Datasystem WANG 2200 LVP/MVP

[blueint]

Vad har dessa WANG 2200 för CPU, frekvens, minnesstorlek, instruktionsuppsättning mm?

Plast, kvalité och 70-tal brukar inte direkt gå hand i hand, men detta är ett gyllne undantag! Fortfarande mjuk/flexibel efter 35år! Och rejäla dimensioner!

Med tillräckligt mycket ftalater så blir den mjuk länge

[MiaM]

"Varmgången" ser ut att vara flussmedel från att någon bytt de två dioderna.

Vad jag minns så ifall EPROM och RAM är tillräckligt gamla så vill de ha flera matningsspänningar, och om någon/några av spänningarna saknas i "fel" kombination så kan kretsarna ta stryk.

Jag hittade en Servicemanual till terminalen. Den är utgiven 1979. Enligt det schemat så är det "moderna" RAM, 2701 och 2114, som endast behöver +5V, men blandat "moderna" EPROM 2716 som bara behöver +5V, samt "gamla" EPROM 2708, (PDF-sida 53). Fast samtidigt så är +12V och -5V framdraget utöver +5V även till 2716-EPROM'en, och så hänvisas till "note 2 sheet 8".

Ännu äldre EPROM/PROM hade ännu "konstigare" spänningar. Nu verkar det inte vara sådana inblandade enligt schemat, men kolla vad som verkligen sitter på plats. Datablad för 1702 som vill ha +5V och -9V, (och, inte aktuellt för dig, men ändå noterbart, vid programmering vill ha pulser på -35 och -47V... )
(Inkomplett) lista över gamla epromtyper. Man får ofta rätt bra resultat om man nätsöker på eprom'ets beteckning (endast siffrorna) och "datasheet".

Jag tror att Elektror hade något minibygge som såg till att kortsluta de övriga spänningarna ifall +5V saknades, tänkt att köras mot nätdelar som tål tillfällig kortslutning, för att slippa problemet med spänningar som startar/stannar vid olika ögonblick vid påslag/avstängning.

Jag ser att det finns en del trådpatchar på kretskortet. Det krånglar till det, men en variant man kan göra är att ta ur alla de socklade IC-kretsarna, åtminstone de som är dyra/svåråterskaffade, före första provkörning. Det innebär å andra sidan en pytteliten risk att signalen till bildskärmdelen blir såpass dålig att skärmen mår dåligt. OBS, detta gäller inte om tricket med byglarna längre ner stämmer.

Det egentligen mest idiotsäkra sättet att provköra utan risk att paja digitaldelen är väl att konstruera en skyddskrets som tillfälligt kopplas in och som ser till att det inte kan komma in felaktiga kombinationer av / oönskade spänningar in till digitaldelen.

Apropå svåråterskaffade grejer så kunde det kanske vara en idé att först läsa ur innehållet ur EPROM'en med en lämplig epromprogrammerare eller liknande, ifall du har tillgång till en sådan.

Mina två cent är att själva nätdelen och elektroniken i skärmen kan med 99,99% chans gå att laga med delar som inte är särskilt krångliga att få tag på, åtminstone om man kan stå ut med att det ser ut som t.ex. just vid de där bytta dioderna (som jag tolkar som vad du nämnde som varmgång).

Stämmer schemat med verkligheten?
D.v.s. är EPROM'en
L16, L55, L56 = 2708
L17, L18 = 2716
och de andra kretsarna (ren nyfikenhet från min sida)
L4, L5, L45-L48, L57, L60-L62 = 2114
L6, L7 = 2101A
L9 = Z80 CPU
L29 = Z80 CTC
L30 = Z80 PIO
L79 = 5037 CRT-kontroller
L80 = 1602 (osäker på funktionen?)

En intressant grej är att på kortet finns fem rätt grova urkopplingsbara byglar, J14, J15, J17, J18, tvåpinnarsgrejer med mörkgrå eller grålila kabel. Enligt schemat (pdf-sid 57) så används de för att koppla bort nätdelen från resten av terminalen. Scanningen är inte den bästa, men vad jag kan se så är de kopplade såhär:
J14 = +12V
J15 = +5V
J16 = +17V
J17 = -5V
J18 = -12V

+12V och +5V skapas med klassiska 723 (L20, L21) + externt monterade effekttransistorer medan -5V och -12V skapas med 7905 (Q6) /7912 (Q7). Det här är kretsar som går lätt att få tag på, förutom att det kanske är svårt att få tag på 723 i rund metallkapsel. Den vanligaste kapseln är en en vanlig DIP (tvåradig IC). Eventuell oxid på trimpot'en R66 kan äventyra +5V-spänningen, och motsvarande på R72 för +12V.

