>Kvalificerad gissning: aldrig.
Tänk. Även om du inte kör bil, försök fantisera vad som händer på en tävlingssträcka, i synnerhet typen av långsträckor typ Dakar-rallyt.
Läs vad jag tidigare skrivit så kanske du förstår. Jag har skrivit medveten så även de som aldrig riktigt gått på djupet om belyningar funktion och egenskaper relativt vad man ser och bäst utnyttjar tillsammans med övrig trafik.
Jag har tävlingsmässig erfarenhet av just detta och det är något som normalbilister borde lära sej av.
De som verkligen vet värdet av bra ljus ÄVEN när man bländar av är just vi som har försökt optimera belysning genom att lära sig lite om ögat och gjort många många timmar praktisk utvärdering och jämförelser mellan olika ljus-källor på bilen i olika ljusförhållanden. Det gäller även vid avbländning. Vi kan inte riskera att se sämre än andra vid avbländning.
På kortare tävlingssträckor möter man sällan andra bilar. Skulle inte säga aldrig för det händer inte sällan. Har mött både bilar och traktorer och ibland ha medtävlande snurrat på vägen och är på väg för att hitta vändplats. Ett specifikt problem är åskådare som vinglat ut på vägen och överraskas av extrtaljusen i ögonen. De kommer fortsätta vingla på vägen då de är blinda av ljuset. Enda sättet är att blända av så att de kan se att ta sej av vägen. Exakt samma händer när harar och rådjur dyker upp på vägen. De springer framför och de håller sej i ljuset då de inte ser vad som finns vid sidorna om. Man kan fösa dom framför sej en hel tävlingssträcka om man inte kan blända av.
Typ av väg och väder gör att man kör på alla möjliga ljuskombinationer och vill kunna växla mellan dessa även på tävlingssträckan.
Man använder vad man har i ljusväg även på publika sträckor och vet mycket väl hur man ska använda dessa så att man får mest seende även bland mötande trafikanter.
Ju mer ljus på helljuset+extraljus, ju mörkare blir det när man bländar ner till halvljus, det är rätt självklart och tidigare utförligt förklarat. Det gäller även Tatra-lastbilar men du efterfrågar något annat eller påstår att man aldrig bländar av på tävlingssträckornaa på Dakar rallyt? Du skulle bli diskvalificerad med den inställningen.
Man bländar nog inte av så ofta som på en mer trafikerad väg men man måste fortfarande sköta lysena vid möten och omkörningar och när man gör det är det viktigt att man fortfarande ser bra. Alla fordon besiktigas innan tävlingen och lysenas funktion och placering utvärdderas enligt de regler som finns. Fungerande halvljus är ett krav, då man är ålagd att använda detta på tävlingssträckorna och visa hänsyn till all annan trafik som förekommer där.
Just vad gäller tävlingsträckor i Dakar-rallyt är inte sträckorna absolut avlysta för civil trafik men den trafiken är gles men det förkommer all typ av trafik inklusive hästkätrror.
Att hse bra i dimma och extremt damm , även tillsammans med övrig trafik kräver belysning som fungerar även på halvljuset
Kanske det svåraste är när man börjar närnma sej en medtävölande som rör upp damm. Till vissa delar går rallytt i sådan terräng att man kan passera medtävlande betydligt vid sidan om för att slippa mesta av dammet. Andra ställen där man måste hålla samma spår och där tillräckliga omkörnings-rakor är få måste man kunna gå upp nära den framförvarande för att kunna nyttja en omkörningsströcka och det kan vara rätt vanskligt att ta sej i fatt när dammet är tätt en kilometer bakom bilen framför. Att köra i tävlingshastighet i dammet bakom en medtävlande fungerar inte utan bra belysning occh det händer att man slår av på takten för att inte behöva komma för nära, inväntar ställe där man kan passer mer vid sidan av. Bilarna är sällan helt täta och dammet är ett problem både inne i kupen och maskineriet.
Om det är medtävlande som är framför på tävlingssträckan ska man inte alltid räkna kastar ssej åt sidan när de ser bakomvarande bil en kilometer bakom eller på annat sätt hjälper till att hålla åt sej vid omkörningar eller stannar på lämpligt ställe för att släppa förbi medtävlamnde även om tävlingsreglerna påtalar detta.
