Svenska ElektronikForumet

Programmet letar upp datablad på allehanda rör. Det kan också jämföra och gräva fram ekvivalenter om man har några rörparametrar att ange.

Det har jag fattat och allt verkar bra men jag gillar inte att installera saker på min fantastiskt stabila dator samtidigt som jag idag kom på att jag faktiskt redan har ett litet DOS-program "Tubedata" som jag tidigt installerade på min dator.

Jag vill inte verka otacksam men jag är som sagt skeptisk till installationer/avinstallationer i Windows-miljö.

Jag vet inte riktigt varför, jag bara är det.

Jag menar, är datorn stabil och fin kan vad som helst hända om man installerar nåt, tänker jag.

Fast det är klart, om jag verkligen anser att jag behöver det kan jag installera det, installerade ju Eagle relativt nyligen.

MVH/Roger

Electricguy skrev:Det fungerar vid första anblick utan problem även i Windows 10. Så XP borde inte vara några problem alls.

Du menar att du provat installera?

I så fall tackar jag för den informationen!

MVH/Roger

Ja jag provade. Även lite på skoj för att se om det fungerade på ett så nytt OS. Men det var inga problem alls.

Intressant, tack!

MVH/Roger

Nu är jag preliminärt klar med min rörsortering.

Jag fick fatt i dom sista grova data med hjälp av mitt DOS-program för rör (>19k st) som jag plötsligt kom på att jag hade.

Ett rör gick inte riktigt att definiera annat än att det är glasklart att det har 6,3V glöd (ty E-rör) och även att det är en Triod-Pentod (ty _CF).

Annars har jag nu grova data på allihopa.

Jag har dock en plan om att lägga till lite mer detaljerad och matnyttig data också men jag vet inte om jag orkar för min vän förstår dom inte ändå.

I vilket fall har jag nu pdf på dom flesta rören, resten finns antingen i min rörbibel eller i DOS-programmet (Tubedata by Åke Holm).

MVH/Roger
PS
Turkosa markeringar indikerar att datat är funnet via Tubedata (och ingen annanstans).

Jag fick rören på köpet, jippi

Med andra ord måste jag definiera om dom likt den tekniker jag är.

Så jag börjar med att flytta rören till min gamla typ av lista, sen ska jag fylla i data vartefter.

MVH/Roger

Du kanske måste få in ryska rör och då fundera över hur du ska få in rörbeteckningar.

En annan djupare tanke är att kanske använda en databas med ett skapligt intelligent formulär för att söka i databasen och lägga till/dra ifrån poster.

soundbrigade skrev:Du kanske måste få in ryska rör och då fundera över hur du ska få in rörbeteckningar.

Då lär det bli kaos

En annan djupare tanke är att kanske använda en databas med ett skapligt intelligent formulär för att söka i databasen och lägga till/dra ifrån poster.

Överambitiöst för mitt behov, jag har liksom inte sååå många rör.

MVH/Roger

Så, nu har jag sorterat in tio rör med detaljerade data.

Jag är inte 100% nöjd med systemet men jag tycker ändå det duger.

Man kanske skulle velat haft skillnad på Ia (arbetspunkt) och Imax fast Imax anges sällan, bara för likriktarrör och om man man betänker det kan man lika gärna ha en enda (anod)strömkolumn.

Jag har streckmarkerat N/A-poster sen har jag turkosfärgat poster jag räknat ut antingen med hjälp av övriga numeriska data eller också mha anoddiagram.

Tomma celler är intuitivt inte aktuella.

MVH/Roger

Så, nu har jag gjort om mina kolumner lite.

Stötte nämligen på ett IT-rör (Integrated Tube) av den mest komplexa sorten dvs en Triod-Heptod (ECH81).

Alla data skulle då få plats, vilket dom inte fick.

Jag har också nån Triod-Hexod och efter lite jämförelser kom jag fram till att g2 & g4 alltid är förbundna varför det räcker med en g2-kolumn, vilket passar min fixering vid att få plats med allt på ett liggande A4.

För pentoder gäller i kolumnen Umax att det första värdet är anod-värdet och det andra värdet är screen-värdet, dessa verkar dock mest vara samma men jag noterar det ändå.