En bra början vore att ta ur alla de fem byglarna och på så sätt provköra endast nätdelen så att den åtminstone obelastad ger rätt spänningar. Spänningarna kan mätas mellan jord och "hålen" i byglarna. (Ett hål i varje bygelplats kommer ha ca 0V eftersom det är vidarematningen, det andra hålet ska ha rätt spänning). +17V är ostabiliserad och kommer vara en del högre när nätdelen inte är belastad.

R69 respektive R71 bestämmer, ihop med 723-regulatorns konstruktion, strömbegränsningen för +5V och +12V. Med 0,15 ohm så behövs det t.ex. 4 ampere för att nå 0,6V över strömgränsingången på 723. Den ingången är en enkel bas-emitter-sträcka på en transistor och därför inte särskilt exakt, men man kan väl vara rätt säker på att nätdelen ska tåla minst 3A och lär strömbegränsa en bit före 5A last på +5V respektive +12V.

Om du vill så kan du också provköra nätdelen med konstlast. Om du inte har några lämpliga motstånd i bra-att-ha-lådan så bör blinkers/positions/bromsljuslampor för bil (12V 21W) vara en bra provlast både för +12V och +5V. (Lampan kommer givetvis lysa svagt vid +5V, men glödlampor är nära på konstantströmkretsar när de väl lyser så det kommer ändå gå en bra bit över 1A och troligen nära 2A även vid +5V). Håll koll på värmen på framförallt effekttransistorerna (de externt monterade) vid ett sådant test, man ska inte bränna sig om man håller på/invid transistorn.
Provbelastning av -12V och -5V är nog egentligen inte direkt nödvändigt, men i princip valfri last som drar något hundratal milliampere funkar. 7905 och 7912 ska vara överhettningsskyddade, fast det kanske fanns äldre varianter som inte var skyddade så håll koll på värmen på Q6 respektive Q7 på kortet.

Du behöver inte belastningsprova alla spänningarna samtidigt, det är nog snarast enklare att prova en i taget.

En vanlig multimeter är en bra början men det skadar ju inte att mäta spänningarna med oscilloskop. Framförallt ifall en multimeter visar fel spänning så är oscilloskopet bra, eftersom multimetern oftast visar någon slags genomsnittsvärde ifall det finns brum/störningar överlagrade på likspänningen.

Framförallt ifall multimetern viser för låg spänning på +5V och/eller +12V så skulle jag verkligen råda dig att mäta med oscilloskop (eller på annat sätt detektera brum) innan du försöker justera trimpot'arna.

Om alla spänningar verkar vara friska, helst testat även med belastning, så kan du slå av, mäta så att alla spänningar "somnat", och sätta tillbaka de fem byglarna J14-J18, hålla andan och provköra!
Voltmätare på +12V och/eller +5V kan vara bra när du provkör första gången med byglarna monterade.

Om inget dumt händer men du inte får någon bild så kan det vara läge att mäta med oscilloskop på kontrast-pot'en för skärmen. Videosignalen går rakt igenom den pot'en. Om du får videosignal där så kan du kanske mata den signalen till någon extern skärm för att se ifall det "bara" är fel på skärmdelen.

Ett tips för övrigt är att bildrören ofta är utbytbara mellan de flesta svartvita CRT-grejer av samma storlek, så ifall bildröret har inbränd text och/eller blir rejält suddigt så fort du skruvar upp ljus/kontrast så kan det gå att byta till ett rör från nån annan terminal, skärm eller svartvit TV.

P.S. vänta till andra hunnit läsa och hitta fel i det jag skrivit innan du kör igång

[Platis]

Vad har dessa WANG 2200 för CPU, frekvens, minnesstorlek, instruktionsuppsättning mm?