Ett vanligt Dakar-fenomen är att man möter medtävlanden. Somliga kör vilse och letar sej tillbaka baklänges vilket leder till möten.
När vägen man ska ta till mål är relativt öppen öken utan direkta vägar brukar man ha särskilsa waypoints som måste passeras trots att det inte är närmsta vägen.
Ibland är det svårt att hitta dessa waypoints och då brukar det kunna bli en karavan av bilar som cirklar runt och letar.
Just vad det gäller bilden på Tatrra-lastbilen var avsikten att visa att med hjälp av proffesionella ljus-tekniker satsade man inte på att begränsa spektrumet genom att använda gul-filter trots att man kommer möta mycket både dimma och damm.
Det är många som är allt för slarviga med sin ljus. Har skrivit om detta i tråden men vi tar det igen då du nog missat det.
Ser det som viktigt att folk på vägarna kan hantera sin lysen korrekt för egen och andras skull. Alla ges bäst syn på mörka vägar om alla samarbetar men det finns någon slags missriktad egoism hos somliga. Man bestämmer själv när man vill blända och mötande kan gott få tåla lite. Det är en inställning som man påfallande ofta möter i USA. Alla är sej själv närmast i sin egna bil. Det är helt ok och en självklarhet bland stor del av normal-bilisterna att klämma åt andra bilister där det går.
Även med betydligt enklare extraljus på personbil, för maximalt seende för alla parter är nedbländning en två-stegs process när man kör på mörka vägar med låg trafikintensitet där man kan ha bra nytta av extraljus.
Ett typiskt scenario för vettig ljushantering är att när mötande bil kan se egna tända extraljusen går man ner på enbart helljus utan extraljus för att slutligen blända av till halvljus, vanligen ungefär samtidigt som mötande bilen bländar ner till halvljus. Bländar man av vid avvägda avstånd ges man mest kontinuerlig sikt av vägen inom de avstånd som är av vikt. Det är optimalt för bägge parter. Är man av det egoistiska slaget så vill man helst att alla andra alltid ska köra på halvljus och man bländar av 50 meter i förväg endast för att undvika att motparten försöker hinna tända sina helljus i förväg för att visa att denne är utbländad.
Även med höjd beredskap, foten på bromspedal, så är avståndet närmast bilen, som sett till bilens hastighet är kortare än reaktionshastighet+broms eller väjningssträcka, passerad hisstoria och ointressant att belysa,
När man kör på vägar där man ständigt möter andra med kanske 1000 meters avstånd, då ger det inget att tända fjärrljus några sekunder. Likaså om man kör på väg där det är svårt att se mötande bilar i god tid, då kan man inte ha hela ljusbatterier tänt när mötande plötsligt dyker upp bakom en kurva 50 meteer framför så att man inte hinner blända av i tid.
Då får man en utbländad blindbock på möjlig frontalkurs framför sej, till fara för alla.
Som jag också skrev så för bäst seende på mörka vägar har jag möjlighet att välja ett antal olika helljus-inställningar. För böst sikt på långa raka vägar släcker jag bilens ordnarie helljus. Original helljus ger onödigt mycket stickljus och närljus. Även om det är dyra orginal-ljus med automatisk nivåinställning osv så är optiken en kompromiss med design.
Istrället används enbart extraljus med god optik med avsevärt mindre stickljus vilket ger bättre sikt även vid dimma och regn. Vid möte gör jag som vanligt och bländar först ner till bilens ordinarie helljus som nu åter tänds för att sedan vid ordinarie halvljusavstånd blända ner till halvljus.
Det är en adaptiv process, fast man gör det manuellt, att hela tiden utnyttja de lysen som bäst belyser nyttigt avstånd både med och utan möten.
När man bländar ner är det viktigt att ha väl inställd ljusbild. Väl definierad så att man i huvudsak belyser egen väghalva. Ju mindre strröljus är till glädje även för den man möter.
Det är också viktigt att man kan se med bästa mörkerseende även i samband med möten och med den del av ögat som svarar för just den delen. Det är INTE den röda delen av spektrumet utan är mer åt det gröna och blå. Det är en begränsning för halogen. Begränsningen är INTE för att ljus i huvudsak är inom spektrumet för rött och gult utan för i princip avsaknad av ljus i andra änden av synliga spoektrumet. Bra LED eller Xenon ger ett bredare och mer jämt fördelat spektrum. Genom att välja en lampa med bra färgtemperatur får man jämnast möjliga kurva som bäst passar och motssvarar det spektrum våra ögon kan tillvarata bäst vid mörkerkörning.
