Svenska ElektronikForumet

Du tar bort dom motstånd du redan har mellan transistorerna och jorden och flytta dom till mellan PIC-utgången och transistorns bas istället - du får prova ut att strömmen är mellan 15-25 mA med en billig lysdiod (och byt till en vit sedan - strömgränsen ändrar sig inte speciellt mycket bara för att du byter lysdiod) och ändra basmotståndet mellan 33 och 56 kOhm till strömmen är lagom även när du varierar matningsspänningen mellan 3.6 - 6 Volt.

Dom större vita lysdioderna behöver en större trissa och därmed lägre basmotstånd - samma här prova ut värdena till 'lagom' och kolla att strömmen är någotsånär samma när du variera matningspänningen mellan 3.6 - 6 Volt - alla lägen under förutsättning att PIC drivs av en stabil 3.3-volt regulator.


---

Urladdade NiMh är ca 0.9 Volt/cell vid sista flämtningen - 4 st NiMh celler som nominellt ger 4.8 Volt har då 3.6 Volt spänning - med andra ord är din spänningsområde från nygrillad batteri @ 6 volt till helt urladdade vid 3.6 Volt (och den sista delen går jäkligt fort typ tiotal sekunder mellan 4.0 volt till 3.6 Volt...). Att digitalkamror som drivs av R6 inte vill fungera bra på NiMh-batterier beror på att dessa 'nyper' redan vid 1.0 - 1.1V/cell och tycker att batterierna är tomma. - du vill inte ha det läget att allt slocknar fast batterierna är halvfulla bara för att 'tom-gränsen' är satt vid 4.4 Volt...

Det är så här krasst man måste räkna...

Obs, jag pratar om spänningar medans det laddas ut med kabelresistans etc. - inte batterispänningen efter man har kopplat ur lasten - då är det alltid lite högre.

Med en 3.3 Volt lowdrop-regulator som matar PIC så har du stabil spänning @ 3.3 Volt som referens under hela användningstiden mellan 6 volt och 3.6 Volt - och kan även stänga av lysdioderna och sig själv i tid när batterispänningen börja bli låg.


Även med 6 Volt matning är det tveksamt om du får dina vita lysdioder att lysa tillräckligt med emitterföljare.. 6 Volt - 2.6 V (spänningen över emittermotståndet) = 3.4 Volt - farligt när vita lysdioders 'knä' och definivt under när batterispänningen sjunker mot 5 Volt efter några minuter...

---

Om du är tveksam till hur gränssnittskontruktioner fungerar eller inte så rekomenderar jag att försöka använda någon SPICE-simulator och prova kopplingarna där - modellerna för tex. BC548C hämtar man från olika tillverkare om inte simulatorn redan har dom i sina bibliotek. BC-serien är ganska standard i dessa fall.

Själv använder jag något som kallas 'Micro-Cap' från specrum software - den är lätt att komma igång med utan att behöva sätta upp hela projekt etc. och fins i student/demoversioner som kan hantera en 10 - 15 komponenter om inte mera - perfekt för just den här typen av 'ideprövninga'

Ska jag måste överge PWM-metoden till förmån för denna? Hmm... Får se om jag hinner testa SPICE ikväll. Har hört talas om det, men har aldrig provat. Programmet du länkat till ser ut att vara för Windows, tur att man har Parallells installerat (krävs ju även för att köra MPLab). Fast om någon känner till en gratis-/demoversion av någon lättanvänd SPICE-simulator för OS X så tar jag emot förslag!

Jag låter tankarna snurra under dagen och försöker hinna med lite testande ikväll. Återkommer...

strömgeneratorkopplingen bör vara snabb nog så att det går att PWM-styra för önskad lyskraft - det viktiga är att lysdioden inte får mer ström än vad den är designad för när du kör med full utstyrning och det är detta som transistorns strömbegränsning oberoende av batterispänningen löser åt dig.

Har suttit och lekt lite smått med SPICE nu. Påminner om simulering som jag gjorde i gymnasiet för ett antal år sedan

Micro-Cap var ju ett väldigt trevligt program, men man fick ju inte använda varken BC547 eller BC847! Och inte kunde man lägga till egna modeller heller. Så jag letade efter någon annat program. Hittade MacSpice, men det verkar inte finnas någon GUI (vilket jag, i.a.f. så här i början, tycker är trevligt). Så nu testar jag lite i 5Spice...

Ser ju ut att kunna fungera rätt bra med transistorn som strömbegränsare. BC847B med 39k basmotstånd ger c:a 18mA. Hade tänkt använda BC817 för dioderna som krävde 80mA, men det går ju inte alls! Effekten blir på tok för hög! Får bli någon TO92, t.ex. BC327/40... Ska fortsätta prova lite SPICE-simulering.

