Svenska ElektronikForumet

Kondensator är ett kärt ämne

De har en förmåga att fallera på oika sätt och beroende på när och vilken teknik och material som användes vid tillverkningen.

Den stora pesten aka fusken i slutet på 90 och början på 2000 är en sak.

Sen beror det på mätmetod hur man avgör om en kondensator är dålig. Men för de 70/80 tals grejor jag mest håller på med och med den kondensator testar jag har.
Den funkar så att den mäter hur lång tid det tar att ladda upp kondensator baserat på laddströmmen, obs inte urladdningen.
I 70/80 tals kondensatorerna har två problem dels att de kan torka men även att en del tillverkare hade inte helt rent papper, de har lite syra kvar i pappret vilket i slutändan fräter på aluminiumen i kondensator.
Aluminium oxiden är så mikroskåpisk att den vandrar in i pappret och skapar motstånd mellan elektroderna. Man borde kalla det för parallell resistans och inte ESR.
Iom med den resistans så går det vid uppladdning extra mycket ström genom kondensators "nya" resistiva del och det tar längre tid att få kondensatorn uppladdad aka kondesatormätaren tror att kodensatorn är större.
Detta fenomen är lika tydliga på även äldre kondensator av andra typer, Och i gamla rörradio apparater kan man övermätta och bränna transformator då kondensatorer inte längre stoppar likspänning

uaxnet skrev: ↑25 april 2026, 05:40:31 O tack för erbjudandet.

Problemmet är att jag inte har det. Jag klarar nog inte ens av att mäta upp en gammal och inte heller räkna ut exakt hur den skall vara utformad för att funka o centrera bandet rätt.

Kanske om man satte upp den i en svarv skulle man kunna klocka ut den exakt....

Det räcker med att den är konvex och symmetrisk. Har du en jag kan mäta på?

uaxnet skrev: ↑25 april 2026, 14:17:22 Kondensator är ett kärt ämne

De har en förmåga att fallera på oika sätt och beroende på när och vilken teknik och material som användes vid tillverkningen.

Den stora pesten aka fusken i slutet på 90 och början på 2000 är en sak.

Sen beror det på mätmetod hur man avgör om en kondensator är dålig. Men för de 70/80 tals grejor jag mest håller på med och med den kondensator testar jag har.
Den funkar så att den mäter hur lång tid det tar att ladda upp kondensator baserat på laddströmmen, obs inte urladdningen.
I 70/80 tals kondensatorerna har två problem dels att de kan torka men även att en del tillverkare hade inte helt rent papper, de har lite syra kvar i pappret vilket i slutändan fräter på aluminiumen i kondensator.
Aluminium oxiden är så mikroskåpisk att den vandrar in i pappret och skapar motstånd mellan elektroderna. Man borde kalla det för parallell resistans och inte ESR.
Iom med den resistans så går det vid uppladdning extra mycket ström genom kondensators "nya" resistiva del och det tar längre tid att få kondensatorn uppladdad aka kondesatormätaren tror att kodensatorn är större.
Detta fenomen är lika tydliga på även äldre kondensator av andra typer, Och i gamla rörradio apparater kan man övermätta och bränna transformator då kondensatorer inte längre stoppar likspänning

Där ser man, då har jag nog lurat mig själv några gånger och trott att kondensatorerna var i bättre skick än de egentligen var.

hummel skrev: ↑25 april 2026, 17:03:31

uaxnet skrev: ↑25 april 2026, 05:40:31 O tack för erbjudandet.

Problemmet är att jag inte har det. Jag klarar nog inte ens av att mäta upp en gammal och inte heller räkna ut exakt hur den skall vara utformad för att funka o centrera bandet rätt.

Kanske om man satte upp den i en svarv skulle man kunna klocka ut den exakt....

Det räcker med att den är konvex och symmetrisk. Har du en jag kan mäta på?

Skall ordna det skickar ett PM till dig

uaxnet skrev: ↑23 april 2026, 07:10:26 Tror det är svårt att 3d print dessa, de är svagt konvexa för att bandet skall ligga rakt över rullen, skall man svarv dem så får man först ha en svarv. Sen behöver det vara väldigt bra precision.

Det är ganska mycket jobb att modda rullbandspelaren.... först skall spårbredden stämma, annars måste man montera över huvudet från läsaren, plus all mekanik som flyttar det upp och ner för att kunna läsa de olika spåren. Det spelaren jag håller på med nu 2040 har fyra spår men 9045 som jag också har 9 spår.

Sen tror jag inte rullbandspelare har tillräckligt med bandbredd för att läsa data, Det är ändå 8k BPI (bits per inch) på bandet och 9045 gör 90 IPS (Inch per second) så någonstans runt 800-900 kbits/s. Det krävs nog lite bättre analog delar än en rullbandspelare för att klara det. I dag sitter det NE592 aka ua733 som förstärkare vilket är en video förstärkare, Så kanske mer hopp om man bygger ihop en video med en rullbandspelare.

