Svenska ElektronikForumet

Är det en annan standard som gäller för Working voltage >1000Vrms? Kalkylatorn verkar inte gilla detta i samband med "uncoated".

Ja, det brukar vara andra standarder som gäller för högspänning.

Jag tror dock att IEC 61010-1 har krav som går att använda för lite högre spänningar (jag har t.ex. provat masspektrometrar och där sitter det en hel del högspänning, men det var länge sen så jag minns inte hur vi kom fram till kraven).

Jag har tjatat lite på Avago och fått en del siffror för deras HCNW-serie och "normala" optokopplare.
HCNW är lite biffigare: större kapsel och högre Viorm. En nackdel med den serien är att den inte finns med fototransistor som utgång.

För HCNW optokopplare är krypavståndet 10mm och luftavstånd 9.6mm.
För PDIP optokopplare är krypavståndet 7.4mm och luftavstånd 7.1mm.
För SO8 optokopplare är krypavståndet 4.8mm och luftavstånd 4.9mm.

Fick också reda på (efter lite bråk, de upptäckte ett fel i sin egen dokumentation) att deras variant av PC817 (som heter HCPL-817) har Viorm=850V peak. Det baseras på ett testcertifikat.

För ett kort utan extra coating, "Basic" insulation, materialgrupp II (FR4 tror jag) och "pollution degree 2" (normal) får man 7.1mm creepage vid 1kVrms. Så en PDIP borde räcka upp till 1kVrms (däremot inte SO8).

Inte säker på om HCPL817 är i PDIP men jag tror det, så för att prylen man bygger ska funka länge och väl ska man hålla sig under 850V peak. Vill man ha den godkänd ska man hålla sig under 1kVrms (förutsatt att man har >7.4mm kryp på kretskortet).

Är det då troligt att HCPL817 pajar om man går över 850V?
Testet går tydligen till så att man lägger på 1.875*Viorm i 1s. Sen kollar man om totala laddningen som trillade genom sladdarna understeg 5pC. Om den understeg 5pC resonerar man att isolationsmaterialet inte har mikrovior eller orenheter som skulle kunna orsaka "småbränder" innuti materialet, och till slut bryta ner det.

För att få en känsla för hur stort 5pC är kan man säga att om man integrerar en medelström på 5pA under 1s så får man 5pC. Om man ser HCPL817 materialet som en kondensator så kan man använda Q=C*U och komma fram till att motsvarande kapacitans blir C=Q/U= 5pC/(1.875*850V) = 0.003pF (i/o kapacitansen är typiskt 0.6pF för DIP och 0.5pF för HCNW).

Kan man utöka krypavståndet genom att kludda på med badrumssilikon?
[EDIT]
Nej det kan man inte, läste på nätet att det inehåller någon syra man ska undvika.
Men ELFA har ett silikonkludd 80-858-13. Genomslagshållfastheten är 23kV/mm. Det borde fungera, eller vad säger experten?

Det funkar inte som beläggning, eftersom beläggningens fästförmåga måste utvärderas för att bedöma om den har tillräckligt hög integritet. Sånt där använder man mest för att fylla ut luftgap (och därigenom öka luftavståndet).

Inte ens om man gjuter in komponenter i silikon?
Antag att man vill gå över 1kV på en DIP-kapsel. Min tanke var att om man gjuter in kapseln (på komponentsidan) i silikon och fräser ett spår på undersidan så ökas krypavståndet.

Vad kan man annars använda? Epoxy?
Finns det några andra knep? Jag har sett att en del dc-aggregattillverkare fräst ett spår mellan två ledare (typ fas/nolla), sedan limmat fast en plastflärp i spåret med smältlim.

När det gäller gjutning så kommer delarna att omges av gjutmaterialet MEN du får fortfarande lov att räkna med en krypsträcka längs alla ytor som passerar genom det gjutna. Så ledare som går ut från det ingjutna får du t.ex. krypsträckor längs med.

För att vidhäftningen skall vara godkänd så ska det klara en massa olika temperaturcyklingar och vibrationer och grejer utan att lossna. Det är oftast alldeles för dyrt så det är bättre att försöka med andra lösningar.

Det absolut enklaste är att använda fiberoptik. Då kan du ha 20 cm mellan grejerna. Lysdiod på ena sidan och fototransistor/diod på den andra.

Det går alltså inte att "förlänga" kapseln på en komponent?

Exempelvis högspänningsdioden GP02-30 (Vishay, RS 629-8679) har Vrrm = 3kV, men kroppen är bara 5mm lång (mellan benen, det är en DO204AL).

Det GÅR, men det kräver att man testar lösningen att den verkligen fungerar.

Som jag skrev, temperaturcyklingar och åldrande i klimatskåp brukar det vara.

Förresten, den där kalkylatorn... Den verkar gälla för EN60950 (står det). Gäller den för EN 61010?
Har EN 61010 "ärvt" denna del från EN 60950?

Nej, IEC/EN 60950 är för IT-utrustning (datorer, skrivare, kopiatorer, telefonväxlar etc), IEC/EN 61010-1 är för Mät, styr och laboratorieutrustning. Bägge har "ärvt" från IEC/EN 60664 (Insulation coordination nånting heter den). Även IEC/EN 60065 (hemelektronik, stereo, TV etc) och IEC/EN 60335 (hushållsmaskiner, damssugare, spisar etc) har ungefär samma krav eftersom de baserar kraven på 60664.

Det är i princip bara IEC/EN 60601-1 (medicintekniska produkter) som har specialkrav.


(Jag skriver IEC/EN eftersom standarderna är både IEC och EN. Ibland kan EN ha små modifieringar, men för de senare utgåvorna är det i princip inga skillnader mellan IEC och EN.)

Läste på nätet att IEC/EN 61010 har lite mer lössläppta krav än IEC/EN 60950.
Lite svårt att luska ut precis vari skillnaderna består (utan att köpa standarderna), men det låter rimligt.

För att läsa dessa lite noggrannare måste de köpas väl? Var köper man tex IEC/EN 61010?
Dyrt?

SIS är väl enklaste stället att köpa.

http://www.sis.se/

SS-EN 61010-1 kostar 1295 spänn plus moms (frakten slipper man om man köper PDF).


Men sen är det ju så att du kan inte använda 61010 bara för att den råkar ha snällare krav, standarderna har ett scope över vad de gäller för för produkter. Du måste alltså välja standard baserat på vad det är för produkt.

Att 61010 kan ha lite snällare krav beror ju på att den är till för prylar som används av yrkesfolk. Men jag tror inte det är så stora skillnader, den gäller ju även för t.ex. multimetrar.