Extremfallet att inte ha brett spektrum på ljuset, att t.ex. köra med ljus som enbart avger rött ljus och redan gult ljus kommer se mörkare och grått ut. Belyser man en gångtrafikant eller en granhäck så ser man bara ytor som kan reflektera ljus i det röda spektrumet.Tillkommer att det mesta kommer se konturlöst ut i rött ljus. Det är som jag skrev ovan samma sortss syn som det man kan när man framkallar film i ett rum enbart belyst med röd belysning. Motsvarande problem finns för gult natrium-ljus men där ser vi konturer bättre. Det är det ljus som ibland används på genomfartsleder då det gav hög ljuseffektivitet men som man nu allt mer övergår till LED just för att man tappade mycket av vad man kunde se. Alla bilar har samma färg under natrium-ljus, bara lika olika ljusa och om någon ställde en grå betongsugga mitt på vägen kan den bli nästan osynlig.
Dimma, många bilar är orignal-utrustade med vad som kallas dim-ljus. Det brukar vara extraljus placerat lågt ner på bilen och får användas som ersättning för annat ljus. Tanken är att den låga placeringen inte sk lysa upp precis i förarens siktfält närmast bilen utan kunna lysa under dimman. Dimma är ju ofta sådan att den är tunnare närmast marken. Tyvärr så är ofta dessa extraljus optik av sämsta sort. De har knapp tänkta reflektorer och glaset är försett med räfflaor för att det sak vara så. Det är dekorationer och är mycket så de används. Ibland tillsammans med annat ljus bara för att många ljuspunkter ser häftigare ut.
Fördelb vid dimma relativt halvljus är ofta i stort ingen alls eller bara nackdel.
Ett exempel, min Audi S4, så ni vet ungefäär hur bilens dimljus ser ut, dess dimljus siter lågt ner på en spoiller jämte luftintagen till turbona.
Jag kontrollerade lyktan skick samtidigt som luftintagen frächades upp. Reflektorn visade sej var helt bortrostad, plastglaset matt och så skört att en bit föll av när de rostiga sktuvarna som höll den på plats lossades.
Köpte då två 3" billiga projektionslyktor som modifierades till fjärrljus utan halvljus. Dessa monterades på samma ställe fast 15 cm längre in i spoliern. Det fanns gott om utrymme och jag gav luftintag och lampa en enda gemensam kanal. På det viset kan jag nyttja att spoilern skär av en del av det stickljus som annars velat lysa uppåt himlen vilket bara är nackdel vid dimma och snö och luftintaget fick ökad nsläppsyta, Intaget försöks med rutigt lysrörsgaller för att inte suga in småfåglar och med lite tur laminerar gallret luftflödet något för bättre flöde.
Ljuset har synlig E-märkning och har inte fått anmärningar på+ det vid besiktningar. Tror att man inte alltid ens ser att där finns en lampa då den sitter långt in bakom mattsvarta galler. Gallerna begränsar en del av ljusflödet men efter modifieringen så syntes det åtminsten när man tände de bägge relativ smala ljusstrålarna och fungerar bra som halvljus-alternativ när det snöar.
Dock sitter de lite för lågt så det blir som när man lyser med en ficlampa som ligger på golvet. Det blir extrama slagskuggor och även måttlig fartgupp på vägen ser man sämre än med halvljus. Det är ändå åtmminstone fungerande jämfört med de lyktor som satt där original.
Tror nog det inte var denna bilen som hade kass så kllade dim/kurv-ljus. Det kan ge mycket nyttigt ljus att för liten peng byta mot projektions-lykta.
En nackdel med dessa ljus är att de sällan säljs med hölje för lite damm och väder-skydd. En passande konservburk kan lösa det eller om man har en 3D-printer och kan skriva ut både hölje och trepunkts föste. Om man använder Xenon eller tänker konvertera lyktan till detta, tänk på att det finns olika Xenon-lampor beroende på om de monteras stående eller liggande.
