Svenska ElektronikForumet

Frizell: Låt mig rekomendera skisspapper. Redig förbättring enligt mig.

markus: Tyvärr, det var enda kopian på bilderna som låg på krashade servern, formaterade vanliga datorn emellan :/. Det som finns är det här.

Skisspapper? Okey, menar du att det kan bli bättre/jämnare även med en sisådär bra skrivare? Värt att prova då kanske. Får kolla om de går att köpa på bokhandeln. Måste man tejpa fast den på ett vanligt papper eller går den skriva ut på direkt?

Skisspapper är kanon!!! Det har väldigt bra kontrastförhållande, och så är det ju matt och inte reflekterande som OH-film. Med OH-film brukar jag lägga ihop 2 lika layoter, för att inte få något ljusgenomsläpp i dom svarta partierna. Med skisspapper räcker det fint med bara 1 lager. Och det gör stor skillnad på lystiderna, jag körde med 6min för OH och 3min för skisspapper. Det ser ut som bakplåtspapper/smörgåspapper. Det är sådant som arkitekter tidigare använde sig av, lade ovanpå en skiss och ritade av den. Jag kollade med Bokia i höstas. Dom kunde fixa A4, men för ca 10:-/st. Den länken i PaGGes senaste inlägg blir ju <2:-/st. Vi kör med A4-format i vanlig laserskrivare. Behöver inte tejpa fast på vanligt papper.

PaGGe länkar till ett test här med skisspapper och 1200 dpi skrivare.

Jasså minsann. Jo det går ju köra dubbla layouter på OH men det kan vara knivigt när det är riktigt små ledare..
Men det lät lite skumt att det blir kortare exponeringstid med skisspapper, för det borde väl vara trögare för ljuset att gå igenom det än en transparent film? Jag belyser för övrigt i 2min 15sek nu (OH)

Etsningen ser ju bra ut.. Är det OH till vänster och skisspapper till höger? Jag har förresten en HP laserjet 600dpi skrivare.

Alltså OH är ju blankt, och reflekterar troligtvis bort massor med UV-strålar. Sedan är det ju just UV vi pratar om, inte synligt ljus. Ett papper är ju tunnare än en OH, och bara för att vi kan se igenom OH men inte pappret behöver ju inte betyda att UV inte kommer lättare igenom pappret.

Bra tänkt, troligtvis är det så!

Bägge är skisspapper faktiskt. Jobbets skrivare till vänster, det blev lite skarpare. En äldre tektronix till höger som grötar ut lite mer. Bägge 1200dpi. Så hög upplösning behövs bara om man skall göra sånadär pytte footprints. För vanligt hålmonterat eller större SO kapslar duger vad för skrivare som helst. Köp en bunt papper och testa, c:a en hunka med frakt bara. Vågar nästan garantera att du inte blir besviken. Såå skönt att slippa knåpa ihop utskrifterna på varandra eller skriva ut flera gånger på samma papper .

Onoffice säljer till privatpersoner, frågade dem i ett mail. Här är svaret:
I kassan ska man fylla i sina
uppgifter och om man som privatperson vill handla så skriver man i sitt
efternamn där man ska fylla i företagsnamn. I raden för organisationsnummer
brukar vi vilja att man fyller i personnummer istället.
Efter att man fyllt i alla uppgifter så följer man bara instruktionerna,
vill du betala mot förskottsfaktura så skriv gärna in det i meddelande
fältet.

Jaha, trodde det var någonting med att den vänstra var lite mörkare. Har labbat lite ikväll nu men stött på en del problem.

Det första är att Bias-potentiometern började ryka (på +-15V matning) , detta bara efter några minuters drift. Visade sig att strömmen i drivsteget låg på 60mA istället för 15mA. Det knepiga var att först när jag testade strömgeneratorn i det steget låg spänningen över 33Ω motståndet på 0.1V. Sänkte 47kΩ mot 1kΩ ifall det kunde bero på dålig hFE (kör på en BD242, vill inte använda nya komponenter till en laboration). Och jag kommer ihåg att jag då mätte 0.5V över 33Ω men sist jag mätte var det nått på 3V., hum hum skumt.

Aja, det löser väl sig. Det andra problemet var att mitt oscilloskop gick sönder. Tar det i en annan tråd.

Stinrew skrev:Alltså OH är ju blankt, och reflekterar troligtvis bort massor med UV-strålar. Sedan är det ju just UV vi pratar om, inte synligt ljus. Ett papper är ju tunnare än en OH, och bara för att vi kan se igenom OH men inte pappret behöver ju inte betyda att UV inte kommer lättare igenom pappret.

Övergångs/ytreflektionen beror på infallsriktningen och pappret/plastens dielektricitetskonstand/brytningsindex - det vanligaste nivåerna för en övergång plast/glas/gelatinyta mot luft brukar var runt 4% - så i sammanhanget har det nästan ingen betydelse alls när det gäller relativ ändrad belysningstid.

Papprets/plastens absorbtion av genomträngande strålarna har nog större inverkan och i det avseendet vinner plasten mera.

Vinsten med semitransparent ritning/skisspapper [1] är att svärtan från lasern blir så otroligt mycket bättre välutspritt och i större mängd i jämförelsen med OH-plast (för laser/kopiering) utan klumpningar och sprickor i själva svärtan och på så sätt får en större kontrastomfång och mindre känslighet för varierande belysningstider - vilket gör att man kan lysa på lite extra så att belyst fotoresist verkligen lyses igenom ordentligt och tvättas bort av NAOH-lösningen senare utan risk för hål och sprickor i kopparytorna man vill ha kvar eller mycket tunt skinn fotoresist är kvar med dålig start och 'suddiga' kanter på etsningen om man belyser försiktigt för att inte få hål och sprickor i kopparen.


