Svenska ElektronikForumet

Underbart Magnus!

Kommer upp till dig och lyssnar, när Covid-19 gått bort.....

Tar med mig något brunt och starkt i flaskform...

Med vänlig hälsning, Björn

Varför inte fästa elementen med träskruv ? för att dom kan vibrera loss ? för att det är MDF ?

Kan tänka mej att det borde fungera halvdåligt, men många "köpehögtalare" jag skuvat isär använder ju träskruv rätt in i spånskivan elelr vad dom nu är gjorda av.

JimmyAndersson skrev: Egentligen skulle man bygga en likadan lådda av HDF (High Density Board) och jämföra.
Någon som gjort och har recenserat? Länk?

Jag är skyldig till sådant dåd.
Något jag rekommenderar nej. Skillnaden är enligt mig försumbar jämför MDF.

Skivan är så kompakt att jag lurade mig själv att slipa den ner till 1400 (kan ha varit mer) då den började bli blank.
Dum som man är trodde man att det skulle bli fint att sprutmåla på. Döm av min förvåning när den lösningsmedelsbaserade färgen lade sig som droppar.
Det var på så sätt man lärde sig (den hårda vägen) att slipa lagom när saker skall lackas.

Snygga högtalare Bävris.
Du har verkligen förstått att högtalare är en sådan pryl man ser hela tiden och lyssnar på ibland.

Glenn skrev:Varför inte fästa elementen med träskruv ? för att dom kan vibrera loss ? för att det är MDF ?

Kan tänka mej att det borde fungera halvdåligt, men många "köpehögtalare" jag skuvat isär använder ju träskruv rätt in i spånskivan eller vad dom nu är gjorda av.

Vi hifi-bögar (*) har ibland en oförmåga att låta något vara orört. Har man lossat högtalarelementen typ 10 gånger är det mest spån som skruven ska fästa i.
Sedan är det som du säger, vibrationer. Högtalaren ska sitta hårt mot chassit och då är en "M-skruv" bäst. Mina bafflar är ju i tung massivträ, så en träskruv kunde ha funkat, speciellt till diskanten som knappt lär vibrera alls.

Sedan ska väl sägas, att även om jag säkert låter "mästrande och uppfostrande" att envar blir frälst på sin tro, och att många "regler" mest handlar om hur man garanterar rakaste frekvenskurvan (hur en kurva nu kan vara rak - jämför horisontens krökning) och minsta missljud.
En sådan "regel" menar på att bästa ljudkällan är punktformig.
Fast en punkt kan ju inte flytta luftmassor precis så man söker sig andra lösningar som BOSEs 901 och MBL Radialstrahler vilka båda (mer eller mindre) simulerar punkten i rummet.
En annan approach är dipolhögtalare där man fnixar och trixar med hur de strålar ut ljud.

Och man kan spana ner i lönekuvertet och välja den väg som enklast, snabbast och billigast placerar Leonard Cohen, Jimi Hendrix, Gene Crupa och Rod Argent i vardagsrummet. Då blir det enkla lådhögtalare, som man köpt i lösa delar efter eget huvud eller som byggsats.
Det är ju sedan så att ett litet uppblåst ego säger en att högtalarna man byggt låter SKETABRA ända tills blekfisens kranka ...???? klampar och sopar bort egot och får en att lyssna.
Jag nämnde något om denna kranka blekhet, vilket bestod av en "Carlssonlåda" jag fått av en kompis. Försåg den med en 8" bas (MGR - billig sak från Ljudia) och en liten domediskant (MGR - billig sak från Ljudia). Blekheten infann sig nästan omedelbart - det fanns inget mellanregister . Lådorna med element lämnades tillbaka till kompisen, som dock tyckte det lät kalas.

Nu kan jag säga att jag fyllt min högtalarkvot med tre par bättre högtalare, ett par standard och ett smärre gäng småhögtalare i källaren, väntandes på att bli färdigbyggda (typ kökshögtalare). Mina horn ska rollas någon gång till, få elementen istoppade och sedan ut på markanden. Jag har liksom inte plats för allt.