Det är Wang:s egna CPU uppbyggd av TTL-kretsar, finns inte så mycket data på den! Det står lite här; http://www.wang2200.org/cpus.html#gen2
Består av ca 6st kretskort! Minne just nu 64k x 24bit i system-minne och ca 216kB användarminne!

minne-page-001.jpg

Instruktionsuppsättning; http://www.wang2200.org/docs/sds/SDS_Wang2200.pdf

[Platis]

MiaM; Det var en ypperlig och träffsäker genomgång!

Stämmer schemat med verkligheten?
D.v.s. är EPROM'en
L16, L55, L56 = 2708
L17, L18 = 2716
och de andra kretsarna (ren nyfikenhet från min sida)
L4, L5, L45-L48, L57, L60-L62 = 2114
L6, L7 = 2101A
L9 = Z80 CPU
L29 = Z80 CTC
L30 = Z80 PIO
L79 = 5037 CRT-kontroller
L80 = 1602 (osäker på funktionen?)

Jo allt detta stämmer, 1602:an är till för seriekommunikationen(tr1602-b)!

En intressant grej är att på kortet finns fem rätt grova urkopplingsbara byglar, J14, J15, J17, J18, tvåpinnarsgrejer med mörkgrå eller grålila kabel. Enligt schemat (pdf-sid 57) så används de för att koppla bort nätdelen från resten av terminalen. Scanningen är inte den bästa, men vad jag kan se så är de kopplade såhär:
J14 = +12V
J15 = +5V
J16 = +17V
J17 = -5V
J18 = -12V

Jo jag upptäckte dessa byglar också, smidigt! Alla spänningar ok både obelastat och belastat!

Om inget dumt händer men du inte får någon bild så kan det vara läge att mäta med oscilloskop på kontrast-pot'en för skärmen. Videosignalen går rakt igenom den pot'en. Om du får videosignal där så kan du kanske mata den signalen till någon extern skärm för att se ifall det "bara" är fel på skärmdelen.

Jag får den här bilden på skärmen oavsett om videosignalen är inkopplad eller ej! Helt riktigt att signalen går genom pot'en, men det ser bra ut(75-320ohm)! Enligt oscilloskopet så har jag videosignal ut, men jag brister i kunskap för att tolka signalen riktigt och ställa in skåpet rätt(gammalt och okalibrerat också)! Ingen dum ide att testa med extern monitor, får bli nästa uppdrag! Provade att justera bilden på monitorn, men gör jag den större än på bilden så börjar det tjuta från HF-trafon!?

[Platis]

Enligt manualen "Avoid prolonged close-range exposure to unshielded portions of the CRT to prevent injury from unnecessary exposure to X-radiation" ! Hur farligt är sånt här egentligen?

[MiaM]

Gött att spänningarna och schemat/manualen verkar stämma!

Bilden på skärmen är typiskt för en "för ljus" bild. Den delen som över huvud taget har nån ljusstyrka är den del som scannas av elektronstrålen. De 8-9 linjerna på snedden kallas för "återgångslinjer", strålen hinner göra några svep horisontellt medan den flyttas tillbaka uppåt vertikalt.

Att strålen inte täcker hela skärmen kan bero på att skärmen och digitalkortet är anpassade till varandra ungefär som på en PC + tjockskärm med runda hörn, d.v.s. att det inte är tänkt att skärmen ska teckna bild ända ut mot kanterna. Fram till rätt nyligen så var ju datorer/grafikkort dyrare än skärmar, och det var då därför slöseri att låta datorn/grafikkortet skicka ut signal som skulle hamna i de rundade hörnen, och för en textskärm så fanns det väl inte ens mjukvarustöd för att hantera nån slags smalare rader upptill/nedtill.

Jag tror att det är en dålig idé att justera storleken, framförallt i sidled, eftersom bildbredden hänger ihop med högspänningsgenereringen. Höjden är däremot kanske inte lika farligt att justera lite på känn eftersom vertikaldelen endast har med just vertikala styrningen att göra. Generellt sett så är det nog säkrare att ställa in lite för liten snarare än lite för stor bild, om man är osäker på vad som är rätt inställning.

Om de ränderna och ljuset bara syns när du skruvar upp ljusstyrkan rejält så behöver nog själva monitorn ingen direkt åtgärd. Även om den skulle behöva åtgärd så kan det vara lika bra att lämna den som den är, eftersom återgångslinjerna och "bakgrundsljuset" gör det lättare att se ifall det dyker upp någon svag signal.