Vi får inte ett bättre mörkerseende passande för nattlig bilkörning genom att välja att bara se en del av spektrumet som vi kan uppfatta. Det inkluderar möten och olika väderlekar.
Det var det som man kom fram till när man undersökte just detta i min länk här ovan där man verkligen gick lite vetenskapligt till väga och hade tekniska och ekonomiska resuserna för detta, hade tillgång till en stab av ögonläkare/oftamologer, simulatorer osv.
Undersökningen som de turkiska studenteran gjorde som kom fram till motsatsen var ett rent studentjobb av folk som saknade egentlig utbildning och troligen var unga och kanske saknaade egen trafikvana. Man ska inte se ner på sådant men man får tolka det för vad det är. Kan inte undvika att jag är nyfiken på hur man kom fram till att kvinnor behövde 3-4 gånger så lång tid på sej att se i dimma. Det var i Turket och även där förekommer burka som bara ger en smal siktremsa för ögonen och resten av huvudet är täckt, Om burkan satt snett såg man nog inget alls men annars borde avskärmningen vara till nytta och underlätta att fokusera på enbart dimskåpet man använde.
Vad som är bra lyse beror ju på var när och hur man kör. I Turkiet är kanske förgskalan av det som är på och intill vägen överlag på annat sätt och vid kusterna förkommer sällan snö. Vad jag främst vill se och som jag tycker är allvarligaste riskfaktorn är cyklister och gångtrafinakter utan egen belkysning som i avsaknad av belysning är en bit ut på min vägenhalva för bättre vingelutrymme. De kan vara svåra att se på natten i slutfasen av ett möte med annan bil.
Däremot kan de synas på långt håll om man bländar av tidigt så att man kan se dom som en skuggkontur i motljuet från mötande bil.
Vilda djur finns det mångs sätt att se i god tid. Man kan inte sitta på helspänn och spana efter djuren, det blir motsatt effekt, man stirrar så man inget ser. Som att stirra in i mötande snöflingor.
I synnerhet älgar är rätt matta och mörka i pälsen så de avtecknar sej ofta dåligt mot bakgrunden i naturen om det inte är t.ex. ljusgrön grönska.
Det är sådan tur att älgar och rådjur gärna söker sej till späda trädgrönskor för att äta. De kan bli kavar där det det skymmer tills det kommer något och brummar och de blir skrämda av analakande bilens lysen. Har man otur ruser de då ut på vägen vid fel tidpunkt.
När jag kör bil på natten försöker jag vara lagom alert. Utan att sitta och stirra efter det när jag kör i skogslandskap reagerar jag när mörkare barrskog övergår till buskage med ljusare grönska och även där man ser att det korsar större kraftledningar då de går i uppröjda gator med mycket småbuskar. När man ser det är det läge att spana en gång extra i buskarna. Det stämmer väldigt ofta och det är allt från harar occh grävlingar till rådjur och älg som trivs på dessa platser.
Överhuvudtaget vid övergångar av något är det värt med extra vaksamhet.
Övergångar vid sjöar och när skogen blir åkrar eller kanske i synnerhet i utankanten av små samhällen där skogen åter tar vid, bortanför sista gatljusen, hittar amn de som är svårast att se, gummor utan reflexer och i mörk långkappa. Syns knappt ens när de sitter som kylarprydnad.
De har ingen egen körvana och har logiken,:
jag ser bilen, då ser den väl mej.
Hör finns också mer katter i utankenten av samhällen. Man får spana på lägre nivå under trädgårdshäckar. Deras ögon syns bra och katter tittar ofta åt olika håll innan de passerar vägen så ögonreflexen är ofta väl synlig. Reflexen är oftast kraftig och blå-grön. Människans ögon reflekterar sämre och om de gör det ser man egentligen bara ett återkastat ljus av den röda ögonbotten. Kattens blå-gröna ögon-reflex säjs vara ett resultat av att katters ögon prioriterar svagt ljus före färgseendet.
Ser man katters ögon i dagsljus har de liksom människan en stor variation av färger.
Rätt märklig övergång i spektrat att människan kan ha blå-färgad pupill på dagen och på natten får man röda ögon-reflexer.