För ett mer komplext rör som mina ECH81 så gäller första värdet triodens maximala anodspänning och andra värdet heptodens maximala anodspänning.

Värdena i övriga kolumner för ett komplext rör är i regel triod först, heptod/hexod/pentod sen det kan dock falla pladask när det gäller andra komplexa rör men på nåt sätt ska jag nog få det entydigt också.

Alla kolumner till höger om Umax jobbar på arbetspunkt (undantaget dV som är spänningsförlusten över ett likriktarrör).

MVH/Roger

Jag har bestämt mig för att göra 5 rör per kväll så bifogat är status just nu.

Vissa rör är speciellt fascinerande, hittade t.ex ett som hade en branthet på hela 15mS (EF184)!

Några andra har en my på över 5000 (12AU6, EF184, EF6)!

Försök att slå det med MOS/JFET!

Fast när det gäller pentoder/MOS/JFET så har jag precis fått lära mig via en bok jag läste (Elektronrörsförstärkare av Gunnar Markesjö, 1963) att förstärkningen helt enkelt blir gmRa där gm är brantheten och Ra anodmotståndet men att det blir så har bara att göra med att anodmotståndet i regel är mycket mindre än rp, så formeln (som inte gäller för trioder) är normalt sett mycket korrekt och enklare kan det ju inte bli

MVH/Roger

Nu har jag sorterat in alla rör i kartong.

Återstår dom lösa rören.

Jag har kopierat ner och blåmärkt (i EU-kolumnen) dom sex rörtyperna som även återfinns bland dom som kom i kartong, de längre blåmarkeringarna kommer jag surfa rätt på genom att helt enkelt bara vara envis

Vill gå igenom kolumnerna lite:

Jag har: Vh, Ih, P, Umax, Ua, Ia, rp, gm, my, Vgk, V2/4, V3, I2/4, I3, dV

Vh/Ih: glödspänning/glödström
P: Max anodförlust (aldrig nåt annat även om screen-förlust också är intressant men det får helt enkelt inte plats)
Umax: Maximal (varm) anodspänning, två värden indikerar alltid triod först och pentod sen.
Ua: En godtycklig arbetspunkt tagen ur datablad
Ia: Anodström vid arbetspunkten
rp: plate-resistansen (Ohm) vid arbetspunkten
gm: brantheten (uS) vid arbetspunkten
my: förstärkningsfaktor vid arbetspunkten, anges i regel bara för trioder men jag har räknat ut den för de flesta pentoder också
Vgk: Spänningen på styrgallret (g1) vid arbetspunkten
V2/4: Spänningen på screen (g2) vid arbetspunkten (mer komplicerade rör såsom hexod/heptod har g2 ihopkopplat med g4).
V3: Spänningen på supressorn vid arbetspunkten, vanligtvis 0 (när 0 anges, så är g3 lös dvs riktig typ pentod)
I2/4: Strömmen in i screen vid arbetspunkten (se V2/4).
I3: Strömmen in i supressorn vid arbetspunkten, vanligen odefinierad för g3 finns inte
dV: Spänningstappet hos ett likriktarrör vid Ia.

MVH/Roger
PS
Nu har jag typ bara 15 rör kvar att gå igenom, 5 rör per dag blir 3 dagar

Svagt grön-markerat är förresten värden jag räknat ut antingen via andra värden eller så har jag tittat i grafer/anoddiagram och räknat ut dom.

Umax för samtliga halvvågs/helvvågs-likriktande rör är maximal backspänning, det är så jag definierar dioder i vilket fall.

Rosa är ett fascinerande rör som jag inte begriper, observera att det har en arbetspunkt om 6,3V i anodspänning...

Va besviken jag blev, jag trodde tråden handlade om stålrör.

Så, då var jag äntligen klar med rörsorteringen

Vilket jobb, pust

Men vad kul att ha en förteckning på alla rör man har!

Som faktiskt är några stycken, gissningsvis 200 rörtyper och dom flesta av fler antal än en.

Så säg bara till om Ni behöver nån, har jag bara fler än en kvar kan Ni få ett.

MVH/Roger
PS
Jag har streck-märkt sånt vars data inte är relevant eller inte finns.