Svenska ElektronikForumet

bortser man från uppvärmning så borde kanske inte storleken på kåken spela så stor roll?

Det här var ju mitt i sommaren och då var det ingen värme på, så det borde inte göra någon skillnad mot en lägenhet.
Däremot har jag en mängd äldre datorer påslagna.
Skulle dessa kunna ställa till det?

säter skrev:Jag kan väl inte sätta tången över hela anslutningskabeln?

Nej, man måste mäta varje ledare för sig.

Ett förslag (som kräver viss försiktighet) är att börja i en central och mäta alla faser i de utgående grupperna.

säter skrev: Absolut.
Om jag minns rätt kan jag nog kolla varje timme hos DalaEnergi "mina sidor".

Ja, det ska du kunna göra, effekttariff kräver att mätningen görs på timbasis.

säter skrev:Om jag minns rätt kan jag nog kolla varje timme hos DalaEnergi "mina sidor".

Det fungerar, men värdena visas först dagen efter.

Jag tycker att den reaktiva effekten är helt orimlig.
Den är högre än den aktiva effekten hela tiden.
Kan det vara så att det är summan av aktiv och reaktiv effekt som visas?

nej det ska vara den reaktiva, men brukar vaara så om man har bara trafos på tomgång

börja plugga ur och kolla vad som händer

Jag ska dra ur transformatorn, sedan får jag kolla i morgon.

Börja titta med stömtången var det drar mycket ström (en sladd/fas i taget) och kolla vad som sitter i ändan av det

100 kW och 100 kVAr ger en cos(fi)=0.7 vilket inte är alls orimlig lastmönster

Ganska typiskt för en asynkron-motor vid märkeffekt. Strömökningen med 100 kW och 100 kVAr är 1.41 ggr gentemot om effekten var 100 kW och 0 kVAr som vid värmeelement/spis och klassiska glödlampor med glödtråd.

Är detta en konstant förbrukning och man vet vad som drar (tex. din trafo) så kanske man skall överväga att faskompensera den till 90% av full faskompensering (man kör aldrig 100% då det kan bli otäcka saker som tex. när man stänger av elmotorer och då börja leka generator) - då skulle grundströmmen sjunka till ca 70% av den nuvarande strömmen för just den lasten om den är cos(fi=0.7) - är cos(fi) under 0.5 och lägre så spar du ännu mera ström (obs ström, inte effekt)

har du ventilations-fläktmotorer direktinkopplat så är dom stora reaktiva förbrukare om de går långt under sin märklast, tomgående asynkronomtor kan ha cos(fi) under 0.2 - dvs. reaktiva delen drar lika mycket ström som om motorn arbetade under fullast om den hade varit en värmelement. - även sådana, om de är på ett antal kW och med långa gångtider kan man överväga faskompensering till 90%

När man slår på elelement etc. så syns ingen förändring på den reaktiva delen - bara de aktiva delen ökar i förbrukning.

---

Kort sagt försök identifiera dom förbrukarna som drar last - om de är motor/trafo/drossel-lysrör eller elektronik/värmeelement.

Har du mycket lysrör med magnetisk ballast och glimtändare - kolla att armaturerna har faskompenseringskonding (brukar vara det i fasta armaturer) - stämmer strömmen hyffsat med rörens effekt när du räknar ström * spänning = effekt (glöm inte att drosseln faktiskt drar uppåt 10 Watt/armatur som inte redovisas som lysrörseffekt) på uppmät ström så - men är strömmen typ 1.5 ggr motsvarande beräknad effekt så har inte armaturerna fungerande faskompenseringskonding (de kan vara sönderslagna av spänningsspikar och tappat kapacitet efter en massa år)

belysning är ganska viktigt 'misstänkt' då i lokaler ofta är det ganska många av dem.

belysning är ganska viktigt 'misstänkt' då i lokaler ofta är det ganska många av dem.

Jag har knappt någon belysning påslagen.
Någon enstaka lågenergilampa bara.

Då är inte belysningen ett problem - jaga på de stora förbrukarna och de som är igång lång tid/kontinuerligt - 'smågruset' lägger man ingen möda på.

vill du ha hjälp med beräkning av motorkondingar/kompenseringskondingar:

fotografera motorplåtarna där effekt, ström och spänning, 1 eller 3-fas samt cos(fi) är angivet

faskompensering på på trafon - strömmen när inget på sekundärsidan är inkopplad - de räcker med mäta strömmen med strömtången på varje fas-ledare (för att se att de är lika) på matande sidan samt ange inkommande arbetsspänning och om möjligt om det är Y eller D-kopplat (ingående brukar vara D-kopplat, brukarsidan Y-kopplat) kompenserins-kondingen måste kopplas på samma sätt som aktuella spolen i trafon (det går att växla geometri men är en del räkning)

'smågruset' lägger man ingen möda på.

Det håller jag med om.

Jag tycker bara att en transformator i tomgång borde inte dra speciellt mycket ström.
Vare sig aktiv eller reaktiv.

Det beror på hur mycket järn som är istoppat... - traditionellt brukar stora trafo dra mindre med tomgångsström än små trafo per VA då det är svårare att göra sig av med värme på stor volym och mindre motsvarande yta än för småtrafos.

och en trafo på tomgång är maximalt reaktiv eftersom den agerar som en enda stor drossel i det fallet, man jobbar hårt på att ha så lite koppar-förluster och järnförluster som är praktiskt och ekonomiskt möjligt eftersom de ger värme (och drar motsvarande aktiv effekt) - drar det ström utan eller väldigt lite med värme så är det nära maximalt reaktivt.

xxargs skrev:Börja titta med stömtången var det drar mycket ström (en sladd/fas i taget)

Det är ganska krångligt att mäta på transformatorn.
Det kräver att jag skruvar bort höljet.

Lättast är att mäta alla laster i elcentralen.
Antingen (om man är tillräckligt försiktig) genom att lossa kåpan och mäta runt varje fasledare annars med adapter i säkringsgängan.


https://www.instrumentcenter.se/sv/adap ... etning.php

Så där, nu har staplarna för gårdagen kommit.
16.30 drog jag ur kabeln till transformatorn.
Troligtvis ligger staplarna en timme fel på grund av sommartid.

>Kan det vara så att det är summan av aktiv och reaktiv effekt som visas?

Summan av aktiv och reaktiv effekt kallas "skenbara effekt" den effekt som elnätet måste dimensioneras efter exempelvis huvudsäkringarna .
MEN de är "vektor storheter" måste därför adderas trigonometriskt.

https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/stat ... faktor.jpg

>Jag ska dra ur transformatorn, sedan får jag kolla i morgon.
kabla
För stickpropps anslutna enheter gör en kort skarvsladd med lösa kablar mellan in-ut anslutningar.
Lagom långa att det går sätta tångamperemeter på en eller flera kablar.

Alla 3-fasledare noll ström vid ren 3-faslast vid perfekt elsystem.
Blandat 1-faslast och 3-faslast alla 3-fasledare + neutralledare noll ström.
Om strömmen i ovanstående fall överskrider 30[mA] skall jordfelsbrytaren lösa ut.

Naturligtvis skall strömmen i skyddsjords leden vara "ej mätbar" men verkligheten blir det ALLTID en viss läckage till skyddsjord.

Fick en snabb fundering. En inverter som man använder till solpaneler för att koppla in sig på nätet. Skulle man inte kunna mata en sådan från en batteribank så den stöttar upp när du har höga strömuttag och sedan laddar tillbaka i batteribanken när du tar ut lite.