Vet att jag har en LE33ABZ liggandes hemma, använder kanske den som spänningsregulator. Ska dock kolla lite på ELFA om jag kan hitta någon som är ännu mera lämplig. Synd att jag inte har tillgång till min verkstad förrän om två veckor! Besvärligt med utlandsstudier...

BC337/40 menade jag ju, bc327 är ju PNP!

Nu har jag för mig att det går att göra egna komponenter med lite vilja och efter hämtande av spice-modeller från tillverkare även i demoversionen.

Detta 'kan' ha förändrats dom sista demoversionerna av microcap då jag tyckte mig se att de har minskat antal tillåtna använda komponenter ganska så mycket mot tidigare demoprodukter.

Sedan fins ju P2P-världen...

Kollade lite noggrannare, och ja, det ska gå att lägga till egna. Jag försökte antingen göra på fel sett...

Då kan jag leka vidare med Micro-Cap. Hur tillförlitliga är förresten dessa SPICE-simuleringar?

Har lekt vidare lite med Micro-Cap. Blev lite konfunderad just, dock. Om jag använder en BC337/40 med 12k basmotstånd och 5V på collectorn så påstår programmet att den är "HOT". Men effekten är ju bara 102mW, den ska ju klara 625mW. Kan någon förklara detta för mig?

Simulatorer är aldrig bättre än dess modeller - men med bra modeller så kan dom vara kusligt exakta.

Dock har simulatorer sina egenskaper och beteenden som kan irritera - trots allt så är det numerisk lösning av differtialekvationer i stora mått och förr eller senare så hamnar man i lägen där det inte vill konvegere eller eller ger numeriska avrundningsfel som kan ge väldigt stora fel i vissa situationer. Detta gäller alla simulatorer oavsett slag. Andra saker är tex oscillering i oscillatorkopplingra som inte vill starta och komma igång som verkliga kopplingar utan kanske står och pendlar mellan två halv-ocsilleringslägen utan att komma ur denna, just för att simulatorer inte tar med termisk brus som kan knuffa ur den i den cykliska eller kaotiska startläget och vill komma igång på riktigt.

Andra lägen är att man kör med alldeless för stor stegning i tid eller frekvens och den vägen kan missa helt egenskaper som bara visar sig vid liten tidsupplösning eller frekvensstegning (tex svepa frekvens på en modell av en kristall - kan lätt missa kristallens 'intresanta' områden fast man kansk bara sveper på 1 MHz bredd just för att kristallen har så litet område på några Hz där det händer saker)

en tredje läxa är att man skall försöka använda modeller på så många komponenter man har modeller till - motstånd, drosslar, kondingar, OP-ampar etc. då dom ideala modellerna alltid ger *för* bra resultat som inte går att få till i verkligheten och tex. induktansen i en konding kan ställa till bekymmer på höga frekvenser som inte syns med anvädningen av ideal komponent.

En klassisk komponent som 'alla' vet att det ger bekymmer på höga frekvenser är tex. elektrolytkondensatorer. här kommer också efterhand 'skillet' att om man inte hittar modell på komponent så sätter man in själv lämplig seriedrossel, inre resistans etc för att simulera - efter egna mätningar på aktuell komponent' - komponenten så bra som möjligt.

Dock behöver man inte köra modeller på komponenterna i alla situationer bara för saken skull - utan anpassa användningen av ideala komponenter och verkliga modeller av dito och tillgång till modeller beroende på vad som skall analyseras.




Gå till spectrums hemsida och ta hem dess '3 månaders'-tidning med appexemplen mm - det fins ca 10 år att läsa igenom och där tar man upp en del saker man kan stöta på med simulatorn.

Som alltid måste man jobba med verktyget ett tag med åtekoppling till verkliga kopplingar så att man lär vad som fungerar bra och mindre bra.

appropå 'hot' så fins det säkert några uppsatta regler i den modellen du använder och kan förmodligen slås av - dock har du din SAR-area på komponenten som inte alls säger att den i alla lägen kan tåla max förlust enligt datablad.

sjäv har ga aldrig stött på detta, men kanske är tillgat numera i dom nyare versionerna.

Har påtat ihop ett nytt schema, så jag lägger upp det här. Det är rätt rörigt, brukar bli det när jag ska improvisera ihop scheman... En spänningsregulator med lågt spänningsfall (LP2985) levererar 3.3V. Varje lysdiod drivs av en transistor som reglerar strömmen via lämpligt basmotstånd. De två optokopplarna isolerar från mottagaren (som drivs av ett annat batteri), det som kommer där är en vanlig RC-signal.

Lär nog dröja innan jag börjar göra något mer avancerat i SPICE, men då vet jag ju i.a.f. vart jag skall vända mig för information! Tack xxargs för dina uttömmande svar. Nästa helg ska jag prova och se om simuleringarna om strömbegränsning stämde...


Edit: märkte just att jag försökt använda MCLR-porten som output. Kommer att åtgärdas...