Svenska ElektronikForumet

Är det riskfritt att använda en metallstav som uppspännare?

Det ser mer ut som trä.

Sant... jag då var det ju inget problem...

Jag tycker det ser ut som plast, typ nylon/teflon.

Uppspännaren är tillverkad a plast så det borde inte vara något problem.

och den spänns väl ändå upp då det inte flyter någon ström genom, eller?

Lite halft offtopic, men om man behöver stora kondensatorer men för inte bara göra dom med glapack och aluminiumfolie? lekte lite med detta förut men slutande när jag fick en ganska rejäl stöt av en hemmagjord kondensator med 2 "plattor" av aluminiumfolie stora som cd-skivor och ca 6 lager glapack (laddat med statisk elektrisitet)...antagligen har jag missat ngt men dom kan både bli stora och billiga... uträtning av mitt frågetecken vore tacksammt

Problemet är att du bara får nån enstaka nanofarad, om ens det.

OT:
Jag har funderat litet om det skulle gå att göra med tex en alu behållare, fylld med ex.vis borsyra, eller liknande och en "mitt elektrod" av alu i cylindrisk "*" form (med utstrålande tunna "vingar" altså), (om förstås hur jag menar) som sedan förses med ett oxidskickt som issolator.

öppnat en ultragammal kondensator?

Jo, var litet därifrån hämtat inspirationen
så, funderade om det skulle vara realistiskt att påta ihop något liknande, eller om man kommer att få dras med liknande effektproblem om man labborerar med hembyggen?

Tekko skrev:Problemet är att du bara får nån enstaka nanofarad, om ens det.

efter lite omräkningar med ny kunskaper så ser jag att du har rätt, den landade på hela 0.49pF ^^, men det var endå som att ta på ett kostängsel.

om man ska göra en "större" kondensator så verkar men behöva lite mer udda material som isolering:http://en.wikipedia.org/wiki/Dielectric_constant

men nu ska LaRdA få tillbaka sig tråd, tack för lånet

Kul bygge, det ska bli intressant att se den med full laddning.

Jag håller på med ett liknande projekt där kondensatorbanken ska arbeta i en svängningskrets, varför jag behöver kondingar som klarar AC. Jag tänkte att du LaRdA (eller någon annan för den delen) kanske har några tips om tillverkare?
Det jag behöver är 200μF, 10kV AC + lite marginal, dvs. en energi på 10kJ.

Jag har kollat på Rifa, Vishay och Epcos och det bästa jag hittar är 120 st
http://www.epcos.com/inf/20/50/db/power_99/02140261.pdf , B25855C7156K004. Spänningståligheten för varje kondensator ska med fördel vara så hög som möjligt för att minimera ströinduktanser i kretsen. Haken är att prisnivån för sådana saker är rätt så hög även om jag inte har exakta prisuppgifter ännu.

(luktar Tesla coil här )


Om du skall ha högt Q-värde i kretsen så är också låg ESR på kondingarna önskvärt på den frekvens du tänker arbeta i. Normalt sett brukar ESR-värdet vara mest bekymmersant i spolar och induktanser, men somliga sammanhang som filter där induktansens resistans är minimerad via grova strukturer så kan kapacitanser och dess tilledare ge förvånansvärd stor förlustfaktor.

Jag provade på kompakta 100 MHz filter där största förlusterna låg i lödförbandet till dom 6-8 st 8.2 pF ytm. high-Q kondingarna i topcapen - 22 ampere och 500 Volt (beräknat) över kondingarna vid 4 Watt in satte sina spår i form av hot spots... och man önskade verkligen att man kunde löda med flytande koppar istället...

Tan(fi) (= förlustvinkeln) = DF = 1/Q = ESR/X

där X avser reaktansen på L eller C

Mizzarrogh skrev:OT:
Jag har funderat litet om det skulle gå att göra med tex en alu behållare, fylld med ex.vis borsyra, eller liknande och en "mitt elektrod" av alu i cylindrisk "*" form (med utstrålande tunna "vingar" altså), (om förstås hur jag menar) som sedan förses med ett oxidskickt som issolator.

Tro mig - dom som gör det i industrin i stora upplagor gör det bättre än vad som är möjligt att får ihop i köket...

Du är väldigt nära att göra en elektrolytkondensator... oxidskitet på aluminiumet görs genom formering - dvs. applicera spänning med mycket liten ström tills spänningen börja sticka iväg med givna strömmen - och så höjer man spänningen tills den spänningstålighetsklass man har tänkt sig.

Formering av en 50-volts elektrlyt till 100 Volt dito kan man göra på samma sätt i efterhand (och då med halverad kapacitans), och elektrolytkondingar som har stått länge (åratal) och med bleeder-motstond bör startas med strömbegränsning första gången då dom ha hög läckström i början vid full spänning och kan gå varma av den orsaken. Att 'träna' gamla ellytar från junklagret med labbagregat på märkspänning och strömbegränsninge på några mA i ett par dygn före är ingen dum grej innan man slår på den stora rinkärnetrafon...

Eloxidering och formering av aluminium är väldigt snarlikt (men olika elektrolyter) och i båda fallen så är det aluminiumoxiden som är dielektrikumet i systemet.