Oscilloskopbilden verkar stämma med den bild du ser, återkommande "spikar" som har med synkfrekvensen att göra, och i övrigt ingen bildinformation. Om jag ser rätt så har du oscilloskopet ställt på 5millisekunder per ruta och spikarna återkommer med ungefär 3½ rutas mellanrum, alltså ca 17,5mS mellan pulserna, vilket torde motsvara cirka 57Hz. Gissningsvis läser jag inte av bilden exakt utan den egentliga frekvensen är säkert 50Hz eller 60Hz.

Hur ser signalen ut om du skruvar upp svephastigheten ett gäng steg (högervarv på ratten)? Det borde gå att se någon slags h-synk-signal.

Om du vill så kan du "övningsköra" oscilloskopet mot en videoutgång på t.ex. en dvd-spelare. En "film" som visar en bild som påminner om bilden på en terminal, alltså lite ljus text på svart bakgrund (t.ex. eftertexterna på en film, pausade) ger nog en signal som mest liknar den i en terminal.

Observera att i datorvärlden finns det ingen garanti för att synkpulserna är negativa och videosignalen är positiv, även om det nog oftast är så om alla signaler är kombinerade i samma kabel.

Det kan ju vara i stort sett vad som helst som gör att det inte verkar bli någon bild. Manualen säger att den ska visa ett diagnosmeddelande vid start och det ska släckas antingen efter ett par sekunder eller direkt om det kommer tecken från datorn. De tycker att man ska slå av-på strömmen ett kort ögonblick när skärmen värmts upp för att man garanterat ska hinna se meddelandet. Om processorn startar men den upptäcker något fel så ska den tuta med högtalaren.

Kan det vara så att terminalen faktiskt funkar alldeles utmärkt, men den är så "dum" att det inte går att göra något alls utan en ansluten dator? Om jag vore dig så skulle jag prova med lämplig kabel till serieporten på en modern dator, alternativt en loopbackkontakt (med rätt byglingar på handskakningssignalerna).

Databladet för CRT-kontrollern (L80, 5037) ihop med schemat verkar säga att processorn måste "leva" för att det ska bli vettiga synkfrekvenser.

Manualen pratar om en sockel L10 där man ska kunna ansluta en "hex display", men jag finner inte L10 i schemat/komponentplaceringsritningen.

[Platis]

Jag har fått bild, inte riktigt rätt justerat, men ändå! Får två "tut" vid uppstart, så något problem! Bara vissa tangenter funkar(keytronics), så tangentbordet behöver renoveras! Ger inga tecken alls på skärmen från dom fungerande tangenterna(ger ljudsignal)! Kan mycket väl vara så att man måste ladda system först, men den tangenten funkar inte! Finns en sockel på kretskortet för att montera en hexdisplay och kunna se felkoder! L10 markeringen gömmer sej bakom buntbandet! Rätt imponerande med systemtest vid uppstart och felkoder på en sån här gamla grejor, eller!?

[MiaM]

Framsteg!

Har du provat att bygla tx + rx och handskakningar, eller nollmodema dig mot en pc?

Fyrkanten ska väl enligt manualen säga att nåt är knas, annars visar ju displayen vettigheter.

Aha, där gömde sig L10 rent fysiskt. Jag hittar dock inte den filuren i schemat, fast å andra sidan är t.ex. övre högra hörnet på pdf-sid 56 i stort sett helt oläsligt.

Om man bara hittade L10 i schemat så vore det nog enkelt att göra något hack med ett par lysdioder som visar felkoden binärt eller liknande.

Med tanke på priset på hela systemet så var det nog en bra investering att klämma in plats för nån slags systemtest i den eprom'ade koden. Terminalen verkar väl vara ungefär samtida med t.ex. ABC-80 så det var ju inte så att varje byte var göra-resor-till-rymden-dyr.

[Platis]

Räcker det att bygla txd-rxd och cts-rts? Inte dumt att slänga ihop en nollmodemkabel och testköra med! Är förvånad att den kör "teletype", känns som om det var omodernt redan på 70-talet!? Måste fixa tangentbordet först! Keytronics tangentbord är ju ökänt för degradering av pad:arna, jag tror jag har 6st tangentbord som behöver renoveras(till olika datorer)! Får bli en storbeställning på pad:ar snart! Är det nåt speciellt att tänka på vid beställning av en hexdisplay?

