> de vill lösa ett problem inte köpa en specefik teknik.
Ja därför ska de inte satsa begränsade utvecklingspengar på en specifik teknik som går i graven samma dag de lanserar produkten på marknaden. De kommer garanterat leta efter syndabocken för den dåliga framförhållningen.
Kunden vet sällan teknikens för eller nackdelar, det överlåts till de som betalas för att ha kunskapen om vad som fungerar.
Vetskapen om att 2 och 3G kommer trängas ut av andra system pga begränsade frekvens-tillgången har accepterat som ett faktum nu rätt många år bland oss som har till uppgift att hålla oss ajour med sådan teknik.
För kommersiella kunder som vill utveckla en ny produkt är det budget först som gäller och det tillkommer inte sällan tidshinder så att från ide till produkt på marknaden kan ta något år.
Kunden skulle bli fly förbannad på mej om jag rekommenderade nyutveckling av ett GPRS-system. De skulle undra vilket kålhuvud jag är som inte talar om att pengarna de satsar är på ett inom snart utdöende system.
>Så jag har börjat snegla på 4G lösningar
Verkar finnas något missförstånd.
Du ogillar nb-IoT, till förmån för 4G?
nb-IoT distribueras i det vi dagligdags kallar mobilnätet.
nb-IoT är en del av LTE vilket även 4G och 5G är.
LTE-utvecklingen drivs av organisationen 3GPP, vars verksamhet skapade standarden för 3G och nu jobbar vidare mot en ny standard som redan har flera etappmål spikade.
Ett sådant etappmål är när man når över en viss prestanda som beskrivs som 6G, på samma sätt som man gjorde med 4G och 5G.
nb-IoT är fastlagd del av LTE release 13 sedan 2015.
4G är formellt inte alls en passande lösning att överföra mindre mängder data, om man med 4G avser LTE delprotokoll release 10.
Alldeles för mycket overhead och kraftkrävande och kortare räckvidd på radiosystemet än till och med GSM/GPRS.
4G-protokollet beskriver en kanalbredd som medger 100Mbps vilket knappast behövs för att vidarebefordra mindre mängder data.
nb-IoT är en kommunikations-form skapad av 3GPP inom LTE-standarden, release 13.
Kanalbredden är begränsad till 200kHz och är en del av LTE, liksom 4G också är en del av LTE
nb_IoT är specifikt skapad av 3GPP för att hantera mindre datanoder inom mobilnätet och kan hantera dessa på långt bandbredds-effektivare sätt än vad som är möjligt inom GPRS vilket gör att mycket större antal noder kan arbeta samtidigt mot samma bas utan att det blir trångt. I grova drag utnyttjas bandbredden upp till 500 ggr effektivare.
En fördel är den relativt stora länkbudgeten jämfört med t.ex. 4G, vilket gör att man når ner i källare dit 4G inte når när signalen börjar bli svag.
Både nb-IoT och LoRa är tekniker som samlas under begreppet LPWAN, low-power wide-area network, vilket sammanfattar syftet med denna teknik.
4G ses som ett fastslaget fysiskt nät i folkmun men så är det det inte.
MIMO för WiFi kom med 802.11n och 3GPP standardiserade MIMO i LTE release 8. LTE release 10 var det första protokollet som uppfyllde systemspec enligt 4G. nb-IoT blev som standard fastlagd i LTE release 13.
Marknadsförarna kallar allt för 4G oavsett vilken teknik som finns under skalet men för nb-IoT existerar inte t.ex. MIMO och det duger gott med en enda radio och en antenn.
M=multiple, S=single I=input O=output så för 4G (MIMO) krävs minst två antenner och två mottager, två sändare. För nb-IoT säjer standarden SISO.
En lustighet är att många routrar och mobiler som utlovar prestanda enligt 4G, gör det bara för nedladdningen, inte uppladdningen. Man har MISO, dvs två antenner och två mottagare men enbart en sändare så uppladdningshastigheten uppfyller inte 4G.
Det finns en sammanfattad tabell för dessa delar här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Narrowband_IoT
En jämförelse på de olika systemens räckvidd, länkbudget. nb-IoT når längst men kostar minst energi att driva.
coverage.png