Sida 2 av 2

Re: Hjälp med ett kopplingsschema

Postat: 15 december 2012, 18:38:26
av Adis
Nu är det där en väldigt liten schema. Du nämner bra saker men till en början så skall det inte alltid vara så lätt. Det handlar om problemlösning och finna sina sätt att lösa problem på. Dessa böcker är ett komplement till lektioner som läraren går igenom. Kan man inte lista ut så pass enkla saker, då kommer man förmodligen att ha det rätt så tungt senare.

Re: Hjälp med ett kopplingsschema

Postat: 15 december 2012, 19:18:34
av Lennart Aspenryd
Nu är det ju några dagar sedan frågan lades upp.
Så det kanske inte skulle vara fel att få se exempel på rätt svar med ett exemplariskt ritat schema ock! ;-)

Re: Hjälp med ett kopplingsschema

Postat: 16 december 2012, 11:46:47
av Oltronix
Jag håller med xxargs. Detta är ett pedagogiskt mörker :( Schemat är förvirrande och texten dåligt strukturerad. Jag kan förstå att man behöver hjälp och stöd med detta. Att vrida bilder rätt går att lära sig men dålig pedagogik kan sätt djupa spår i självkänslan och sänka motivation för elektronik i framtiden.

Synd att skolan slösat pengar och köpt dylikt undervisningsmaterial.

Jag är nyfiken på hur resten av labbarna ser ut. Vad heter läroboken/övningsboken?

Re: Hjälp med ett kopplingsschema

Postat: 16 december 2012, 12:16:09
av Kjelle
Kan det vara denna ?

http://www.tefy.se/elniclab.htm

Kjelle

Re: Hjälp med ett kopplingsschema

Postat: 21 december 2012, 13:09:45
av pagge
Även jag håller med xxargs. Det där schemat är bland det värsta jag har sett för att vara så litet. Det finns ju "code obfuscation" tävlingar, dvs tävling i vem som kan skriva oläsligast c-kod. Om liknande tävlingar fanns för scheman skulle den där defenitivt ha god chans att vinna klassen för scheman mindre än 10 komponenter.

Vidare så verkar det där ELNIC lab ifrån tefy.se vara helt idiotiskt. Varför i hela friden inte använda kopplingsdäck istället? Och läser man på sidan "Trots intensivt letande har vi inte lyckats hitta någon firma som numera kan leverera mikrofoner och högtalare." Skojar dom med mig? Menar dom allvarligt att de inte lyckas leta rätt på ett sletet mickskrälle och en högtalare?

Adis:
Jag förstår din poäng om att man skall behöva "klura" lite. Det är alldeles för lite förståelse i dylika laboratoner. De flesta har ingen aning om vad de gör, man bara kopplar och tycker "kul, där hände nåt". Jag hade det likadant på gymnasiet, fattade inget av elektroniken eftersom det aldrig gjordes några seriösa försök att få eleverna att fatta. Det var först på universitetet när man läste elkretsteori (vi hade en bra bok) som jag fick någon som helst förståelse för spänningar och strömmar m.m.

Men det sagt så ser jag hellre att man klurar på något vettigare än att försöka läsa ett dåligt skrivet schema. Om man istället ritade schemat enligt god elektroniksed, samt möjligen gjorde kretsen lite svårare, skulle man slå två flugor i en smäll:
1) Man lär studenterna rita scheman som är begripliga
2) Studenterna får klura på något elektronikrelaterat istället för estetik-relaterat.

Eftersom jag har en smula tråkigt just nu så ritade jag om kretsen såsom jag skulle ritat den.
* Det fanns inga tydliga in-ut signaler så jag kunde inte följa xxargs regel om att låta signalen gå ifrån vänster till höger
* Jag själv brukar även ha högsta spänningen högst upp i schemat och hålla lägre spänningar ner mot jord. Då kan man t.ex. sätta fingret på en punkt i schemat och försöka tänka sig vad som händer om man lyfter/sänker fingret (dvs lyfter/sänker spänningen)

Bild

Jag skall inte förklara hela kretsen för er. Men ni skall få en hint. Fundera på:

* Denna krets består i princip av två kopior av ett vanligt byggblock (Hint: Ena är: (Q1, R2, R4) Andra är: (Q2, U2, R1)).
* Vilket byggblock är detta?
* Var kopplar man insignal, och vad tar man ut utsignal, ifrån dessa byggblock
* Vad har kretsen för arbetspunkt vid vila (dvs, anta switchar och kondensatorer som avbrott)
* Notera specifikt vilka spänningar kondensatorerna får vid vila. Sen kan ni analysera vad som händer då man slår på switchen genom att anta att kondensatorspänningarna är desamma direkt efter tillslaget som direkt före.