De som rastar hundar, där har blivit en enorm uppryckning de senaste ären tycker jag mig märkt. Från att gärna gått ut på vägar i innetoffler och en mörk kofta med osynlig tax bär de nu ofta reflexvästar och hundhalsband med både reflexer och LED-lyse. Det har blivit en stor skillnad på några år. Gissar att det kampanjats på något sätt. Såg för lite sedan en som hade hela hundkopplet lysande. Skulle inte förvåna om det var något som växlade färg.
Cykellyse är det fortfarande sämre med. I synnerhet små barn har cyklar utan fungerande lyse eller sparkcyklar utan reflexer. Ansvaret är på föräldrarna men de är nog inte tekniska nog att hålla sådant i skick eller har trafikerfarenheten nog att inse vikten av att synas i trafiken. De köper en ny barncykel vartannat år istället så finns det lyse en säsong i bästa fall. Ser det i min egna bekantskaps-krets, i synnerhet de yngre har blivit analfabeter på att meka och har inte ens en grunduppsättning verktyg. Man kan inte laga sin egen cykelpunktering utan släpar cykeln med bussen in till stadens cykel-reparatör. Elektricitet klara man än sämre och gör sej batteriberoende för att slippa cykelgenerator.
Vid körning i skogslandskap är nog typen av växtligheten i allmänhet som bäst ger ledtrådar vad man kan vänta sej.
Bara att natuen övergår från något ger anledning till vaksamhet. Det är ju en viktig del i att se bra vid nattlig bilkörning, att veta vad som är värt att se.
På riktigt långt håll, där min belysning är för svag, har jag inget färgseende och djur-ögon är för små att se på det avståndet.
Då är nyttan på helt annat plan på vinterna då älgar och renar kontrastrerar bra mot vit bakgrund. Det finns ju vita äkgar och ljusa renar och djur med vintepäls men det är naturens val att de vill smälta in i bakgrunden och leva lite farligare i trafiken men de har inte samma nyans som det snön reflekterar så här är fullspektrum på belysningen viktig för att bäst se nyanserna av vitt.
Det är nog färgseendetr av blått vid svaga ljusstyrkor som man reagerar över mest om man är van vid halogenljus. Det är i vart fall vad jag reagerade över när jag jämförde för första gången för många år sedan.
Det är fortfarande ljus med ljustemperatur typ 3500k så det är inget man ser som blå-skimrande ljus som mötande. I naturen är nyttan just aatt se långt i svag belysning, utan att se färg, men vad som man reagerar på är vägskyltar med blå bakgrund. De ser lika blå ut som i dagsljus medan de i halogenljus ser närmast svarta ut.
Det är kraftig skillnad. Inne i bebyggda områden har man mer nytta av att få även denna del av färgskalan. Blå bilar och cyklar ser man att de är mycket blå och framträder mycket kontrastrikt mot olikfärgade bakgrunder. Det är som jag tror den kontrastrikheten som somliga upplever som ögonpåfrestande då man är ovan vid detta på natten, medans man tål det bättre dagtid.
Är ögonen inte vana med att egna bilen har brettt ljusspektra på lyset utan är svart i det blå spektrat, där man har högsta ljuskänsligheten bäst anpassad för att se i mörker, ja då reagerar man nog när man plötsligt möter en bil med lysen som avger ljus i det spektra bästa mörkersynen möjliggörs..
Det är säkert en del av natuens urval att vi ser bättre vid dåligt ljus om det ljus som finns är grön-blått i tonen, så som det gärna blir av månsken när månen sstår högt på himlen. När månen står lågt över horisonten bryts allt mer av det blå ljuset så att månen kan se gul/orange ut..
Astronomer brukar vill ha koll på månens spktra och hur mycket den påverkar ljuset på himlen. Kallas vibilitetsdiagrm.
Kan se ut så här för ett viisst datum:
Screenshot 2025-03-22 at 08-59-49 Så använder du månens visibilitetsdiagram – Astroinfo.se.png
Kan vara bra för bilister också om man inte har något eget lyse. Det var ju standarden förr innan bilar kom, man hade sällan något lyse på enklare hästkärror.
En fotogenlykta kunde hänga i en hörnstolpe på kärran. Bättre hästkärror kunde ha karbid-lyse som gav ett mycket vitt ljus liknande billigaste vita lysdioderna med ett visst blåskimmer och med uteffekt upp till 1W. Även för cyklar var karbid-lyktor förr vanligt förekommande.