(*) Benämningen HiFi-bög, är inget som är tänkt att vara kränkande mot "bögar", utan mer bara indikera att man är väldigt mycket inne i sin hobby och liksom inte kan sluta modda allt som kan moddas.

På tal om islagsmuttrar, jag sprang på ett smärre problem idag. MDF beter sig stundtals som masonit, en ganska porös historia. Så när jag skulle dra i mina femtums bredbandselement i hornen jag lite sorgfälligt rollat för att täcka repor och hack som uppstått under flera års bärande och exponerande, fäste en av skruvarna i skruven som sedan lossnade och sedan bara snurrade runt.
När jag fått bort skruven och undersökte skruven visade det sig att den "svarvat" sig ner i MDF-skivan och i gropen den gjort fäste den inte. Jag testar med en träplugg jag limmat under hårt tryck i gropen för att se om det funkar.

Utmärkt skrivet om rumsakustik, dämpning och lyssningsplats.

Det är ju inte bara själva högtalarna som påverkar.
Och jag tänkte stjäla tillfället att babbla lite om det.


Det första och främsta är ju att man måste ha något som låter. Vi tar... högtalare som exempel. (Varför inte, liksom..)

Första gången man ställs (eller sätts) framför något sådant som man inte hört tidigare
så börjar man lyssna extra noga de första sekunderna. Nästan som om hjärnan tänker "okej öron, en snabb överblick. Vad är det här?"

I början bryr sig hjärnan bara om hur det låter. "Okej, ett ånglok kommer närmare".
Mikrosekunden senare så vet hjärnan att man inte behöver fly. Det är fejk. För hjärnan får ingen visuell info om ett ånglok.
Men hjärnan får inte heller någon visuell information om att ljudet studsar och att rummet förstärker vissa frekvensområden.
För hur skulle hjärnan kunna separera vad som kommer från högtalarna med vad som kommer från rummet?

För att det ska hända så måste man kunna jämföra med något.
T.ex hur det lät i förra lägenheten. Eller förra högtalarna.
Och då är det smaken som avgör. Dvs "Jag gillar x bättre än y".
På så sätt har man hittat konstruktioner och lyssningsmiljöer som låter mest naturligt.


Men det finns ett till sätt:
När man lyssnat tillräckligt många gånger, på olika låtar (eller ånglok), så skaffar sig hjärnan en egen referens.
Ett slags medel, som vi tar för sanning.

Så vad är rätt ljud då?
Det beror på... "Rätt" som i mest autentiskt? Eller som i "enligt mitt minne av det här ljudet" ?
Det beror också på. Hur låter ett autentiskt ånglok? Hur nära ska man stå? Hur hårt ska det eldas? Även där är det personligt.
Jag har aldrig någonsin hört ett inspelat trumset låta precis som i verkligheten. Inte ens i studio. Under 30 års tid.


All den här textmassan är för att jag vill ge en aha-upplevelse för hur man faktiskt lyssnar.
Dels så är det komplext, men det är även väldigt enkelt: Hjärnan luras. Och vi har personliga referenser.

Därför är det så otroligt bra att lyssna i olika högtalare.
Eller att ta ett par högtalare och lyssna på olika ställen. I köket, hos kompisen, ute, osv.
Låter samma högtalare olika, så är det rummet som avgör.
Och folk har ju känt till det här länge, så man behöver inte uppfinna hjudet gång på gång.
Bara bygga och lyssna.

Men det är värt att kika lite på rummet också. Speciellt om man är intresserad av att få bra ljud. (Vad nu det är).
Det vore trist om man planerar sitt 5e högtalarbygge för att de fyra tidigare har haft för mycket muller i basen,
när man bara kunnat flytta på dem lite för att slippa oönskade resonanser.

Herr M Huggbäfver har ju många byggen i ryggsäcken, så då blir det såhär. Dvs erfarenheter och bra högtalare.
(Man behöver iofs först en S&M-anka och meriten av att ha svarat på kluriga frågor i Vem vet mest.
Och något att bygga förstås.)


Ja men det var väl ungefär det jag ville säga den här gången.
Över till talmannen.