[MiaM]

Jag skulle nog byglat DTR mot DSR (och TX mot RX).

(Antar att DTS var en felskrivning, den fixar nog inte surroundljud )

Se upp så att hex-displayen inte far iväg till blåkulla vid leverans

Seriöst så är frågan vilken modell det ska vara. Jag hittade inget när jag provade att söka på WLI #340-0015.

En bättre scanning av schemat är nog vad som behövs.

Sid 20 (pdf-sid 25) säger att "displayen" bara är fyra lysdioder, kanske med tillhörande drivkrets.

De flesta felen, åtminstone vissa varianter av dem, borde innebära att det inte ens kan bli vettig bild på skärmen.

[Platis]

Hehe! Cts menade jag, hann ändra innan du postade! Ang hexdisplay; ja det är ju frågan om det är med eller utan drivkrets! Går det mäta sej fram lite till vad det kan vara? Det är ju frågan hur allvarligt fel det är, får först ett pip direkt när jag startat den och ett till efter vad jag antar är självtestet! Sen blir jag lite osäker om det ska pipa när jag trycker på en fungerande tangent, det ska nog bara "klicka"! Det sitter en elektromagnet under tangentbordet som troligvis sköter detta! Så isåfall är det ju ett "felkodspip" jag får när jag trycker på vissa tangenter(f,g,h,5 m.fl)!

blueint; Här är lite mer att läsa om själva CPU-arkitekturen, tror den jobbar på ca 10MHz! http://www.wang2200.org/docs/system/220 ... .11-79.pdf

Här är även en prestanda-jämförelse med samtida system!

[Platis]

Började riva lite i själva datorlådan idag, den som Wang kallar CPU(CentralProcessingUnit)! Idag är det ju vad man kallar en mikroprocessor i en kapsel eller själva processorn, men Wang kallar alltså hela lådan CPU vilket kanske egentligen inte är så missvisande med tanke på innebörden i namnet och hur den används i sytemet! Till vänster i lådan sitter 7st slottar för I/O-kort, till höger är CPU-delen(15st slottar) som innehåller bl.a cpu:n(6st kort), minne(4st) m.m! Cpu:n(huvudprocessorn) är helt uppbyggd av ttl-kretsar, på ett kort är ALU:n, på ett annat Register, ett Stack osv!

[MattisLind]

Började riva lite i själva datorlådan idag, den som Wang kallar CPU(CentralProcessingUnit)! Idag är det ju vad man kallar en mikroprocessor i en kapsel eller själva processorn, men Wang kallar alltså hela lådan CPU vilket kanske egentligen inte är så missvisande med tanke på innebörden i namnet och hur den används i sytemet! Till vänster i lådan sitter 7st slottar för I/O-kort, till höger är CPU-delen(15st slottar) som innehåller bl.a cpu:n(6st kort), minne(4st) m.m! Cpu:n(huvudprocessorn) är helt uppbyggd av ttl-kretsar, på ett kort är ALU:n, på ett annat Register, ett Stack osv!

Det skulle vara kul med bilder på de olika CPU-korten för att se hur den är uppbyggd! Är det en ALU med 74181 eller AMD2901 eller Intel 3002 bitslice? 6 kort för CPU verkar ganska mycket om den är från 1979, eller så är den väldigt avancerad.

Saknar korten i CPU-delen helt mekanisk styrning i lådan? Ser lite skumt ut. Risken är ju överhängande att korten kortsluter mot varandra.

[blueint]

Uppenbart vart det lite mer primitivt före mitten av 1970-talet ..

[Platis]

Datorn är från tidigt 80-tal och tillhör 2:a cpu-generationen! Från början var nog alla korten(1:a generationen) monterade som I/O-korten till vänster och lägre. Nu sticker dom upp över lådan och täcks av en alu-kåpa med en skumgummi-list i som stabiliserar korten, helt klart lite billigt! Japp det är 74181 på ALU-kortet! Strax efter(82?) gjorde man ett eget VLSI-chip av denna processor och hela cpu-delen inkl mer minne(256/512k?) rymdes på ett enda kort! Här är några bilder på lådan från sidan och på ALU-kortet!