Svenska ElektronikForumet

Zenerdioder kan användas för att bygga brusgeneratorer, så kanske mindre bra val här. Måste man så välj isåfall en med högre spänning.

Dessutom är de rätt långsamma och skyddar inte så bra.

Jag har testat mot raspberry pi och det fungerar bra. Så länge man har 10 kOhm före. Så det är inget problem för mig.

Mitt problem är att skapa elscheman som där jag "återanvänder" samma funktion. Vet inte hur jag ska förklara det.

Men se ritningen på föregående sida. Där ser du att jag upprepar typ samma sak. Kan jag göra det på ett bättre sätt?

ds77 skrev: ↑11 oktober 2020, 21:14:08 Zenerdioder kan användas för att bygga brusgeneratorer, så kanske mindre bra val här. Måste man så välj isåfall en med högre spänning.

Du menar typ 3.6v zener? STM32 har ju en gräns på 3.6v för varje pinne. Över det så kan det gå sönder.

Som sagt klampa med shottkydioder istället.

Mitt problem är att skapa elscheman som där jag "återanvänder" samma funktion. Vet inte hur jag ska förklara det

Låter som du vill ha "funktioner" i elscheman. Finns nog inte riktigt det du vill ha, men man delar upp scheman på olika "sheets" som man delar upp konstruktionen i lämpliga "moduler", tex Power, MCU, Interface osv.

För att slippa dra signaler som "spindelnät" så dra man bara ut en ledare en kort bit och ger den ett namn och sedan på nästa ställe signalen ska kopplas mot kallar man en kort ledare med samma namn så kopplas de ihop (dock vet jag inte hur det funkar KiCAD)

I Edwin kan jag spara ned schema och layoutdelar, och sedan importera dem till både schema och layout som block.

TomasL skrev: ↑11 oktober 2020, 21:30:19 Som sagt klampa med shottkydioder istället.

Dom är sällan på 3.3v eller 3.6v.

Rick81 skrev: ↑11 oktober 2020, 22:12:29

Mitt problem är att skapa elscheman som där jag "återanvänder" samma funktion. Vet inte hur jag ska förklara det

Låter som du vill ha "funktioner" i elscheman. Finns nog inte riktigt det du vill ha, men man delar upp scheman på olika "sheets" som man delar upp konstruktionen i lämpliga "moduler", tex Power, MCU, Interface osv.

För att slippa dra signaler som "spindelnät" så dra man bara ut en ledare en kort bit och ger den ett namn och sedan på nästa ställe signalen ska kopplas mot kallar man en kort ledare med samma namn så kopplas de ihop (dock vet jag inte hur det funkar KiCAD)

Jag tror jag får göra så. Då blir det luftigt och inte så grötigt. Tackar.

DanielM skrev: ↑11 oktober 2020, 23:05:18

TomasL skrev: ↑11 oktober 2020, 21:30:19 Som sagt klampa med shottkydioder istället.

Dom är sällan på 3.3v eller 3.6v.

Schottkydioder brukar ligga på någon eller några tiondels volt framspänningsfall samt de brukar vara extremt snabba, därför är dom exceptionellt bra för att skydda ingångar på till exempel processorer
Du behöver studera vad som menas med att klampa (clamping in english)

För digital in så fungerar dom säkert bra. Men för analog in så vet jag inte riktigt.

Är clamping att man använder en NPN trissa?

DanielM skrev: ↑11 oktober 2020, 23:06:39

Rick81 skrev: ↑11 oktober 2020, 22:12:29

Mitt problem är att skapa elscheman som där jag "återanvänder" samma funktion. Vet inte hur jag ska förklara det

Låter som du vill ha "funktioner" i elscheman. Finns nog inte riktigt det du vill ha, men man delar upp scheman på olika "sheets" som man delar upp konstruktionen i lämpliga "moduler", tex Power, MCU, Interface osv.

För att slippa dra signaler som "spindelnät" så dra man bara ut en ledare en kort bit och ger den ett namn och sedan på nästa ställe signalen ska kopplas mot kallar man en kort ledare med samma namn så kopplas de ihop (dock vet jag inte hur det funkar KiCAD)

Jag tror jag får göra så. Då blir det luftigt och inte så grötigt. Tackar.

Jag ritar alltid mot en A3-utskrigt, med ett raster om 2,5 mm
Jag delar alltid upp schemorna på flera sidot med nät/sid-taggar.
Om jag använder en UC, så skapar jag "bussar" med olika signaltyper.
Grötigt, tja, även det här är rätt tydligt (totalt är det väl ett tiotal sidor i detta schemat:

Ja. Så där ska man rita. Men du hade säkert fått plats med mer om du hade gjort som Rick sade

Men åter igen. Varför fungerar detta? Det kommer alltid bli ett spänningsfall över den nedre skotten, därmed kommer ADC:n känna utav detta.

Klampingens uppgift är att plocka bort transienter och överspänning.
Klamopar du med Schottky, så får du maximalt 0,1-0,3V överspänning på ingångarna, vilket brukar vara Ok.
Den nedre schottkyn ledar bara om spänningen på ingången är säg 0,2V under Vee, den övre schottkyn leder bara om inspänningen är säg 0,2V över VCC.

Beträffande schemat, nej det går inte få plats mer, finns ej heller någon anledning, jag utnyttjar alltid taggar maximalt, vilket du också kan se.
Det fullständiga schemat är 10 "sheets" eller sidor på ren svenska.
Varje sida visar specifika funktioner i det totala schemat, i detta fallet är det en multiplexer.

Men schotty har ju ett spänningafall på 0.4 volt.