Jag gissar att fuktinnehållet i pappret är en mycket viktig parameter för jämn toneravtryck då även knastertorr papper ofta ger dåliga kopior i laserskrivare.


[1] Som jag använde redan före 1990 upptäckt av empiriska försök med olika papper på dåtidens laserskrivare då jag provat OH-plast exakt en gång och insåg att det var ingen hållbar metod när jag ville köra ut prototypkort med 8-mil ledare och 7 mil avstånd mellan ledarna för etsning...

Friz: Om du hade 0.1V över 33Ohms motståndet kan det bero på nåt av detta:
*Trasig Q4
*Om kollektorn på Q4 är nära V+ drar vasen drar inte tillräckligt mkt ström, t.ex. beroende på fel i diffsteg eller strömspegel.
*När du mätte upp 3V över R3 kan du vara 100% säker på att Q5 är trasig. Byt.

>Papprets/plastens absorbtion av genomträngande strålarna har nog större inverkan och i det avseendet vinner plasten mera.

Inte nödvändigtvis. Bara för att OH har bättre genomlysning vid synligt ljus behöver så inte vara fallet vid OH våglängder. När jag kör OH brukar det behövas 4-5 minuter. Kör jag skisspapper räcker 3 för bra resultat. Det bör väl innebära att OH genomlyser sämre. Däremot håller jag helt med om att största vinstan är kontrastförhållandet pga det mkt bättre trycket på papper.

Får man fråga vad du använder för fabrikat på papper och vilken typ av skrivare (modell, upplösning m.m.)? Om du har tid och ork får du gärna presentera dina resultat Här (clearence, width, hur ofta ett kort misslyckas m.m.).
Jag strävar ständigt att förbättra etsprocessen

Intressant. Pappa hittade ett A1 (!) skisspapper som jag tänkte klippa ur en bit av och eventuellt tejpa på ett vanligt papper eller testa att köra i skrivaren direkt.

Har jobbat vidare lite med förstärkaren. Anledningen till att strömmen i klass-A drivern rusade var att jag av misstad monterad en BC337(NPN) i strömkällan där det skulle varit en BC557(PNP) . Så den biten verkar funka nu. Däremot har jag lite problem med att mosfetarna börjar oscillera när man ökar Iq över en 30-40mA.. Har inte hunnit labba så mycket mer men jag ska testa men en konding över G-S

Friz: Du kan även pröva öka 10 Ohms motstånden. Pröva 100, 500 och 1k t.ex. Mer än så vill du nog inte ha där.

Vilken frekvens rör det sig om btw?

Tyvärr har jag inte beteckningarna på pappret då det var runt 1990 som som jag slabbade som värst med prototyper på företaget jag jobbade - har för mig att det var något från Esselte, typisk ritningspapper och frågan är om dyliga ting finns kvar längre...

Laserskivaren däremot var en hp laserjet4 då den med escapesekvenser före och efter plotfilen kunde fås att svälja HPGL-plotformat rakt av och rendrera detta (tror att alla hp-laserskrivare med PS-stöd kan/kunde göra detta) - det vare en viktig faktor för att kunna justera aspect ration mellan X och Y-led på utskriften med enkel edit i hpgl-filen i förväg för att kompensera printerns dragning av pappret några mm som alltid sker...

(småkort är sådant inte så intressant, men skall man köra ut hela bakplan och kontrollera passning mot mekanik eller hantera långa sträckor stiftlist, kontaktfingrar etc så är sådan jäkligt intressant - nån mer än jag som har lyckats välja PCB-fotprint för kontakter med 2.5 mm delning när det skulle vara 2.54 mm delning - och hur snyggt stiftlisterna sitter i hålen redan efter 10 stift när man våldar ned 2.54-delnings stiftlist i 2.5-delningshålen... - man gör sådant bara en gång...)

Ah, jo, liknande fadäser har man lyckats med . Funkar rätt bra med den skrivare jag har nu, den driftar inte så mkt. Skriver ut i 1:1 skala och även längre stiftlister passar. Kan tänka mig att det var värre 1990 dock.

Oscillationen på utgången ligger på ca 4kHz (:?) och ökar i frekvens tills man kommit över ca 100-150mA i Iq, sen slutar det oscillera men övergår istället i ett förfärligt brus. Provade i all hast med 10pF tror jag över G-S på N-kanalarn, gjorde ingen skillnad. Ska prova öka gate-motstånden lite. Har en liten misstanke att det är ett av mina labagg som kan spöka också.. När man börjar öka Iq börjar den, på minussidan "pumpa" ström från agget, typ 1A med 0.5s mellanrum. Ska se om jag hinner greja mer med det ikväll.


markusb>> Vilken bok läste du? När jag läste Power amplifier design handbook läste jag parallellt med ordbok, fyllde nästan 2 A4 ark med tekniska ord (översatta då). Detta hjälpte absolut. Boken är ganska teoretiskt och förutsätter att man har ganska bra koll redan innan men den innehåller mycket intressant information också. De sista kapitlen om jordning och layouter etc är särskilt bra tyckte jag.