Re: Hur svepa högtalare?
Postat: 24 april 2015, 08:20:29
När det gäller öronen så är det ju svårt att mäta in på det viset. Öronen fungerar inte riktigt som en mikrofon tyvärr.
Det man normalt mäter hos doktorn är ju bara ett audiogram, det visar bara vid vilken ljudtrycksnivå man uppfattar en sinuston av en viss frekvens. Men, det säger inget om hur man uppfattar den, bara att man gör det.
I mitt fall så hör jag t.ex. ingen skillnad på frekvensen över ungefär 40 cm av klaviaturen på ett piano (jag testade på mina föräldrars piano när jag kom hem från sjukhuset). Det är lite som den där sketchen med Magnus Härenstam, Fiolen min heter den väl. Han skulle lära sig spela elorgel, det var färgkodade noter för att vara lätt för barn men har var ju färgblind så det blev grå-grå-grå-grå-grååå. Jag hör alltså tonerna, men jag har ingen skillnad mellan dem. Alla tonerna låter lika.
I samband med att min hörsel försvann så fick jag vara försöksperson på Institutionen för talöverföring KTH (min hörselpedagog hade en kompis som jobbade där och tyckte att jag kunde vara en bra försöksperson). Där hade de en hel dröse olika metoder.
En sak man t.ex. körde var "gap detection". Jag fick höra tre toner (eller tre brusskurar) på ungefär 1 sekund. I en av dem var det ett kort avbrott. Man kollar alltså hur långa avbrotten måste vara för att man ska uppfatta dem. Jag har för mig man började körde steg på 50 ms (50, 100, 150 etc) och jag vill minnas att det var nånstans mellan 150 och 250 ms som jag uppfattade de flesta. Man testade alltså olika frekvenser på tonen och jag tror det var både vitt och rosa brus.
Det man normalt mäter hos doktorn är ju bara ett audiogram, det visar bara vid vilken ljudtrycksnivå man uppfattar en sinuston av en viss frekvens. Men, det säger inget om hur man uppfattar den, bara att man gör det.
I mitt fall så hör jag t.ex. ingen skillnad på frekvensen över ungefär 40 cm av klaviaturen på ett piano (jag testade på mina föräldrars piano när jag kom hem från sjukhuset). Det är lite som den där sketchen med Magnus Härenstam, Fiolen min heter den väl. Han skulle lära sig spela elorgel, det var färgkodade noter för att vara lätt för barn men har var ju färgblind så det blev grå-grå-grå-grå-grååå. Jag hör alltså tonerna, men jag har ingen skillnad mellan dem. Alla tonerna låter lika.
I samband med att min hörsel försvann så fick jag vara försöksperson på Institutionen för talöverföring KTH (min hörselpedagog hade en kompis som jobbade där och tyckte att jag kunde vara en bra försöksperson). Där hade de en hel dröse olika metoder.
En sak man t.ex. körde var "gap detection". Jag fick höra tre toner (eller tre brusskurar) på ungefär 1 sekund. I en av dem var det ett kort avbrott. Man kollar alltså hur långa avbrotten måste vara för att man ska uppfatta dem. Jag har för mig man började körde steg på 50 ms (50, 100, 150 etc) och jag vill minnas att det var nånstans mellan 150 och 250 ms som jag uppfattade de flesta. Man testade alltså olika frekvenser på tonen och jag tror det var både vitt och rosa brus.