Svenska ElektronikForumet

rikkitikkitavi skrev:En sådan koppling skall man köra via jordfelsbrytare tycker jag, det känns säkrast

Vad du tycker och vad som är rätt i detta fallet är inte samma sak, en jordfelsbrytare måste ha femledare,,,,,vilket inte vedmaskinen behöver då det inte finns något som kräver enfas så även med femledare blir det precis samma scenario som med fyrledare, jordfelsbrytaren kommer aldrig att lösa ut eftersom inget är kopplat till nollan i maskinen. Så är det ofta i äldre system med mekanisk Y-D kopplare.

Det viktigaste är att jorden går obruten till maskinchassiet dvs. är ordentligt gjort i motorn.


Det finns anläggningar som helt saknar jord, då talar vi om generator och elmotor stationärt kopplade mot varann.

malman skrev:Saken kallas då testutrustning för jordfelsbrytare, som skall slå ifrån vid minsta last..
Har dock nackdelen att den inte funkar med en perfekt balanserad resistiv trefaslast..

Edit: fast det väcker en lite intressant fråga... skulle brytaren slå ifrån på en balanserad icke resitiv last..? Magkänslan säger... nej...men...

Edit 2.... funderade en stund till... det går nog noll ström i Nollan vid jämndrift och inga förändringar... men vid uppstart, under första cykeln lär det bli obalans i summeringen mellan alla faser.. som torde smälla jordfelsbrytaren... sen är frågan om den reagerar på en enstaka cykel eller inte... (å allt detta förutsätter ju iofs en stjärnkopplad 3fas last....)

Den skulle funka utmärkt oavsett hur lasten ser ut. Säkerheten vid fel blir något lägre, men funkar gör det.

Teknikern skrev:

rikkitikkitavi skrev:En sådan koppling skall man köra via jordfelsbrytare tycker jag, det känns säkrast

Vad du tycker och vad som är rätt i detta fallet är inte samma sak, en jordfelsbrytare måste ha femledare,,,,,vilket inte vedmaskinen behöver då det inte finns något som kräver enfas så även med femledare blir det precis samma scenario som med fyrledare, jordfelsbrytaren kommer aldrig att lösa ut eftersom inget är kopplat till nollan i maskinen. Så är det ofta i äldre system med mekanisk Y-D kopplare.

Det viktigaste är att jorden går obruten till maskinchassiet dvs. är ordentligt gjort i motorn.


Det finns anläggningar som helt saknar jord, då talar vi om generator och elmotor stationärt kopplade mot varann.

En jordfelsbrytare känner av att det som går in även kommer tillbaka.
Om du har en jordfelsbrytare för enfas så känner den av att det som går in vi fasledaren är lika mycket som det som kommer tillbaka via nolledaren. Två ledare behövs i det fallet. Om du sätter dit en skyddsjord ska den gå förbi jordfelsbrytaren. Känner en 30 mA jordfelsbrytare en skillnad på mer än 15 mA i vad som går in och som kommer tillbaka ska den lösa.

En trefas jordfelsbrytare utan neutralledare känner skillnaden i vad som går in via faserna och vad som kommer tillbaka via faserna. Skiljer det mer än 15 mA ska den lösa. Den känner symmetrin mellan faserna.

En trefas med neutralledare känner skillnaden i vad som går in via faserna samt neutralledaren och vad som kommer tillbaka via faserna samt neutralledare. Obalans mer än 15 mA ska den lösa.

Har du en skyddsjord går den inte igenom jordfelsbrytaren. Så fort ström försvinner en annan väg än genom jordfelsbrytaren löser den. Felströmmen behöver ej gå via skyddsjorden utan det kan vara vagabonderande strömmar som går en helt okänd väg.

Men som du säger så är skyddsjorden hur viktig som helst för att förhindra att utsatt del blir spänningsförande. Men den behövs inte för jordfelsbrytarens funktion.

Som sagt, en JFB funkar alldeles utmärkt oavsett hur många faser det är och oavsett om det finns nolla eller inte (jo på enfas måste ju nollan finnas med per natur).
så:
Enfas L+N
Tvåfas L+L
Tvåfas L+L+N
Trefas L+L+L
Trefas L+L+L+N

I alla dessa fal funkar JFBn utan problem, så länge det finns någon form av jordledare.

