Sida 4 av 8
Postat: 5 maj 2007, 10:38:12
av grym
det där var intressant om att lödningen var en stor förlustfaktor, är det någon större skillnad mellan olika lödtenn ?
tänkte mest på skillnaden mellan gammalt vanligt lödtenn och dom blyfria varianterna och för den delan den gamle med bly och en del silver i
Postat: 5 maj 2007, 12:13:24
av Henry
Silver är ju den metallen som leder bäst så ju mer i lödtennet desto bättre ledningsförmåga. Vilket av bly och tenn som leder bäst vet jag ej just nu men ju mer av den som leder bäst desto bättre.
Postat: 5 maj 2007, 12:30:03
av xxargs
vet inte - lödtenn generelt har ju ca 1/10-del ledningsförmåga gentemot koppar. Det behöver inte vara bara lödtennet i förbindningen utan också hur pläteringarna är gjorda på chipkondingarna för att kontaktera dom inre lagren - Det är tämligen välkänt i HF-kretsar att just övergången mellan pläteringen med olika metalllager och inre delarna för låg förlust i kondingen hör till den mera trixiga delen när man tillverkar HI-Q, och därav prislappen...
Postat: 5 maj 2007, 13:13:29
av Kenneth_F
[quote="xxargs"](luktar Tesla coil här

)
Om du skall ha högt Q-värde i kretsen så är också låg ESR på kondingarna önskvärt på den frekvens du tänker arbeta i.
.. och man önskade verkligen att man kunde löda med flytande koppar istället...
Ja, visst luktar det lite Tessla coil över det, men det är faktiskt tänkt att användas i en mer användbar applikation. Kondingarna ska användas för elektromagnetisk formning och energin ska frigöras i form av en svängande våg med en frekvens på 10kHz och en toppström på respektingivande 130kA.
Q-värdet är inte intressant eftersom hela den aktiva användningen endast använder enerign i den första halvperioden, men visst bör ESR vara lågt för att inte elda upp för mycket energi.
Anslutningarna görs med skruvar i kopparplåtar men visst kan lödning med flytande koppar vara ett tänkbart alternativ om kontakten inte blir tillräckligt bra annars.
Postat: 5 maj 2007, 15:34:36
av Eson
Det går väl att kompensera ledningsförmågan med större kontaktyta.
Postat: 6 maj 2007, 02:11:14
av Henry
xxargs: Jag pratade alltså enbart om lödtennet i sig, men visst är det så som du säger.
Postat: 6 maj 2007, 03:57:53
av LaRdA
Kenneth_F:
Jag skulle rekommendera dig att kolla på
http://www.aerovox.com/ , dom har en del kondingar för magnetisk formning.
Men jag undrar vilken budget du har om du ska köpa dom nya, för dom är inte särskilt billiga.
Du kan också kolla med,
http://www.norfolk-capacitors.com/capac ... gy/ec1.htm
http://www.capacitorindustries.com/chic ... denser.htm
Annars om du även är intresserad av begagnade så ska du kolla på
http://www.ebay.com där brukar det dyka upp intressanta saker ibland.
Postat: 6 maj 2007, 11:55:17
av -Patrik-
Hej Hej!
Om någon skulle vara intresserad så har jag 15st 350v 5600uF och 28st 350v 6000uF kondensatorer till salu.
Postat: 6 maj 2007, 18:25:39
av Kenneth_F
Tack för tipset LaRdA!
De här ställena har ju till och med produkter som är anpassade för denna typ av användning.
Angående budgeten så ska kondensatorerna helst inte kosta mer än 50 papp men lite mer kan bli aktuellt beroende på vad det är, men det gäller nog att pruta bra
Tänkte sikta på nya till att börja med och om det inte går så får begagnat bli ett alternativ.
Postat: 6 maj 2007, 22:55:07
av xxargs
Nu börja jag bli lite nyfiken på vad det är för pryl som har 50-papp som budget bara för kondingarna. - lite mera seriöst än 'se om det fungerar ala Tesla coils' helt klart.
Sedan har du den andra komponenten - hur gör du switchen för att slå på pulsen - gissar att det är någon form av gnist eller gasurladdnings-switch då jag gissar att det är svårt att lösa på annat sätt med halvledare för dom här strömstyrkorna.
Slutligen när jag räknade lite (och förhoppningsvis rätt) på detta så får inte induktansen/spolen vara mer än ca 1.1 uH om man skall uppnå 130 kA på 200 uF och 10 kV vid tänkt 10 KHz frekvens. Till detta har man skinndjupet på kopparen är 0.66 mm vid 10 kHz, så det gäller att försöka hålla spolens resistans på så några få mOhm som möjligt även under 'action'.
Och slutligen så måste allt byggas _mycket_ stabilt. Trots allt så blir det magnetflöde (ca 0.15 Weber) i spolen, nog för att mätta en transformatorkärna på nästan A3-storlek i area, och skulle man bygga det som en lyftmagnet med dom här 6-10 varven så skulle den ha dragkraft runt 32 ton under pulsen (och det är väl den man vill åt fast omvänt som repellerade kraft mha Lenz's-lag).... - därav att bygga väldigt stabilt, speciellt magnetlindningarna i verktyget, men även dess ledarskenor från kondensatorbatteriet...
Postat: 6 maj 2007, 23:35:04
av Kenneth_F
Jag ska inte förstöra LaRdAs tråd, jag kan istället ta upp det i en egen tråd under sommaren, när projektet kommit lite längre. Men för att svara på din fråga xxargs så är det ett exjobbsprojekt som ska resultera i en fungerande maskin. Dina beräkningar stämmer med mina egna, liksom slutsatserna. Dock är förstahandsvalet förtända tyristorer som switchelement, men vi får se om det är praktiskt genomförbart.
Postat: 7 maj 2007, 00:36:19
av LaRdA
Jag ser framemot fortsättningen på projektet.
Och jag skulle bara säga att du kryddar tråden, eftersom jag fortfarande väntar på delar så är det trevligt att det händer något överhuvudtaget.
Somsagt så när man kommer över 100KA så ställer det lite krav på konstruktionen.
Även om du inte i första hand var intresserad av begagnade kondingar så kan jag tipsa om domhär
Länk1
Länk2
När jag kontaktade honom senast så hade han 5st av 10Kv 194uF kondingarna och 40 st av 6.7Kv 194uF kvar.
Värt att tänka på är att man inte vet hur många "skott" dom har kvar på sin livslängd men priset är ganska svårt att slå.
Postat: 7 maj 2007, 00:48:00
av Kenneth_F
Det priset är onekligen svårt att slå. Tror du att de klarar negativa spänningsnivåer?
Postat: 7 maj 2007, 00:50:40
av LaRdA
Vad jag kommer ihåg så tror jag att dom är typade för 20%, men jag är inte säker.
Ska se om jag hittar datan om dom.
Postat: 28 maj 2007, 02:45:26
av LaRdA
Nuså har jag börjat lite med banken, har borrat aluminiumskenorna och provat montera några kondensatorer.
