediode.com/components/NE5044.html
NE5045
https://www.lextronic.fr/circuit-decode ... 15059.html

Ja, detta var precis vad jag letade efter från början egentligen. Verkar som NE5044 sitter i många sändare på 90-talet, men verkar inte helt lätt att hitta lösa.

Jag råkade se detta, som kanske är vad TS efterfrågar?
Här finns både en enkel kodare och en enkel avkodare. Båda baserade på 4017.

http://sm0vpo.altervista.org/use/rc-prop.htm

/Pi

Men detta med 4017 i både sändare och mottagare som pi314 länkar till är ju klockrent, enkelt och billigt, tack!

Alltså jag måste tillstå att jag tycker det är en viss teknisk enkel elegans i detta system med "digital-proportional" styrning.
Speciellt när man tänker på att det är uttänkt och konstruerat i mitten av 60-talet.
När i princip ingen på hobby-nivå visste vad PPM och PWM var.
Eller knappt vad digitalteknik var, förutom att det användes i stordatorer.
Idag är det vardagsmat på arduino och mikrokontrollers och servon styrs likadant än idag.

Visst det har runnit en del vatten under broarna sen dess och allt mer avancerade prylar ser nytt ljus varje dag.
Men detta går ju faktiskt att använda än idag, med transistorer, ttl-kretsar, specifika kretsar eller mikrokontrollers.
Jag ska använda tekniken för att bygga en radiostyrd bil i 1/10 skala ala' 70-talsstil, parallellt med att min systerson bygger en modernt bygge i samma skala.
Tänkte jag, vi får väl se hur det går!

Hatten av för den som tänkte ut och konstruerade det 1965. Länk: RCM DIGITRIO

Även om jag klagade inledningsvis på detta med en massa transistorer så även på diskret nivå så är det enkel och effektiv design med relativt få komponenter tycker jag.

[4kTRB]

Markesjö har ett par böcker som beskriver hur en RC-mottagare byggs.
Enormt pedagogisk minst sagt. Pulskretsar tror jag en av böckerna heter.

[Kockums]

Aha, det får jag leta efter. Tror jag har dessa böcker efter pappa nånstans.

Jag hittade bilder på nätet på "Transfunk"-sändaren/mottagaren av Inge Stendahl, från R&T-boken/tidningen som Sodjan refererar till.
Lägger upp dem här då det kan vara kul för intresserade att se hur dom är uppbyggda.

Radiosandare_RT.jpg

Radiomottagare_RT.jpg