Svenska ElektronikForumet

Släpade fram lådan med reservflipchips. Ibland har man tur, överst låg ett av G850 korten. Testade det och det fungerade!!! Lade tillbaks det trasiga, nu märkt kass. Enligt inventarieförteckningen så ska det finnas 466 flipschips i lådan...

anders_bzn skrev:PDP-8a är ju en modern PDP-8! Den har (eller den stora av mina två) har ju disksystem och diskett. Båda har bootstrap i ROM så man bootar maskinen enkelt genom att trycka på boot-knappen. Som terminal hade man ofta en skrivande serieterminal, jag har en ASR-33 och två DECWriter. Mina DECWriters har jag inte hemma, på grunda av platsbrist. Jag kör serieterminal på PC:n...

Som utenhet kan man också koppla till ett oscilloskop så man kan få en enkel XY-plot skärm.

Jag fick tag i tre stycken TTY-maskiner på 80-talet när jag var tonåring. Jag tänkte att jag skulle använda dem för att köra RTTY över kortvåg. Jag fick dem från ett ställe där jag sommarjobbade som höll på att skrota gamla grejer. Jag fick aldrig igång dem innan föräldrarna sålde villan och flyttade till lägenhet. I samband med det så fick jag köra dem till tippen.

Fascinerande med dessa gamla datorer och att man genomförde avancerade beräkningar med dem utan mus, skärm och laserskrivare...

Sedan finns ju disksystem som RK05, där bootstrap bara är två ord (för OS/8 i alla fall). Det tar liksom inte så lång tid att peta in det på frontpanelen...

30: 6743
31: 5031

Starta på address 30. (Om jag inte minns fel.)

Hur fungerar det där?

Första instruktionen 6743 är DLAG, "load address register and go". Den andra är JMP till samma adress. Infinite loop.

Alla register kommer vara noll så jag gissar då att driven (enhet 0) kommer läsa sektor noll och DMA:a in innehållet i minnet med start på adress 0. Plötsligt så kommer instruktionen på adress 31 var något annat än JMP och maskinen kommer boota?

bqt: Stämmer detta? Detta kan du säkert svara på!

Startadressen måste vara 30 eftersom 31 -> JMP 31 och då kommer aldrig DLAG exekveras.

Japp, du förstod rätt, Anders.

Först instruktionen startar en läsning från disken. Sektion 0. Till minne på address 0. DMA kommer göra att den oändliga loopen på address 31 så småningom skrivs över med något annat, som kommer att loopa tills disken är klar med DMA. Sedan finns ju en massa mer kod i minnet, som kan köras, som löser resten.

Typ 5031 på address 31 ändras till en 5030. Och innan dess har sedan en skip när disk är färdig lagts på address 30. Så då blir 30,31 istället en busy-loop för disken att slutföra läsningen.

Och addresserna efter 31 kommer sedan att innehålla det som behövs för att läsa in och starta OS/8.

Det var finurligt måste jag säga. Två instruktioner för att boota från disk.

Nu har korten landat!

Vackert!

Vad kostade korten?

Tack!

De kostade 140kr/st för 10st... Hoppas nu att de inte är för många fel.

Jag har börjat löda på alla komponenter, 276 stycken enligt BOM:en. Jag provade att löda lite med varmluft, det var ju helt rätt. Tyvärr har jag ingen pasta eller dispenser så jag duttade på lite lödtenn på paddarna och sedan fluss innan jag värmde dit komponenten. Nu måste jag ta och beställa pasta och dispenser (typ spruta) och prova med. Några tips?

Sen lödde jag dit alla regulatorer och spänningssatte kortet och mätte alla spänningar. Det är +5, +3.3, -3, -5 och -12V. Det fungerade som tänkt!

Bestilte du stensil med kortene? Mye lettere å legge på pasta med stensil enn med sprøyte eller "dypping" av komponenter.

sodjan skrev:> Hur läser man in program i en sån här gammal maskin? Är det hålremsa?

Ja, det är en metod. Det fanns även olika disk/diskett system men ofta
krävdes det en "bootstrap" från hålremsa.

Hålkort, var det ett försteg innan man stansade remsan?

Hålkort eller pappersremsor, det är samma sak. Det är bara det fysiska formatet som skiljer. DEC använde nästan bara pappersremsor men IBM gillade hålkort.

tingo skrev:Bestilte du stensil med kortene? Mye lettere å legge på pasta med stensil enn med sprøyte eller "dypping" av komponenter.

Tyvärr inte.

säter skrev:

sodjan skrev:> Hur läser man in program i en sån här gammal maskin? Är det hålremsa?

Ja, det är en metod. Det fanns även olika disk/diskett system men ofta
krävdes det en "bootstrap" från hålremsa.

Hålkort, var det ett försteg innan man stansade remsan?

Nix.
Hålkort och pappersremsa är två helt olika saker.

En pappersremsa innehåller i princip bara tecken i en följd, stansade binärt. Så varje rad är ett tecken. 8 bitar per rad. Hål är en etta, icke-hål en nolla. Remsan kan vara väldigt lång... Typiskt har du vanlig ASCII, om det är text. Alternativt är det någon binärsoppa, om det är en körbar fil.

Ett hålkort kodar en rad med text. Och kodningen är "komplicerad". Det finns dessutom flera olika kodningar. Men tänk dig att kortet är en rad. Varje kolumn på kortet är ett tecken. Det finns typ 12 möjliga hål per kolumn. Den exakta kodningen kan du kika upp på wikipedia kanske, t.ex.

Det finns inget enkelt sätt att bara översätta från remsa till hålkort. Men som noterats, DEC gillade remsa, IBM gillade hålkort.