Svenska ElektronikForumet

rikkitikkitavi skrev:från var?
och hur?

Var? Norge, Tyskland.
Hur? Man använder en kabel.

Det säger i alla fall Ygeman. Vi har INGEN elbrist, vi exporterar nämligen el.

Det stämmer, det kan vara både import och export samtidigt till olika länder.

JanErik skrev:Däremot kan ju modern vindkraft enkelt gå ner i effekt om det är överproduktion (matar nätet genom frekvensomformare), till skillnad från kol/kärnkraft som är gjord att gå på nominell effekt.

Hur reglerar man då i t.ex. Tjeckien?
De har ju nästan bara kolkraft.

Både kol och kärnkraft reglerar regelbundet effekterna, det är inte något konstigt.

Fastbränslepannor kan normalt sett reglera ner effekten ganska långt, dom jag har jobbat med brukar vara designade för att komma ner till runt 30% av full last, på minlast. Nu har jag inte jobbat med kolpannor, men jag misstänker att siffran inte är så långt därifrån. Oljepannor är ännu bättre på att reglera effekten.

Det som begränsar låglast är nästan alltid utsläppsvärdena, dels blir uppehållstiden i eldstaden för kort och förbränningstemperaturen för låg för att man ska leva upp till EU direktivet om avfallsförbränning(rivningsvirke och sopor etc..), dels brukar NOx-reduktionssystemen inte fungera så bra på låglast.

Turbinen har också en låglastbegränsning, men den står oftast i relation till sluttrycket i turbinen. Har man havsvattenkondensor så tror jag man kan komma väldigt lågt ner i last innan det blir något problem.

rikkitikkitavi skrev:Ja, för nödstopp vid frånskiljning av nätet är det ju bara rotorns energi som behöver dumpas. Jag tolkade det som effektuttagsreglering över tid

Normalt kör man vindkraften som danei skriver, man producerar vad man kan få ut av vinden eftersom enda kostnaden för produktion är kapital och underhåll.
Det händer ju tom att vindkraften kör fastän elpriset är negativt, men då man behöver en viss produktion för att hålla nätet uppe får det energislag som inte har några rörliga tillverkningskostnader producera mest.

Vet inte med andra men den turbin jag utvecklat mjukvara för kan reglera effekten från 200kW ända upp till 3.6MW, så länge pitchen räcker till.

Turbo skrev:Har man havsvattenkondensor så tror jag man kan komma väldigt lågt ner i last innan det blir något problem.

Är en sådan betydligt bättre än ett konventionellt kyltorn?

Kallare vatten ger lägre kondenseringstryck och därmed högre verkningsgrad, givet konstant tryck på pannan.

På våra kkverk skiljer det några % sommar/vinter.

Av politiska skäl tvångsttoppade man Ringhals förra sommaren då havsvattnet gick över 25C. Man kan såklart köra högre, men där är gränsen satt.

Turbo, om går ner på dellast ökar inte uppevållstiden iom lägre luftflöde?
Jag är helt med på att emissions värdena påverkas dock.


Jan-Erik, man vill ju kunna utnyttja så stort område som möjligt men det kan ju vara svårt att reglera ner en 5MW turbin till 400kW när det blåser motsvarande 5MW.
Det ger ju mer mekanisk påfrestning.

Gimbal skrev:

rikkitikkitavi skrev:från var?
och hur?

Var? Norge, Tyskland.
Hur? Man använder en kabel.

Det säger i alla fall Ygeman. Vi har INGEN elbrist, vi exporterar nämligen el.

Var orolig ett tag.
Lyssna på Ygeman, han har så bra koll.

rikkitikkitavi skrev:Kallare vatten ger lägre kondenseringstryck och därmed högre verkningsgrad, givet konstant tryck på pannan.

På våra kkverk skiljer det några % sommar/vinter.

Av politiska skäl tvångsttoppade man Ringhals förra sommaren då havsvattnet gick över 25C. Man kan såklart köra högre, men där är gränsen satt.

Turbo, om går ner på dellast ökar inte uppevållstiden iom lägre luftflöde?
Jag är helt med på att emissions värdena påverkas dock.


Ja Erik, man vill ju kunna utnyttja så stort område som möjligt men det kan ju vara svårt att reglera ner en 5MW turbin till 400kW när det blåser motsvarande 5MW.
Det ger ju mer mekanisk påfrestning.

Det stämmer, Jag var kanske lite otydlig, den totala uppehållstiden kan mycket väl stiga, däremot inte den som räknas(tiden som spenderas i eldstaden i över 850c).