Nej, det behöver inte finnas någon jordledare.

Jo, därför du måste få en jordfelsström för att JFBn skall lösa ut, har du ingen jordfel-ström så löser den aldrig ut.
Jordledaren kan i princip vara vad som helst, en människa som samtidigt tar i ett spänningsförande hölje och en vattenkran, vattenrör eller vad som helst.

Det här med jordfelsbrytare verkar många ha svårt med. Kanske är det för att den ofta benäms just som JORDfelsbrytare som folk får för sig att det har något med jord att göra. Det är ju en summaströmstransformator och borde egentligen alltid kallad just för det. Den jämför strömmarna som går igenom den. Summaströmmen i ett perfekt system är 0. Avviker summan mer än 30mA så har systemet ett för stort fel och brytaren löser ut. I ett system som är riktigt ska igen ström gå genom jord. Jordtråden ska därmed INTE vara med vid summeringen. Tar strömmen en annan väg än genom fasledarna eller nolla(beroende på vad som är inkopplat) så går strömmen med största sannolikhet till jord någonstans.

.

Naturligtvis, dock får man väl använde de av hävd använda benämningarna.

Jordfelsbrytare är en IDIOTISK svensk benämning på Engelskans diffjumper .

Originalinlägget uppdaterat med mer info.

Elman skrev:Jordfelsbrytare är en IDIOTISK svensk benämning på Engelskans diffjumper .

Öh, det heter faktiskt RCD på engelska, Residual Current Device. "Diffjumper" måste vara någon lokal slang eller nått sånt.

Svar på första inlägget. Visst kan man skippa nollan i båda ändar. Jag skulle nog kopplat den i kontaktänden.

RuneStone skrev:Det här med jordfelsbrytare verkar många ha svårt med. Kanske är det för att den ofta benäms just som JORDfelsbrytare som folk får för sig att det har något med jord att göra. Det är ju en summaströmstransformator och borde egentligen alltid kallad just för det. Den jämför strömmarna som går igenom den. Summaströmmen i ett perfekt system är 0. Avviker summan mer än 30mA så har systemet ett för stort fel och brytaren löser ut. I ett system som är riktigt ska igen ström gå genom jord. Jordtråden ska därmed INTE vara med vid summeringen. Tar strömmen en annan väg än genom fasledarna eller nolla(beroende på vad som är inkopplat) så går strömmen med största sannolikhet till jord någonstans.

.

En 30mA jordfelsbrytare ska börja bryta någonstans mellan halva utlösnings strömmen och utlösningsströmmen. Den kan alltså lösa vid lägre strömmar än 30 mA utan att den är felaktig. Detta kan vara bra att veta om man felsöker jordfelsbrytare.

TomasL skrev:

Elman skrev:Jordfelsbrytare är en IDIOTISK svensk benämning på Engelskans diffjumper .

Öh, det heter faktiskt RCD på engelska, Residual Current Device. "Diffjumper" måste vara någon lokal slang eller nått sånt.

Satte in en RCBO i badrummet igår.

Pitch73 skrev:
Uppdatering:
Svetsen öppnad och den var kopplad med 3 st faser plus jord i chassiet. Uttaget på väggen (gammalt garage/lada på landet sen 60-talet) är vanlig rund hona med 3 faser + nolla + jord. Jordfelsbrytare finns inte.

Jag kommer byta kabeln på svetsen till en jag har liggandes (5x2.5). Tänker jag rätt om jag i svetsen kopplar in 3 faser + jord (skippar nollan) och i handsken kopplar 3 faser + jord. Klipper nollan i handsken så inte någon öppnar den och tror att den är inkopplad i svetsen. Då ser det iaf lika ut i båda ändarna .

Blir bra så. Svetsen behöver ju ingen nolla, så det vettigaste är att göra som du föreslagit. Har du inte haft kabel liggande hade det bästa varit att ta en fyrledare.
Se till att skyddsjorden ansluts ordentligt och är lite längre än de övriga ledarna i anslutningsändarna. På så sätt blir skyddsjorden den sista ledaren som lossar om kabeln dras loss. Det skyddar från att höljet på maskinen blir strömförande.