Nä det är nog enklare att kombinera ihop gamla och nya band

Intressant! Jag trodde att dessa bandare hade ett fast monterat huvud med många spår. Om det istället är ett huvud med ett eller några få spår, som på t.ex. Stereo-8/8-track, så blir det förstås orimligt att bara flytta huvudet från en backupbandare och montera i en rullbandspelare. Innebär detta att bandaren kör bandet "en gång" per spår, eller grupp av spår? Jag har alltid trott att alla spår skrivs och läses samtidigt, för maximal datahastighet och minimalt mekanikpyssel.

(Relaterat sidospår: Nånstans underst-bakom så har jag delar från nån slags datalagringsburk, typ sån som lagrar analog data på band, som verkar ha använt någon slags kassetter som jag tror förekommit för proffsvideo eller liknande, men i detta fall så satt det huvud med cirka ett dussin spår eller liknande. Tror dock denna använde 1/2"-band, men ändå).

Såklart lär man använda egen elektronik, eller elektroniken från backupbandaren.
8kbit/inch blir iofs inte så fasligt hög densitet, väl? Det motsvarar en signal på 4kHz. Toppmodellkassettdäck får in 20kHz på 4,75cm/sek, d.v.s. 20kHz per ca 1,8 tum, och denna spec lyckades även t.ex. Philips med på rullbandspelare på 70-talet. Om man skulle läsa banden med rullbandspelare så tänker jag att man använder en av de befintliga hastigheterna på rullbandspelaren.

Hej Mia

Nej det är spår för spår och RLL 4-5, men man läser på tillbaka vägen också. Det hade blivit overkill med 8 spår samtidigt med tanke på hastigheten ändå. Man hade aldrig fått ur hårddisken data i den farten om man kört det parallellt plus att all logik hade bilivit gånger 8 plus att man behöver något att synka med som FM,RLL (MFM) om man nu inte väljer att lägga till ett spår till.

Problemmet att dra ner farten och köra rullbandsspelarens vanliga fart är att inget av orginal elektroniken skulle fungera i den farten. Så man måste bygga helt egen elektronik där

Används någon form av analoga mellannivåer eller är bandet fullt modulerat så att säga? Om det är fullt modulerat så är elektroniken riktigt enkel vid "rullbandspelarhastigheter". Jämför t.ex. den enkla kretsen i en Commodore Datasette, eller för den delen elektroniken i bandspelarna för ABC 80.
Jag tänker att kanske en Arduino eller definitivt en Raspberry Pi bör utan problem hinna med att läsa datan som rå I/O så att säga (åtminstone om man kör kod utan att ha något OS igång, eller snarast stänger av interrupterna för OS:et osv).
Men detta är som sagt bara ett förslag ifall bandare och band är i för risigt skick för att det ska vara rimligt att fixa igång dem.

Full mättnad, så mer som en hårddisk. Det blir ju lite problem också när man kör banden så långsamt iom att strömmen minskar i huvudet.

Det blir en ganska fint lite förstärkar och filter konstruktion innan man ens kommer in i en RPI digital.

Har labbat lite med att läs råflux från ett floppy huvud med två AD8138 och två AD9235 på 66Mhz kopplat mot en FT601 som kör över data från A/Den till en PC via USB-3, man behöver ha ganska snabb ssd i datorn för att lyckas.
Ganska intressant att se strömmen genom spolarna men att sedan få det till data är en helt annan sak

Läshuvudet har två spolar för att få bort brus och sedan behöver man ändå två förstärkare efter varandra för att få en hyffsat ren signal ut

Ja, om man kör mediat i sådan hastighet att man får höga datahastigheter så ställer det såklart en del krav på förstärkaren. Men ändå, om man kör mediat saktare så bör det inte vara några problem, varken hårdvaran eller mjukvaran.

Intressant det där att läsa direkt från floppyhuvuden. Jag har ett vagt minne av att ha läst att det inte garanterat går jättebra att läsa variabel-hastighet-diskar med vanliga diskdrives. D.v.s. det kanske inte funkar jättebra att använda Kryoflux/Greaseweazle ihop med fast-hastighet-drive för att läsa/skriva t.ex. mac-variabel-hastighet-diskar. Undrar om det beror på att elektroniken är anpassad för specifika bithastigheter? Typ lite bandpassfiltermässigt så att säga?

En kanske lurig grej är att huvuden har först ett linjärt frekvensområde från var nu undre gränsen går till den övre gräns som är användbar för t.ex. analogt ljud. Men sedan kan huvuden återge högre frekvenser som är multiplar av omkring den högsta linjära frekvensen, ungefär. Vet inte om detta används i datasammanhang eller om man ändå inte kan meningsfullt läsa ur någon information med högre täthet genom att använda denna egenskap? Jag tror inte det är användbart, men är inte helt säker.

Ett gäng scheman på snarlika varianter på Commodore Datasette finns här, för den som vill studera hur otroligt enkla kretsarna kan vara:
https://www.zimmers.net/anonftp/pub/cbm ... index.html