HUGGBÄVERN skrev:På tal om islagsmuttrar, jag sprang på ett smärre problem idag. MDF beter sig stundtals som masonit, en ganska porös historia. Så när jag skulle dra i mina femtums bredbandselement i hornen jag lite sorgfälligt rollat för att täcka repor och hack som uppstått under flera års bärande och exponerande, fäste en av skruvarna i skruven som sedan lossnade och sedan bara snurrade runt.
När jag fått bort skruven och undersökte skruven visade det sig att den "svarvat" sig ner i MDF-skivan och i gropen den gjort fäste den inte. Jag testar med en träplugg jag limmat under hårt tryck i gropen för att se om det funkar.

MDF + träskruv = skit. Kolla under alla omständigheter upp att det inte är en snittgäng i skruven för dessa tuggar upp MDF:en omedelbums. Ett annat tips är att sätta tillbaka samma skruv i samma hål ALLTID. Träskruvarna i en kartong ser förvisso lika ut, men de är unikat. Dessa små skillnader gör att vid varje byte av plats på skruvarna vidgas gängorna något. Efter 3-4 byte är gängen garanterat pajj. Detta är superviktig kunskap för oss pianotekniker som skruvar in och ut samma skruv typ 100 gånger .

Din lösning med träplugg funkar fint. På Bauhaus kan man köpa rödboksrundstav 13 mm som du kapar upp, borrar i, limmar fast och borrar upp ett mitthål i. Vill du göra det ännu bättre - köp sådana här borr och skär till träpluggar som du limmar in i MDF:en .



Då kan du lägga träådringen åt rätt håll. Tar du vanliga pluggar kommer träådringen att bli stående, och träskruvar funkar som bekant inte så bra i ändträ (men lite bättre än MDF). Islagsmutter, ja, det är ju också bra om du kan komma åt baksidan för montaget

/jonas "tränörden" svensson

Jag tog vad jag hade hemma. Du ska ha tack för ditt tips och lagrar det i arkivet för ”bra saker att veta och kunna”.
Men jag måste meddela att jag har byggt sista paret högtalare för min del .....

Jag hade börjat skriva svar till Jimmi, men jag får redigera det och kasta in lite annat ljudligt.

Jonas:
"Ett annat tips är att sätta tillbaka samma skruv i samma hål ALLTID. "

Jag blir alltid lika glad av att läsa sådana saker. För det är inte ofta som det nämns.
Även att titta lite extra på brickor, så man sätter dem åt rätt håll.
Det är ofta man får fågelholk-blickar från någon som ser att man gör sådär, men det *har* betydelse.
Så ditt inlägg är en slags upprättelse för att jag inte är fullständigt tokpetig.

Så du är pianotekniker alltså... Kul!

.....


http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=96353

MER INFO: .....

Mycket spännande!

Lite ovanlig design på elementet, men det verkar ju fungera.
Jag hittade däremot ingen info om banddiskanterna i pdf-filen, men jag gillar tanken.

Skulle gärna testa ett par sådana högtalare under någon månad.

Det förefaller som någon/några på HF har/införskaffar ett par element. Kanske någon kommer till höstens DIY-träff.

Jag funderade på om diskanterna var någon tweeter från Fountek. Skulle kanske (Inte) kunna vara en Dayton: https://www.brl.se/sv/artiklar/dayton-a ... ni-8-.html

INGA FLER högtalare!!! Jag har ingen plats och de jag har skärmar mycket ljus från vardagsrumsfönstret. Försökt sälja men ingen vill ha högtalare som låter världsbäst.
Det enda i högtalarväg som fortfarande kräver viss uppmärksamhet, är de små ena jag börjat bygga på ett par halvrunda bambuskålar från IKEA. Jag ska kolla vilka komponenter till delningsfiltren som behövs. Diskanterna är simpla banddiskanter och basen en så kallad mid/bas som går högt upp i frekvens så jag kan dela så högt att inget av elementen behöver spela utanför sin bekvämlighetszon.
Jag är ingen högtalarguru men vet hur man INTE bygger högtalare ...

Därmed anser jag detta/dessa projekt avslutade (i tanken i alla fall).

