Svenska ElektronikForumet

Så den gamla "dårskapen" om att lacka skivornas kant och hål kanske har sin förklaring ändå.

Problemt är ju att sebbe har fel angående tillverkningen.
CD/DVD stansas inte ur en PC-Skiva.
Tillverkningen sker genom formssprutning. Är det en Film/musik-skiva så ligger mastern i formsprutan (samma gäller iofs inspelningsbara också, då det finns information på dem från första början). Därefter sker metalliseringen och andra efterbehandlingar.

TomasL:
Varför är det då inte helt tätt mellan lagren? Utifrån att det inte är helt tätt så utgick jag från att skivor var stansade.
En DVD-skiva ser ju ut såhär (höger):

men ändå kommer det in luft och oxiderar mittenlagret om en DVD-ROM-skiva får ligga allt för länge.

Troligen därför att en dl-skiva består av 2 laminerade skivor.

sebastiannielsen skrev:Fördelen med att ha det på ett USB-minne är att jag kan dra ut minnet när jag är färdig med det.

Risken är också att du blir av med absolut allt då USB-minnen verkligen inte ska ses som någon tillförlitlig lagring.

Bättre du exkluderar indexeringstjänster och annat för att gå igenom vissa enheter. Riktiga operativsystem stödjer detta b.la.

MaDa: Därför jag valt Corsairs värstingserie, Voyager Flash GTX. Det är en riktig SSD-kontroller i det USB-minnet med SMART och allting, så det USB-minnet är lika tillförlitlig som en SSD-enhet från Corsair. Och vad menar du med "riktiga operativsystem"?
Men sedan är det inga jätteviktiga filer jag har på minnet, det är pågående projekt, och det är väl ett par stycken. Allt som är jätteviktigt för mig är redan utbränt på M-discarna.

Själv litar jag inte riktigt på SSD över huvud taget.

Med det inte sagt att jag inte använder SSD, men man bör ju ha backup, för när det skiter sig brukar det vara omöjligt att få tillbaka data, vilket man ofta kan på mekaniska diskar.

Jag måste ju dessutom fråga, har du bara datat du lägger på M-discarna i ett exemplar ? ..det låter vådligt isåfall.

Själv så använder jag bara mekaniska diskar i linuxdatorn (efterssom vinsten med SSD där är försumbar), och i windowsdatorn har jag SSD för operativsystemet, och sen mekaniska diskar för att lagra data, allt som är viktigt har jag både lokalt och på filservern (som består av mekaniska diskar), allt som är RIKTIGT viktigt backupas även till media som flyttas till annan plats då och då, förut var det CD, sen DVD, sen DLT och numera är det hårddiskar som läggs i bankfack.

Glenn: Mekaniska hårddiskar är, tidsmässigt i praktiken lika opålitliga som SSD's. De tappar magnetismen över tid, lite ungefär som en kylskåpsmagnet blir magnetsvag efter ett tag och bara ramlar ner.
Ska man ha ngt i bankfack skulle jag faktiskt rekommendera just M-Disc.

Den data som jag lägger på M-discarna har jag lagt i flera exemplar på samma skiva, så att om det blir bitfel så kan jag vända mig till ett annat exemplar av samma fil. Detta har jag gjort med det viktigaste, typ familjebilder, mitt köpta musikbibliotek som jag köpt online, och sådant.
Mindre viktig data, såsom installationsfiler för lite gamla program som jag inte har kvar längre, har jag bara bränt ut en gång. Men det är heller ingen data som jag gråter tårar över om den skulle försvinna, utan det är mer "trevligt att kunna ha kvar det programmet".

Det som jag har på SSDn är för det mesta sådant som man kan återskapa (programinstallationer, spel, operativsystem). Några enstaka script finns på SSDn, men det är också script som finns på M-Disc'en i en äldre version.
Det är t.o.m. så att jag bränt ut kvittot för Operativsystemet, Office 2016, samt Nvidia 3dtv Play, och dessutom dess serienummer (licenskoder) på M-Discen i flera exemplar så att jag lätt kan återinstallera även om SSDn kraschar.

USB-minnet innehåller som sagt pågående projekt, när man nått vissa "milstolpar" så hamnar det i "att bränna"-mappen på SSDn (så att jag har 2 exemplar av informationen, både på USBt och på systemdisken), och tillslut så bränns det ut efter några månader så kraschar systemdisken och USB-minnet så förlorar jag max några månaders data.

Det är såvitt jag vet inte bitfel som är den främsta orsaken till dataförlust, det är yttre omständigheter som brand, mekanisk skada eller att mediet helt enkelt försvinner (tappas bort eller blir stulet).

