Postat: 18 november 2008, 21:07:57
S = skenbar effekt med beteckning VA. det är den 'enkla' mätningen med multimeter där man tar strömmen gånger spänningen och tror att man får ut Watt - detta stämmer _bara_ när ansluten last är av resistiv typ som elelement och _glöd_lampor direkt kopplad till enätet utan trafo eller HF-don. Alla mätare under 1000:- med vissa undantag [1] kan man utgå mäter på denna 'enkla' sätt.
Q = reaktiv effekt med beteckningen VAr och är den resulterande reaktiva parten i en blandad last med kapacitans/induktans tillsammans med resistiv last - kallas även komplex last. Elmotorer är en sådan last. Större industrier med många elmotorer kan får betala extra för denna reaktiva effekt (som upptas med speciella mätare) då den belastar och tar plats på elnätet (i form av strömkapacitet på ledningar) hos kraftleverantören utan att leverera energi som man får betalt för.
P = är den rella effekten med bectekningen Watt och är den delen av energin som blir värme i slutändan - det är den delen av energin du betalar för och inget annat om alla mätare visar rätt.
---
Att din mätare 'bluffmäter' din kyl (men visar rätt på andelen för glödlampan och elelemenet) kan jag hävda av följande skäl:
Har mätt på en Danfoss TL-2 - typisk kylskåpskompressor i en storleksklass som alla kylskåp har...
När den har pumpat sig själv till full vakum och därmed går lättast runt
så drar den 82 VA, 74.2 VAr och drar 35.2 Watt
Vid friluftspumpning så drar den 84.5 VA, 72.2 VAr och 44Watt
vid pumpning mot 8 Bar (kompressorn nära designad maxlast) 93.5 VA, 70.3 VAr och 61 Watt.
En enkel effektmätare som inte mäter fasskillnaden mellan ström och spänning och har det i sin beräkning kommer att visa ca 85 - 90 Watt oavsett om kompressorn går utan mottryck (nystartad) till att den går stenhårt en het sommardag vid 32 grader och solen lyser på kondensorn...
En riktig effektmätare skulle registrera ca 44 Watt precis efter start och effekten skulle öka till ca 60 Watt när kompressorn får full tryck - lägger man ihop mätarens ström resp spänningsvisning och multiplicerar det så skulle beloppet ligga ca 90 - denna del är då i VA och det är inte utan orsak som 'skeneffekt' kallas just skeneffekt.
'VA' roll i dimensionering är att med känd spänning kan man räkna ut hur mycket ström förbrukaren drar i ampere - viktigt när trafos etc. skall dimensioneras och är därför trafos storlek alltid anges i VA, aldrig i Watt.
Av ovanstående så kan man se att din VA-mätare visar ca 45- 50% för mycket och om du tar värde gånger 0.66 (kanske 0.7 med tänd lampa och dörröppningar inräknade) så är du förmodligen ganska nära den riktiga effektförbrukningen då dina 400 kWh enligt mätaren skulle då bli 263 kWh i verkligheten - med 0.7 i omräkning så skulle det ge 280 kWh vilket är nära nog dina 300 deklarerade kWh..
[1] finns/fanns vissa sällsynta lågprismätare som jag har stött på som har 'cos(fi)'-symbol och korrigerar mätvärden med fasvinkelskillnaden mellan ström och spänning uppmätta med hjälp av en exorgrind - denna mätare visar dock inte rätt vid mätning av switchade aggregat med hög krestfaktor på strömmen - för detta så måste man analog eller digitalt multiplicera kurformerna mellan ström och spänning mot varandra period för period i mycket hög upplösning och därefter intergrera - just detta gör den mekaniska elmätaren med hjälp av listigt placerade elektromagneter mot varandra medans elektroniska dito måste sampla i minst 8 ks/s i minst 16 bitarsupplösning och realtidsprocessa. - detta gör inga 300:- mätare...
Q = reaktiv effekt med beteckningen VAr och är den resulterande reaktiva parten i en blandad last med kapacitans/induktans tillsammans med resistiv last - kallas även komplex last. Elmotorer är en sådan last. Större industrier med många elmotorer kan får betala extra för denna reaktiva effekt (som upptas med speciella mätare) då den belastar och tar plats på elnätet (i form av strömkapacitet på ledningar) hos kraftleverantören utan att leverera energi som man får betalt för.
P = är den rella effekten med bectekningen Watt och är den delen av energin som blir värme i slutändan - det är den delen av energin du betalar för och inget annat om alla mätare visar rätt.
---
Att din mätare 'bluffmäter' din kyl (men visar rätt på andelen för glödlampan och elelemenet) kan jag hävda av följande skäl:
Har mätt på en Danfoss TL-2 - typisk kylskåpskompressor i en storleksklass som alla kylskåp har...
När den har pumpat sig själv till full vakum och därmed går lättast runt
så drar den 82 VA, 74.2 VAr och drar 35.2 Watt
Vid friluftspumpning så drar den 84.5 VA, 72.2 VAr och 44Watt
vid pumpning mot 8 Bar (kompressorn nära designad maxlast) 93.5 VA, 70.3 VAr och 61 Watt.
En enkel effektmätare som inte mäter fasskillnaden mellan ström och spänning och har det i sin beräkning kommer att visa ca 85 - 90 Watt oavsett om kompressorn går utan mottryck (nystartad) till att den går stenhårt en het sommardag vid 32 grader och solen lyser på kondensorn...
En riktig effektmätare skulle registrera ca 44 Watt precis efter start och effekten skulle öka till ca 60 Watt när kompressorn får full tryck - lägger man ihop mätarens ström resp spänningsvisning och multiplicerar det så skulle beloppet ligga ca 90 - denna del är då i VA och det är inte utan orsak som 'skeneffekt' kallas just skeneffekt.
'VA' roll i dimensionering är att med känd spänning kan man räkna ut hur mycket ström förbrukaren drar i ampere - viktigt när trafos etc. skall dimensioneras och är därför trafos storlek alltid anges i VA, aldrig i Watt.
Av ovanstående så kan man se att din VA-mätare visar ca 45- 50% för mycket och om du tar värde gånger 0.66 (kanske 0.7 med tänd lampa och dörröppningar inräknade) så är du förmodligen ganska nära den riktiga effektförbrukningen då dina 400 kWh enligt mätaren skulle då bli 263 kWh i verkligheten - med 0.7 i omräkning så skulle det ge 280 kWh vilket är nära nog dina 300 deklarerade kWh..
[1] finns/fanns vissa sällsynta lågprismätare som jag har stött på som har 'cos(fi)'-symbol och korrigerar mätvärden med fasvinkelskillnaden mellan ström och spänning uppmätta med hjälp av en exorgrind - denna mätare visar dock inte rätt vid mätning av switchade aggregat med hög krestfaktor på strömmen - för detta så måste man analog eller digitalt multiplicera kurformerna mellan ström och spänning mot varandra period för period i mycket hög upplösning och därefter intergrera - just detta gör den mekaniska elmätaren med hjälp av listigt placerade elektromagneter mot varandra medans elektroniska dito måste sampla i minst 8 ks/s i minst 16 bitarsupplösning och realtidsprocessa. - detta gör inga 300:- mätare...
läser man produktbeskrivningen får man uppfattningen att de billiga kan mäta allt oavsett typ av belastning.