Islagsmuttrar funkar i MDF om man både limmar och drar i två småskruv bak på varje så de inte kan röra sig.
Annars finns ju såna här

"Något jag inte ansträngt mig att göra är att placera bas- och diskantelement nära varandra för att minska fasskillnader. Och egentligen borde diskanten sitta längre in relativt basen; en lutande baffel hade fixat det, vilket skapat andra problem. Heisenberg har makt över högtalarkonstruktion också!
Jag funderar över STORA högtalarkonstruktioner där det är meter mellan bas och diskant - hur funkar det??!!"

På träffen (se Klickmans småpratstråd) förevisade Nuffe ett par otroliga dipoler och han nämnde att det finns liksom optimala avstånd mellan de olika högtalarelementen för att det inte ska låta konstigt om man rör på huvudet lite, eller sitter i soffan och lyssnar eller om man ställer sig upp.
TRoligen är sådana uppgifter noga behandlade i Loudspeaker Cookbook av Vance Dickason:



Vill man grotta ner sig i ALLT som berör högtalarkonstruktion köper man den boken.

Nämnde just dipoler (dipolshögtalare) eller "öppen baffel". Det är på sina håll ganska intressant med sådana konstruktioner idag. Eller, man ser dem ganska ofta.



Man kan då fråga sig om det finns några unika nya konstruktioner idag? Njae, de flesta topologier är testade, men sedan kommer nya högtalarelement där tillverkaren ofta har specificerat gaska nog hur elementen ska användas och precis som rör och rörförstärkare är inget längre nytt under solen - vi är alla copycats, som någon på forumet älskar att kalla dem som vill bygga något som är fungerar till 100%.
Sonido, den ungerska tillverkaren som levererat två par högtalare till mig har färdiga ritningar, för man vet att just i dessa konstruktioner får man det bästa resultatet. Vilket dock inte hindrar folk att testa andra konstruktioner men högtalarelement som skapats med parametrar för att passa i vissa konstruktioner (horn, basreflex, öppen baffel, sluten baffel ...) har inte riktigt potential att fungera bra i andra topologier. Man får kolla upp T/S-parametrarna.

DEn som konstruerade dessa oortodoxa högtalare visste definitivt vad han gjorde, läste tillverkarnas specar och hade en klar tanke bakom varje justering han gjorde. För oss dödliga som bara köper (eller får, ärver, hittar) ett gäng högtalarelement får följa de rekommendationer som följer och förbereda oss på svårigheter om det jag nu lagt pengar på inte riktigt passar. I detta exempel överlappar högtalarelementen inte varandra särskilt mycket i frekvens och ett mycket snävt delningsfilter har använts.
Delningsfilter är inte direkt något raketvetenskap, och det finns ingen anledning att börja klydda med tredjegradsekvationer eller programmera sin räknedosa för att räkna ut lämpliga värden. Allt jobb är redan gjort och det finns tusen "räknedosor" för delningsfilter därute.
Ska man t ex beräkna ett 18dB-filter på 1600Hz kan man använda https://www.diyaudioandvideo.com/Calcul ... Crossover/:
Det är bara att välja Bessel eller Butterworth, och det blir alltid jämna 6dB-steg.
Idag finns det ingen orsak att sitta och återuppfinna hjulet för tremiljonte gången. Allt ät uppfunnet redan. Och är det inte uppfunnet, drar man ju ändå nytta av fabrikanternas siffror och är inte det att plagiera? Om jag nyttjar rörtillverkarens Ia/Ua-kurvor gör jag ju precis det som tillverkaren ville att vi skulle göra - vi är alla copycats. Visst kan man skita i kurvorna (men då är man en riktig ärkeidiot ... ) och köra sitt eget race men att bygga något efter eget huvud (om man har något) se till att introducera maximalt missljud, få kretsar att fungera till bara 50% och med massa ansträngning och extrajobb och pengar tro att två fel blir ett rätt och sedan slå sig för bröstet och utropa "Good Enuff!" är inget ska renderar förtjänsttecken.

En god ingenjör är en lat ingenjör.