Swech skrev:De kopplingsplattor jag säljer är specade till 300V men jag skulle aldrig köra
sådana spänningar i dessa ändå.
Om det är 300V DC så räcker det dessutom inte för toppspänningen som blir högre än så vid 230V AC.
xxargs skrev:Kopplingsdäck slutar man ganska tidigt med när man lärt sig hur glappa och osäkra dessa kan vara eller att man river bort fler kopplingar än man tänkte när man skulle ändra en kabel (inte kul om kabeln som hoppar bort har 230V i ändan och lägger sig på en annan del eller finger....)
Praktiska studier visar att det blir inte bättre om motsvarande händer på ett lött kort!
xxargs skrev:Det är bättre att bygga på experimentplatta där man löder fast grejorna för att vara säker på att det är riktig kontakt och att det inte lossnar titt och tätt hela tiden... med experimentplatta så blir grejorna mer 'permanent' och kan användas som de är under lång tid om det är något funkar och är användbart.
Fast det förutsätter att man kommit så långt att man i förväg verkligen vet hyggligt väl hur allt ska byggas, d.v.s. att både schema och komponentvärden ställer rätt väl från början.
xxargs skrev:kopplingsdäck är mer för skolbruk där man skall kunna bygga och riva en koppling på max 10-15 komponenter under en lektionstimme eller två. det är också där man lär sig eländet det kan bli av att det glappar i kopplingsdäcken och med otrimmad felsöknings-skill kanske inte hinner med uppgiften under den utsatta tiden, det är då man lär sig ogilla kopplingsdäck där man fastnar på skit-glappfel hela tiden och istället börja titta på andra alternativ...
En skillnad här är väl också att i skolan så lär de slitas mycket mer än hemma.
Nackdelen med labbdäck är väl snarast att byggen tenderar att bli kvar och blockera labbdäcket under rätt lång tid. Jag vet inte hur många år mitt labbdäck var upptaget av min nummerpresentatör
MadModder skrev:Glapp blir det bara om man pressar ner stiftlister och TO220-komponenter o.dyl. där benen är på tok för stora för plattorna egentligen.
Alla dessa plugin-grejer till plattorna som finns idag har ju vanliga 0.1"-stiftlister, och det är rena döden för de fjädrande blecken.
DIL-kapslar, TO92, 1/4 W-motstånd osv är mer i rätt storleksordning på benen.
Större än så och experimentkort är att rekommendera.
Detsamma skulle jag vilja säga nog även gäller IC-socklar. Trycker man bara in vanliga platta IC-ben så funkar även de billigaste socklarna riktigt bra, men trycker man in stiftlister eller för den delen komponentadaptrar med runda ben i en billig ic-sockel så är det risk att fjädringen i sockeln mattas ut och ger dålig kontakt mot en vanlig IC. Det är i mitt tycke inte en brist i sockeln utan ett användningsfel och/eller komponentvalfel.
yxskaft skrev:Jag blir inte klok på om det heter "kopplingsplatta" eller "kopplingsdäck".
Labbdäck?
Om man blandar in engelskan, hur många har koll på om breadboard avser labbdäck eller experimentkort?
MadModder skrev:Bra fråga. Vad just däck kommer ifrån i detta fall vetefasen.
Jag vet inte, men en annan märklighet är att däck också betyder att en bandspelare inte har någon effektförstärkare för högtalarnivå inbyggd.