Svenska ElektronikForumet

På en ATA disk kan du inte styra nånting, enbart ange sektorstart och sektorslut vid läsning/skrivning, typ. Detta eftersom all logik, liksom SCSI-diskar sitter i disken.

FDD=Floppy Disk Drive. (s)ata håller jag mig undan ännu. IDE gäller för HDD här.

Moderkortet använder en IT8712F som kommunicerar via en LPC buss som i stort sett är en serialiserad ISA buss.
(datablad för IT8712F)

Det skulle gå att programmera en CPLD/FPGA för att hänga på LPC bussen. Eller en extra "southbridge" så länge som addressering, signalintegritet för 33 MHz osv tillåter. Så kan man styra 16 floppy drives om man vill. LPC bussen på det aktuella moderkortet sitter i huvudsak på den vänstra sidan.

Ett alternativ är att använda färdig krets för Ethernet/USB

fyi. interfacet på floppys heter Shugart Bus för dom som inte vet det.

1802 skrev:(s)ata håller jag mig undan ännu. IDE gäller för HDD här.

IDE saknar checksumma övh (CRC), det fixar däremot S-ATA..

Ingen som har hårdvaru adressena för att tända/släcka FDD LED med datorn? Funderar på att lyssna på databitarna. Kan man sänka hastigheten?

Nu TROR jag inte du kan manipulera lysdioderna direkt om man bara tittar på pinouten av kontakten.

Men http://www.retrotechnology.com/herbs_stuff/drive.html ger dig säkert svar..

kommer inte ihåg vilken pinne. men man drar en till jord så tänds LEDen

Som jag skrivit innan i tråden, så har jag tänt LED med bygel. Använder standard flatkabel, så det är lätt att bygla. Skiljer lite beroende på hur FDD är "strappad".

Det finns rätt mycket att läsa på nätet om floppy...

Men, vill du köra den mot datorns kontroller eller vill du bygga nåt eget?

Om du vill bygga nåt eget så är det intressant att veta att motor slår av/på motorn, DS0-3 (byglingsbart på varje drive, en PC-kompatibel drive är alltid byglad som DS1, interna driven på en Amiga är byglad DS0) väljer själva drive'n vilket torde tända LED'en. UP/DOWN styr riktningen på stegmotorn, en puls på STEP flyttar huvudet ett spår. TK00 är aktiv när huvudet står på spår 0. Det finns gott om drive'ar utan skydd mot att köra huvudet för långt, iaf uppåt mot högre spårnummer.

Alla styrsignaler är aktivt låga.

Det finns två standarder för pull-up, en ur-PC brukar köra med 150 ohm medan t.ex. en Amiga orkar inte driva så lågt så t.ex. 1k är bättre. På de där urgamla 5.25" fullhöjd 360k-drive'arna från en orginal-ur-PC så sitter upp-up'en som ett DIL-kapslat socklat motståndsnät, ska nog bara vara bestyckat på drive'n sist på flatkabeln men det brukar funka med motståndsnät på båda drive'arna (tror jag). Jag minns att jag bytte ett sånt nät mot hemgjort med komponentadapter + en radda 1k-motstånd när jag körde en sån drive på Amigan (nedtrimmad i hastighet för att läsa C64's 1541-disketter med nåt program som dök upp på Aminet för ~20 år sen)

MiaM: Bägge delar. Eget nästan avklarat. Har inte läst/skrivit och inte ändrat hastighet. Vill även styra FDD porten direkt. Och indirekt via INT 18 eller dyl.

Jag läser i min bok PC-verkstan som jag inhandlat på REA, Akademibokhandeln,
då den började vara en del inaktuell.

De två Drive Select pinnarna (10 och 12) avgör vilken enskild enhet som valts.
Digitalt 0 till 3 , låg avgör vilken enhet som är vald. Att en enhet har valts syns
på att dess LED lyser. man måste konfigurera enheterna med jumpers.
Oftast är bara 2 diskettenheter konfigurerbara, DRIVE SELECT 0 och DRIVE
SELECT 1. Därför används endast anslutningarna 10 och 12 vid val av
drivenhet, medans de övriga 2 pinnarna (6 och 14) betecknas som reserverade.
Hur många diskettstationer som kan vara inkopplade beror på kontrollchip och
drivenhetstyp.

4kTRB:

Den boken verkar tyvärr ha fel, eller så misstolkar jag det du skriver/citerar.

Det är fyra separata ledningar varav man normalt bara drar en i taget låg för att välja en drive.

På PC så är flatkabeln vriden så att motor och DS1 byter plats med två andra DS-ledningar, vilket i praktiken innebär max två drive'ar per flatkabel men samtidigt får man separat styrning för varje motor. Orginalvarianten körde alla motorer samtidigt... Amiga hade en speciallösning där motorsignalen latchas vid något tillfälle (tror det är när motsvarande drive select är aktiv).

Det kan mycket väl vara så att I/O-registren på någon kontroller däremot kör digitalt 0-3 (alltså 00,01,10,11) för att välja drive. BIOS på 8088:or och orginal-ur-pc-floppykontrollern klarar 4 drive'ar, två interna på 34-pin flatkabel och två på en extern 37-polig dsub (lätt att göra adapter mot flatkabel). Man behövde mixtra med config.sys (driver.sys tror jag drivern hette) för att använda de externa drive'arna. Ett fallhål här är dels att den kontrollern bara klarar DD-disketter. Ett annat fallhål är att 286:or och nyare har ett BIOS som vägrar köra mer än två drive'ar.

Det fanns speciella kontrollers dels som tillät HD-drive'ar på 8088:or (det räckte inte med en kontroller för >=286, man behövde speciellt bios), och jag tror att man kunde använda fler än två drivear på >=286 med speciell kontrollers.

Man ville verkligen ha tre drive'ar för att vara kompatibel med allt då det begav sig. En 3,5" HD-drive, en 1,2MB 5.25" HD-drive och en 360k 5.25" DD-drive. Att man ville ha två 5.25"-drive'ar berodde på att 360k-driven använde 40 spår och 1.2M-driven 80 spår, och i början hade 1,2M-drive'arna huvuden bara anpassade för 80 spår varpå de kunde läsa men inte tillförlitligt skriva 40-spårs 360k-disketter. Senare tror jag t.ex. TEAC kom med en drive som hade två huvuden invid varandra och växlade på något magiskt vis.

Vad jag minns så har PC aldrig "normalt" kört 720k på 5,25"-disketter, trots att det funkar utmärkt på en 5.25" DD-diskett med 96tpi (=80 spår)...

Kvällens svammelstund härmed slut

Kunde inte låta bli. Lite otydlig upplösning, försökte med färg för ev. tydligare text.
Stift-layouten finns säkert i tusental på nätet, i olika varianter.

Electricguy skrev:fyi. interfacet på floppys heter Shugart Bus för dom som inte vet det.

Njae, nästan, en PC följer inte shugartspecifikationen riktigt, utan bryter mot den på flera punkter, men i stort sett är det shugart. Andra datortyper (tex Amiga) följer den dock.