Förstår inte syftet med den där obskyrt dyra ssd disken. Man hade kunna komma billigare undan med att tt radi-set och samtidigt vunnit båda prestanda och säkerhet. Borde även bli mer hållbart i längden...
Med det sagt så påstår jag inte att ett raid-set är jämförbart på något vis mot att ta en riktig backup...

sebastiannielsen skrev:Glenn: Mekaniska hårddiskar är, tidsmässigt i praktiken lika opålitliga som SSD's. De tappar magnetismen över tid, lite ungefär som en kylskåpsmagnet blir magnetsvag efter ett tag och bara ramlar ner.
Ska man ha ngt i bankfack skulle jag faktiskt rekommendera just M-Disc.

Fast i praktiken är det inte ett problem, isåfall är stelnat fett ett större problem med hårddiskar - om vi pratar låånga tidsrymder, DOCK i mitt fall spelar det ingen roll, jag lägger ju dit en ny disk då och då, kanske 2-4ggr/år så datat förnyas hela tiden, brukar ha ett par gamla kvar också så att all äldre data finns ju även där.

Min erfarenhet med SSD är att när dom pajar, så är det tvärkört, inte ens IBAS och liknande företag kan få fram data ur dom, medans man ofta kan rädda data själv ur en mekanisk HD, och i värsta fall kan man få hjälp av proffsen (IBAS osv) ..Därför litar jag inte riktigt på SSD.

Den data som jag lägger på M-discarna har jag lagt i flera exemplar på samma skiva, så att om det blir bitfel så kan jag vända mig till ett annat exemplar av samma fil. Detta har jag gjort med det viktigaste, typ familjebilder, mitt köpta musikbibliotek som jag köpt online, och sådant.
Mindre viktig data, såsom installationsfiler för lite gamla program som jag inte har kvar längre, har jag bara bränt ut en gång. Men det är heller ingen data som jag gråter tårar över om den skulle försvinna, utan det är mer "trevligt att kunna ha kvar det programmet".

Det är just "på samma skiva" jag skulle vara orolig för i det fallet, av flera skäl, tex kan den ju paja på ett sådant sätt att all data försvinner (rejäl repa tex), eller så kan den bli stulen/borttappad/uppäten av hunden.

Jag backupar som sagt inte all min data heller, utan jag har ju tre nivåer som jag beskrev ovan, data som bara finns på ett ställe, data som finns i raid/spegel, och data som även finns på backupmedia. De viktigaste filerna (i praktiken digitalbilder och andra egenskapade filer) finns ju i normalfallet på minst tre ställen fysiskt, oftast fyra, typ hårddisken på datorn, två exemplar på filservern, och sen en backup på annan plats, det ska mycket till för att bli av med allt det.

Hemma kör jag SSD på sysdisken, mekaniska 6k diskar på data och program, raid1 på data samt 2 olika backupsystem, dels synctoy mot 2 olika "nasar" och dels winbackup mot en nas.

sebastiannielsen skrev:MaDa: Därför jag valt Corsairs värstingserie, Voyager Flash GTX. Det är en riktig SSD-kontroller i det USB-minnet med SMART och allting, så det USB-minnet är lika tillförlitlig som en SSD-enhet från Corsair. Och vad menar du med "riktiga operativsystem"?
Men sedan är det inga jätteviktiga filer jag har på minnet, det är pågående projekt, och det är väl ett par stycken. Allt som är jätteviktigt för mig är redan utbränt på M-discarna.

Det hjälper inte hur dyr och snabb controller de har stoppat i. Elektronik, filsystemsvolymer, klockkristaller och grejor är känsliga saker. USB är dessutom långsamt och CPU-intensivt. "pågående projekt" låter viktigt, särskilt källkod för saker och ting.

Men du verkar vara väldigt välbärgad med tanke på dina inköp. Jag undrar vad Gudrun tycker om det

NAND/Flash är direkt olämpligt för lagring av mycket data. Mekaniska diskar lämpar sig mycket bättre för lagring i ett par år.

Snarare är jag inte speciellt välbärgad, utan jag har istället sparat pengar på hög. Den som spar han har. Levt väldigt snålt på Ica Basic-mat och sådant.
Vad jag menade är att de pågående projekten är till viss del utbrända också, så skulle minnet gå sönder så har jag en tidigare revision på M-Discen.

Källkod hanterar man enklast i GIT eller liknande, remote:n kan vara bitbucket och ex google drive/onedrive osv + en liten hemmaserver(rpi duger gott.) Det ska vara mycket till för att datan ska försvinna...