Jag funderar och funderar likt Dr. Baltazar
Q för mig är Z/Xo där Z antingen är den Z som Q ger upphov till eller parallell belastning.
Det är alltså en impedans Q gånger större än endera L's eller C's reaktans vid resonansfrekvensen.
Q är sedan också definierad som fo/B där B är bandbredden (halveffektpunkterna, obs).
Jag vill sända CH1 på 20kHz, Q blir då 20kHz/40kHz=0,5.
Sen vill jag sända CH2 på 100kHz, Q blir då 100kHz/40kHz=2,5.
Säg att jag vill sända med konstant (läs frekvensoberoende) 100mW.
Säg också att jag bara har 1V att ge.
Uteffekten blir då 1/wL (innan Q's förstärkning).
wL bör då vara på 10 Ohm "konstant".
Jag fattar inte det här!
Om nu Q=fo/B=w/2piB=Z/Xo=Z/wL=>Z=w^2L/2piB {L,B konstant}~w^2
Tror mig räknat ut att impedansen, Z, går som f^2.
Så om man försöker injicera en viss mängd ström vid låga resonansfrekvenser och sedan ökar resonansfrekvensen markant så sticker impedansen vid resonans iväg som kvadraten på resonansfrekvensavståndet.
Om vi istället säger att vi har resonansfrekvensen 100MHz för CH1 och 101MHz för CH2 så blir Z bara att ändras med 2% (och då behöver man inte ens flytta sig så långt för att sända nästa kanal, 40kHz räcker i teorin).
Börjar nästan fatta varför man måste upp i frekvens för att kunna överföra AF.
Men säg att jag envisas med låga frekvenser.
Z sticker alltså iväg som f^2.
Jag måste ha ett Q-värde som varierar ty fo varierar (samtidigt som jag vill ha samma B).
Låt oss säga att effekten ut preliminärt är wL(QIin)^2 där Q alltså förstärker pålagd ström (Iin).
Pålagd ström är då Iin=Uin/Z och uttrycket blir
\(P=w_0LQ\frac{U_{in}^2}{Z^2}=w_0LQ\frac{U_{in}^2}{(w_0^2L/2\pi B)^2}=Q\frac{U_{in}^2 (2\pi B)^2}{w_0^3L}\)
MVH/Roger
PS
Vänta nu, jag måste inte ha samma B för jag kan ha större B högre upp bland resonansfrekvenserna. Därför kan jag faktiskt ha samma Q om jag bara förflyttar mig högt nog i frekvens med bävågorna! Men hjälper det. Q=fo/B=Z/Xo...
