temperaturdelning ?

[persika]

En fråga här.

Skulle man kunna dela ner temperatur, på samma sätt som man gör med spänning, med två motstånd ?
En ström går genom motstånden, från X till B, B är ofta jord (GND).
Så då kan man räkna ut vad spänningen är i A.

Kan man göra samma med temperatur ?
En metallstav med ena änden där man vill mäta en hög temperatur, temperaturgivare vid A och B.
Staven får nog vara isolerad på mitten.

[Nerre]

Jag förstår tanken, A borde ju i optimala fall hamna mittemellan X och B om temperaturgradienten fördelas jämnt över staven.

Problemet är väl att hitta en metall som leder temperatur "lagom bra" för annars dröjer det inte länge innan hela staven fått nästan samma temperatur.

Om du på nåt sätt kyler punkten B (eller låter staven fortsätta längre bort och kyler där) så fungerar det antagligen lite bättre.

Men vad är syftet? Varför krångla så? Varför går det inte att sätta en givare vid punkten X?

[persika]

>Men vad är syftet? Varför krångla så? Varför går det inte att sätta en givare vid punkten X?

Om det är dålig miljö för en givare att sitta vid X, eller man inte har en tillräckligt tålig givare.
T.ex. i en ugn skulle man leda in staven och ha givarna utanför.

[Nerre]

Är det dålig miljö för givaren brukar man använda dykrör. Och är temperaturen så hög att givaren riskerar att smälta så lär väl staven också riskera att smälta.

De flesta typer av termoelement klarar 1200-1300 grader. Ett vanligt typ K klarar från -270 C upp till +1370 C.
https://intab.se/support/faq/tinytag/te ... ag-anvanda

[TomasL]

Det korta svaret är, nej det går inte.

[Icecap]

Teoretisk går det fint - men rent praktisk inte alls.

Typ K fungerar fint i t.ex. keramikugn på 1200°C, baserat på erfarenhet.

[rikkitikkitavi]

Jag förstår tanken, A borde ju i optimala fall hamna mittemellan X och B om temperaturgradienten fördelas jämnt över staven.

Problemet är väl att hitta en metall som leder temperatur "lagom bra" för annars dröjer det inte länge innan hela staven fått nästan samma temperatur.

Om du på nåt sätt kyler punkten B (eller låter staven fortsätta längre bort och kyler där) så fungerar det antagligen lite bättre.

Men vad är syftet? Varför krångla så? Varför går det inte att sätta en givare vid punkten X?

Eftersom du har värmeförluster från stavens yta kommer inte temperaturgradienten bli linjär. Ju lägre värmeledningsförmåga , desto mer oljinjär. Att göra så här för att "leda över temperaturen" till en bättre miljö kommer påverkas väldigt mycket av sådana faktorer.

Sätt in en sensor som tål miljön.

[Nerre]

Nu var ju tanken att isolera staven, då minimerar man ju förlusterna från ytan och om man då ser till att kyla änden B borde man väl (i alla fall i teorin) få en relativt linjär temperaturgradient mellan X och B?

[Icecap]

Om man tänker sig en ideel situation kan det fungera - men jag antar att det är verkliga livet det rör sig om och då kommer det ett antal faktorer in som ställer till det.

Det kan vara värmereflektion i isoleringen, icke-perfekt isolering längs stången, icke-perfekt stång - o det finns nog annat jag inte har tänkt på här.

Men i teorin borde det fungera - i teorin.

Sedan kommer det trägheten i värmeledningen...

[Nerre]

Ja, frågan är ju hur stor noggrannhet man behöver. Det är troligen ingen särskilt praktisk lösning och man kommer ju antagligen behöva kalibrera den med hjälp av kända temperaturer.

[HUGGBÄVERN]

Du får en temperaturgradient längs staven men det krävs ju att du vet temperaturen vid B, vilket du har antytt i ditt första inlägg, så, som redan nämnts, fungerar det teoretiskt. Att få det att fungera praktiskt är en annan sak.

[Mindmapper]

Är det dålig miljö för givaren brukar man använda dykrör. Och är temperaturen så hög att givaren riskerar att smälta så lär väl staven också riskera att smälta.

De flesta typer av termoelement klarar 1200-1300 grader. Ett vanligt typ K klarar från -270 C upp till +1370 C.
https://intab.se/support/faq/tinytag/te ... ag-anvanda

Även dykrör påverkar mätningen. Röret kyler/värmer beroende på mätningen. Vill man ha stor noggrannhet är det att tänka på. Vid höga temperaturer gäller det också att inte bara tänka på vad termoelementet klarar för temperaturer. En isolering/kapsling som klarar höga temperaturer kan vara många ggr dyrare än givaren.

[Mindmapper]

Du får en temperaturgradient längs staven men det krävs ju att du vet temperaturen vid B, vilket du har antytt i ditt första inlägg, så, som redan nämnts, fungerar det teoretiskt. Att få det att fungera praktiskt är en annan sak.

Du har tre faktorer som påverkar temperaturen. Ledning, strålning samt konvektion. Dessa tre påverkar värmespridningen från mätstället. Ledning beror på materialets värmeledningsförmåga. De andra beror på omgivnning och ytor. Det går naturligtvis att räkna teoretiskt på dessa men som du säger så är det en annan sak i praktiken.

[Hoffa_]

Man brukar tala om termisk resistans, både i t ex husväggar och när man ska dimensionera en kylfläns för elektronik. Alla delar mellan den varma och den kalla sidan kan betraktas som seriekopplade och man kan beräkna värmeflödet med formler som liknar ohms lag och seriekoppling av motstånd. Men om det går att använda för mätning är en annan sak. Kanske om alla faktorer är konstanta, t ex värmeavledningen längs staven och avgivande av värme vid punkten B samt temperaturen vid punkten B.

Annars kan man mäta med en värmekamera eller IR-sensor.