Svenska ElektronikForumet

Hah..helt rätt $tiff! ..! Däremot försökt hängt med så gott ja kunnat! (:
Okej.. Nu ska jag beställa grejjor så jag kan bygga ihop min egen "$tiff-brygga"..(:

Det går typiskt obra att löda dit FETarna.


Någon som har ett bra tips på hur man gör det bättre, snyggare och ordentligt?
TO-247 är bastanta rackare med rejäl termisk resistans, de vill helt enkelt inte bli varma nog för att få lödtennet att smälta, speciellt mittbenet

fram med 80w lödkolven

Det blir lättare om du lödder fast fetarna på rätt håll .
Dvs. under kortet relativt bilden.

Det är lödat på undersidan också, det måste vara lödat på båda sidorna eftersom de framdragna banorna måste få kontakt med undersidan via FETarna...

Det löste sig med lödkolv modell jättevarm

Efter "lite" korrigering av layoutfel så har jag lyckats sparka igång bryggan:



Men så hittade jag en fet bugg i hela kalaset. Alla FETarna har ju pullup på gaten (se schema). När man ska "starta" Hbryggan kommer därför allt kortslutas innan logiken hinner starta och dra dem låga. Så jävla dumt!
Måste försöka lösa det på något sätt, så att logiken kommer igång åtminstone någon millisekund innan den riktiga matningsspänningen släpps på, men hur?

hehe, taskigt. Men det ser iaf bra ut

skulle du inte kunna filma när du fixar det där? Vill se hur jobbigt det är att löda ytmonterat Iofs kanske du inte gör om det bara för det där lilla du pratar om.

Hmm... nice bygge... antagligen den längsta tråden också

En kvick tanke jag bara tänkte dela med dig på hur du kan fördröja matningspännings framfart... sätt ditt en spole parallelt så får du en fördröjning... eller en löjligt stor konding borde också funka...

//Rille

>> EagleSpirit

Att löda ytmonterat var mycket enklare än vad jag trodde. Det är lätt som en plätt om man bara har rätt förutsättningar: En pincett, ett etsat mönsterkort och en lödkolv med liten spets och stälbar temp (samt lite flussmedel för ICs). FETarna var faktist de svåraste att löda dit!


>> rickeboy

Två ganska feta kondingar har jag ju redan där. Problemet är att 5V-regulatorn tar spänning från samma källa. Iofs är det ganska lätt att skilja helt på 5V och drivspänningen, men då har jag ju plötsligt två "enheter" på ett kort

Första testresultaten!



2V/div
Strömkälla: 12V blyacc (d.v.s. ca 12V)
Fyrkantsvågen är insignalen (från PICen via 10k resistor).
Den andra signalen är uppmätt över motorns switchade pol ("minuspolen").
Samtliga mätningar är uppmätta med 50% PWM och obelastad motor.

Jag skulle bara vilja ha någon kommentar av någon som vet bättre, om det är något som är galet. I mina ögon ser allt bra ut, så länge man håller sig till de lägre switchfrekvenserna på några kHz.

Jag grubblar över det faktum att de flesta motorer går bättre på lägre switchfrekvens. Beror det på motorns induktiva egenskaper eller på H-bryggans egenskaper? Vad man kan se på spänningskurvorna så hänger de ju med rätt bra när man går upp i frekvens. Men det är väl strömkurvorna man bör undersöka isåfall?

Jag har även testat att plåga H-bryggan så mycket jag kan; Idelt riktningsbytande med induktiv last gav en (med multimeter) uppmätt ström på 3-7A under en halv minut. FETarna blev varma så att man inte gärna vill ta på dem, utan någon kylning. Jag ser detta som ett bra resultat eftersom inget har brunnit upp ännu

Du kan jämföra med minaförsök.

De höga topparna är dioden som försöker få ner spänningen, och som du ser så klarar den inte det riktigt på de sista. Men det trevliga är att det är i de "okörda" FET:arna som dioden får jobba. Blir alla fyra varma när du bara kör med två?

Märkte du någon prestanda skillnad vid de olika frekvenserna?

>> RDX*

När jag testade hårt så använde jag alla fyra (växelvis naturligtvis), men det var de två (PWM-)switchande som blev varmast.

Hur kommer det sig att du får spikar överhuvudtaget? Alla FETar har väl integrerad frihjulsdiod? Jag har själv aldrig lyckats få sådana spikar under mina H-bryggeprojekt. Den högsta uppmätta toppen har varit just matningsspänning + framspänningsfall för dioden (1,3V), och dessa är sällsynta. Är det för att jag har väldigt snälla motorer eller?
Som du kanske sett så använder jag mig inte av externa frihulsdioder eftersom jag inte sett någon användning av dem hittills genom mina experiment.

Prestandaskillnaden är lite svår att uppskatta eftersom motorn beter sig väldigt olika vid de olika frekvenserna. Det man kan titta på är ju stig- & falltiderna jämfört med pulsbredden. Uppemot 10kHz börjar skillnaden mellan den inmatade pulsbredden och den utgående bli för stor för att kunna användas optimalt p.g.a. förskjutningar och sega falltider (som man ser på bilderna). Lite av det kan förvisso bero på att schmitt-triggern diskriminerar de obskyra fyrkantsvågorna som representerar PWM-styrsignalen.

$tiff: "Hur kommer det sig att du får spikar överhuvudtaget?"

Jag körde bara halvbrygga, så det fanns inga integrerade frihjulsdioder.

Vet du vad du har för stigtid på den höga 12V pulsen.

Det hade varigt kul att se hur pulserna ser ut om du lödder dit en extra diod.

dioden i den feten som inte leder funkar ju som frihjulsdiod även i en halvbrygga.

danei>När jag skrev halvbrygga så menade jag en halv h-brygga enligt denna uppkoplingen denna uppkopplingen.