Svenska ElektronikForumet

Varför är det så svårt att svetsa i gjutjärn? Allt järn är ju tekniskt sett gjutet.

Gjutjärn (som egentligen är stål) har mycket hög kolhalt, upp till 4%, och härdar lätt så det blir stenhårt när man svetsar och spricker som porslin.
Gjutstål har en kolhalt under 2,11% och det går bra att svetsa.

GeekJoan:

>Varför är det så svårt att svetsa i gjutjärn? Allt järn är ju tekniskt sett gjutet.

Intressant att du ställer frågan! Jag går just i dagarna runt och funderar på samma sak.

Jag har hittat två dokument som jag tycker besvarar dina frågor rätt bra, på tre sätt.

1. Varför det är svårt.

2. Varför det är olika, beroende på typ av gjutjärn.

3. Hur man gör om det går att svetsa i det gjutjärn som man har.

Läs mer.

Svetsreparation av gjutjärn Svetsning av Gjutjärn /Pi

järnverket reducerar järnoxiden (järnmalmen) med kol i en ugn till råjärn (tackjärn) som får då mycket hög kolhalt.
eftersom kolhalten är så hög (>4%) kan det inte smidas , utan bara användas till gjutning, du fick gjutjärn

normalt sänker man kolhalten (<2%) i efterföljande steg för att få användbara (smidbara) stålsorter,
dom går givetvis att gjuta också men handelsnamnet "gjutjärn" syftar inte alls på hurvida den specifika produkten är gjuten eller inte.

och som alla redan skrivit är det kolet som ställer til det och inte själva gjutningen

Gjutjärn tål i princip inga dragspänningar.
Där är problemet vid de flesta svetsningar.

Har man inte problemet med dragspänningar, då fungerar det utmärkt att svetsa gjutjärn.

Det kommer många metoder som går ut på att man hårdlöder med TIG eller MIG med CuSi3 tråd. Sök på MIG brazing. Används även mycket numera till bilplåt pga mindre deformation.

Svetsning med pinne görs med nickelbaserade elektroder. Vissa använder rostfria. De ska inte vara känsliga för kolupptagning. Förvärmning och svetsning av små partier som man peenar (hamrar varma) för att motverka krympspänningarna.

Ett jävla bök hur som helst. Och blir sällan bra.

Jag har försökt. Förvärmde lite med gasol, använde rostfri elektrod och hamrade med tryckluftdriven mejselhammare på svetsen när den glödde. Tyckte det var svårt, och godset sprack trots att jag hamrade.

Man måste nog förvärma mer än jag gjorde, och vara skickligare än jag var.

Såg en video med en som förvärmde ett motorblock till 250 grader i en klotgrill. Och sen isolerade genom att linda med 50mm stenull, för att det inte skulle svalna så fort och spricka under svetsningen.

Jag har en järnspis som är pinnsvetsad med nickelpinne på en spricka mellan vedluckan och askluckan, typ 30 mm. Trodde att det skulle spricka direkt, men det har hållit nästan 20 år nu. Det är en rätt utsatt position, så uppenbarligen är det inte omöjligt i alla fall. Den spisen har rört sig på andra ställen under de åren. Men i mina ögon är det nog ändå lite av ett lotteri och en lyckoträff att det funkat.

Det låter i mina öron snarare som ett ställe där det blir lite spänningar.

Micke_71 skrev: ↑20 september 2022, 21:26:33 Det kommer många metoder som går ut på att man hårdlöder med TIG eller MIG med CuSi3 tråd

Förr lämnade jag en del på reparation med Eutalloy-metoden.
Det påminner om hårdlödning, men med pulver som tillsatsmaterial.

Jag har svetsat ett antal spruckna motorblock och toppar till traktorer, elverk och marinmotorer, avgaslimpor mm. och smådelar har mässinglötts och allt har blivit till belåtenhet och som tidigare sagts, hela biten ska förvärmas samt svalna långsamt annars hör man när det spricker på nytt. Enda jag inte förvärmt var en marindiesel som svetsades på plats pga. ett gjutfel visade det sig efter många år i saltvatten men den hade ingen utsatt position och var ett "dött hörn" med en rejäl gjutpor som svetsades igen. Där körde jag med rostfri syrafast pinne.

Jag har svetsat en del gjutjärn med Avesta P7.
Jag tycker att dessa går bättre än de Monel-elektroder som är avsedda för gjutjärn.

Farbror Keith (vintage machinery) förklarar o visar ofta.. bla i senaste videon.