Jag vet faktiskt inte riktigt hur effektiva kyltornen är, tror inte det finns några i Sverige. Tyskarna har byggt en massa, men kanske har det mer att göra med brist på tillgång till tillförlitliga vattenkällor(hav/sjö)?

Gimbal skrev:

rikkitikkitavi skrev:från var?
och hur?

Var? Norge, Tyskland.
Hur? Man använder en kabel.

Det säger i alla fall Ygeman. Vi har INGEN elbrist, vi exporterar nämligen el.

Han får hålla tummarna för att vintrarna blir milda, annars löser katapultstolen han sitter på ut en 2:a gång:
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/ra ... rt2019.pdf

säter skrev:

JanErik skrev:Däremot kan ju modern vindkraft enkelt gå ner i effekt om det är överproduktion (matar nätet genom frekvensomformare), till skillnad från kol/kärnkraft som är gjord att gå på nominell effekt.

Hur reglerar man då i t.ex. Tjeckien?
De har ju nästan bara kolkraft.

Modern kolkraft kan regleras ganska snabbt och bra. I forna öststater som DDR-Tyskland, Tjeckien och Polen gjordes stora investeringar efter 1989 vilket gör att de har relativt moderna system idag.

"På bara en kvart kan Moorburg öka eller minska sin produktion med över 600 MW. Detta motsvarar effekten hos cirka 200 vindkraftverk. Kraftverket kan snabbt och när som helst kompensera för variationer i nätet på grund av väder och tid på dygnet, något som inte går att undvika vid matning med förnybar energi."

El-effekten är 1654 MWe så de kan reglera mellan 40% och 100% på 15 minuter.

https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg

Undrar vad de där kupolerna är?
Kolmagasin?

Japp.

Virtuellt besök (auf deutsch)
https://vtc.view3.com/de/vt/Vattenfall- ... 9576/siv/1


@Turbo, ja på dellast är det svårare att hålla tempen uppe. Höll på mycket med en avfallspanna i mitt förra jobb.
Men inte som drifttekniker, mest projekt och driftsupport.

Vi kom på att vid turbinunderhåll behövde vi en blindbricka mot HT ångledningen då man tog av inloppsröret och det bara var en ventil mellan 60bar, 540C ånga och ut i rummet.
Det var en rolig blindbricka som var 5 cm tjock

Kyltorn kan kyla långt ner också, problemet de har sommartid är att arbeta i fuktigt, varmt klimat. 60% RH och 25C i luften (normal sommar) ger 20C teoretiskt, i praktiken 22-23C eller högre , ju större torn desto lägre. Tornen blir lätt enorma...

Vintertid kan man få kraftig isbildning i tornen så man måste bevaka det så man inte får skador på konstruktionen. Nu tänker jag främst på dessa enorma kyltorn med självcirkulation, då det är alldeles för stora effekter att kyla bort med fläktkylda torn.

Havet är enklare, och kräver ofta lite mindre pumpeffekt. I våra kärnkraftverk lyfter man havsvattnet ca 10 m som mest, sedan rinner det neråt. I kyltorn måste vattnet upp minst 20-30m .
Tillkommer gör sedan såklart rörkanalerna.
När man snackar om kylvattenflödet på tiotals kbm per sekund är det stora effekter , MW på kylvattenpumparna.

Då är det tacksamt med kraftvärme

Frågeställningen i rubriken och i brödtexten är lite olika

Vad gäller rubriken, så utgörs strömmen i ledningarna av elektroner, och jo, de finns där för jämnan, precis som elektroner alltid finns överallt där det finns materia, atomer, om man säger så. När ström flyter är det huvudsakligen valenselektroner som knuffar på och byter plats med varandra, lite som en domino-effekt

Vad gäller att alltid förse elnätet med lagom mycket ström, inte för mycket och inte för lite, så är det huvudsakligen våra kärnkraftverk som hanterar fluktuationer och anpassar så det alltid är "lagom". De självutnämnda miljönissarna kan säga vad de vill, men kärnkraften är den verkliga ryggraden i svensk energiförsörjning.

Jo Thomasx, själva energiöverföringen tycker jag mig förstått, i princip är väl alla konsumenter parallellkoplade (i noder kanske), så att angiven spänning finns där hela tiden tex i våra vägguttag, och ström börjar flyta först när en krets sluts. Det var snarare den riktning tråden tog jag är intresserad av