Svenska ElektronikForumet

Tänkte köra trefas (inte mycket till val) så man får väl utgå från det likriktat!? Jag ska ha en utgångstransformator (10:1?) och sen själva arbetsspolen som även den fungerar som en transformator (på 10-15:1) runt arbetsstycket så man får riktigt många A och mycket värme

Variabel frekvens (1-20kHz), och variabel dutycycle för att justera effekten på arbetstycket... Tänkte driva med mjukvara genom en µC...

Vad jag har förstått så är 10kHz ganska normalt för applikationen. Så om man säger 10kHz, 10A, så bra drivning som det går att få till med en µC Vce på dom jag länkade till verkar ju ligga på 3V... Jag har inte så stor koll på sånt här som ni kanske förstår ;P

pheer: Det dröjer nog lite, har precis flyttat till fel kust(östkusten ) så nu är det flyttmeck som står på agendan. Sen blir det sannolikt en inledande mycket mindre (storleksordningen 1kW) omvandlare först för att utveckla vektorstyrningen innan de stora doningarna tas fram. Sen kanske det finns ett kul projekt för den lilla omvandlaren också...

Fördelen jag har insett med att göra en liten omvandlare är att man kan använda igbt:er som tål hög spänning och köra med vanliga styrkretsar och helt skippa snubberfilter.

JBV: starta en ny tråd så får du nog fler svar,...

Välkommen till rätt kust! Det låter vettigt, 30kW är ganska mycket!

Någon som har någonsomhellst idé om varför min driver pajar? Jag är mycket tacksam för alla tips. Så här är det kopplat:

Jag fick en liten enfas asynkronmotor i måndags och tänkte att det ska ju inte vara några problem att köra med den. Men saker och ting går ju inte alltid som man tänkt sig. Fick nämligen liknande symptom som när jag körde med den stora motorn. Latchup med tillhörande värmeutveckling. Men jag var snabb nog att dra bort spänningsmatningen innan kretsen pajade.

Men sen kom jag på att spänningsmatningen till drivningen inte är världens bästa, trafo+likriktning+220uf. Alldeles för liten kondning mao. Satte då dit en 4700uf nära kretsen och nu fungerar det perfekt

Nu återstår bara att testa på den stora motorn och sen fortsätta vidareutveckla koden. Här kommer en ny bild och en liten film

He fan vad häftigt, du får den motorn att fungera nästan som en stegmotor ju

Hehe, jag har aldrig använt en stegmotor men jag inbillar mig att den uppförde sig lite som en vid låga frekvenser

Wohoo, vad tufft!

Pallar den större motor också? Spänningen stiger! (Eller kanske snarare frekvensen?)

Haha, där fick du till det
Men för att svara på din fråga så är det klart att den klarar större motorer

Om du inte läst något tidigare i tråden så är omriktaren gjord för 230V 3-fas matning...

Kom på att jag skrev ett terminalprogram då terminal inte hade det jag ville ha. Jämfört med terminal så är antalet funktioner mindre men det har några bra funktioner som terminal inte har. Dessutom är det lite snyggare(om du frågar mig iaf). Om någon vill prova (det är givetvis gratis):
Terminalus (endast exe) 72kB
Terminalus (installation utan vbrun)87kB
Terminalus (installation med vbrun) 1,2MB



Frekvensomriktarstyrningsprogrammet ligger här om nån vill titta:
IMD Control (installation utan vbrun)166kB
IMD Control (installation med vbrun) 1,3MB

Mycket bra program!
Terminalprogrammet är precis vad jag behöver!
Bra gjort.

Tack!
Säg till om du hittar nån bugg eller saknar någon funktion.

Igår var jag riktigt produktiv (allt är relativt). Skrev (de-)acceleration, linjär med ställbar ramptid mellan 0,5-3s (0-50Hz). Som om inte det var nog så fixade jag även en varvtalsgivare (tack för tipset macgyver).

Varvtalsgivare och magnet limmad på axeln


Startförlopp. Röd=spänning, grön=frekvens, blå=varvtal. Som synes är inte den linjära rampen helt optimal. Får se om jag orkar skrive en s-formad ramp. Samt så är det en dötid innan rotorn börjar röra sig. Dock är den inte så stor som grafen visar. Funderar då på att sätta dit en magnet till för att få bättre upplösning vid start (och låga varvtal). Samt att göra så att den inte börjar på 0Hz och kanske lite högre spänning än normalt under acceleration. Plotklassen kan beöve uppgraderas lite också..

Med varvtalsgivaren på plats har jag börjat på en PID. Under utvecklingsfasen har det sett ut så här:
Har fortfarande inte fått riktig ordning på det, mest pga av att alla parametrar har lite udda skalning och att c-kompilatorn inte har nått bra stöd för mikrokontrollerns dsp-instruktioner.


Första försöket, inte helt lycket



Efter att ha fixat till någar buggar och trimmat konstanterna blev det lite bättre



Med integration.



hmm, konstiga spikar



Extrem självsvängning.

stiligt! saknar brara skalan på Y-led, man kanske skulle kunna välja att visa som frekvens eller RPM

Nu är plotklassen rejält uppdaterad. Förutom att y-skala är fixad så har jag flyttat ut grafen till ett eget fönster så att man lätt kan placera och ändra storlek på den. Sen så har jag fixat "continous"-läget, då har man nutid längst till höger i grafen och den körs tills man trycker på stopp. Till skillnad från "capture"-läget då den körs en viss tid.

Har även fixat inteprolation på hastigheten.

Utan interpolation


Med interpolation, 3 st beräkande värden per uppmätt värde. Skaplig skillnad. Men problemet med att den visar 0RPM en bra stund i början kvarstår att fixa. Det är ju visserligen en liten dötid normal, men jag tror inte att den är så stor.


Continous-läge som visar start samt två andra stegsvar. Inte världens bästa prestanda men jag har inte lagt ner så mycket tid på att trimma regulatorn. Cursors är också nytt.


Sen så har jag även skrivit en SVM(space vector modulation) algoritm, som så småningom får ersätta sinus PWM. Den har högra utnyttjandegrad av Vdc. 100% mot <90%.

Satte dit en resistor på 0,47Ohm i serie för att se strömmen. Inte så jättevacker, switchfrekvensen på 2kHz(har fortfarande långsamma optokopplare) sätter sina spår.


Nu när det inte är lika fint väder så kanske det blir läge att provköra med "stora" motorn.

To be continued...

du kanske borde prova att lägga till lite kompensering för lossbrytningsmomentet,
glidlager kräver lite mer moment från stillastående till rotation än från ett visst varvtal till ett annat
lossbrytningsmoment-kompensering är så enkelt som att öka spänningen vid start och sen följa det vanliga U/f förhållandet vid rotation

vet inte riktigt hur du gjort men för att få en bra plot bör du synka avläsningen med pulsgivaren, dvs inte börja avläsa värden förrän pulsgivaren har gett första impulsen, och under den tiden inte öka accerlerationen, dvs göra ett synkroninseringsmoment vid start