Svenska ElektronikForumet

Vad kan en strömgenerator vara? Enligt wikipedia en transistor men jag förstår ej, den skapar ju ingen ström, en generator måste ju vara kopplat till något mekaniskt och magnetiskt väl?

Ett vindkraftverk tex skapar det spänning eller ström?

Nerre skrev:Fast en sån strömgenerator man använder för att driva lysdioder är ju egentligen en grej som reglerar spänningen så man får konstant ström.

Nej, en strömgenerator som byggs av en LM317 t.ex. är en "äkta" strömgenerator, även om den i grunden reglerar spänningen över ett seriemotstånd.

Nerre skrev:Och den klarar ju inte att driva strömmen genom hur hög resistans som helst.

Nej, naturligtvis inte. Precis som att ingen spänningskälla klarar av att lämna oändligt mycket ström så finns det ingen strömkälla som kan leverera oändlig spänning.
Samma sak fast tvärtom, liksom.

gliderut skrev:Vad kan en strömgenerator vara? Enligt wikipedia en transistor men jag förstår ej, den skapar ju ingen ström, en generator måste ju vara kopplat till något mekaniskt och magnetiskt väl?

Blanda inte ihop strömgeneratorer med generatorn som sitter i bilen!
Den senare omvandlar mekanisk energi till elektrisk.

En bipolär transistor kan fungera som en (taskig) strömgenerator eftersom den har ett förhållande mellan den ström som går mellan bas och emitter (basström), och strömmen mellan kollektor och emitter (kollektorström). Detta kallas strömförstärkning.
Om man har en konstant spänning och ett seriemotstånd till basen får man en känd basström, kollektorströmmen skall då bli en viss faktor större, förutsatt att belastningsresistansen ligger inom rimliga gränser med tanke på matningsspänning....

Kristallklart, eller hur?
Nej, man måste börja från början med att lära sig grunderna. Många gör analogier med vatten. Jag är däremot född in i ett elektronikföretag, så i mitt fall var det tvärtom, jag fick försöka lära mig om tryck och flöden utifrån mina kunskaper i ellära.

Har alla glömt hur man lärde sig saker i skolan?

Först lärde man sig EN sak. Det allra enklaste. När man kunde den utan och innan och tillämpat den i diverse tester, så var nästa steg att lära sig ett annat sätt, ett bättre men svårare sätt att göra samma sak. När man sen kunde den var det dags för ett undantag. Osv. Då tyckte man att jamen varför i hela världen lärde vi oss inte det här på en gång för?
Nej, för att man ska kunna den absoluta grunden först för att kunna förstå det andra lättare.

Man måste först anta att man faktiskt HAR en ideal spänningskälla med 100% ren spänning och oändlig strömkapacitet, och en förbrukare som har en konstant ekvivalent resistans, med noll induktans och kapacitans. Räkna på det och förstå. SEN kan man börja lite smått med resten.

Är en strömkälla en spänningskälla där man på något sätt varierar spänningen för att hålla konstant ström? Eller kan man ha en riktig strömkälla, man kan väl inte mata med konstant ström oavsett, därför måste spänningen variera.

Ju mer spänning i tillvaron desto mer stekt strömming får du av resistansen.

gliderut skrev:Är en strömkälla en spänningskälla där man på något sätt varierar spänningen för att hålla konstant ström? Eller kan man ha en riktig strömkälla, man kan väl inte mata med konstant ström oavsett, därför måste spänningen variera.

I de flesta fall reglerar man strömmen genom att på något sätt reglera spänningen (eller en "serieresistans", som kan vara en transistor eller liknande).

Det är nästan alltid en form av "sänkande" reglering (d.v.s. man har en spänning som skulle kunna driva en mycket större ström, och sen begränsar man strömmen genom att "bromsa" på nåt sätt).

Med switchteknik och transformator kan man kanske skapa en "riktig" strömgenerering, men det blir ju bara på sekundärsidan av trafon då.

gliderut skrev:Är en strömkälla en spänningskälla där man på något sätt varierar spänningen för att hålla konstant ström? Eller kan man ha en riktig strömkälla, man kan väl inte mata med konstant ström oavsett, därför måste spänningen variera.

Det är en teoretisk komponent genom vilken det flyter en konstant ström oberoende av spänningen över den. Spänningskällan är tvärt om och över den ligger en konstant spänning oberoende av strömmen genom den.

Det kan ibland vara användbart att tänka att "spänning orsakar ström" om man har en krets med en spänningskälla, och tvärt om att "ström orsakar spänning" om man har en krets med en strömkälla. Fast egentligen är kopplingen i båda riktningarna lika stark.

En cykelgenerator är en strömgenerator. Den är konstruerad för att mättas i kärnan så att strömmen begränsas. När den har en hastighet som överstiger den spänning lasten har driver den en konstart ström oavsett hastighet eller last. Något förenklat naturligtvis.

Förstår om det blir virrigt med många som ska förklara på sitt sätt.

Här är en länk till en artikel som beskriver hur ström, spänning och resistans förhåller sig till varandra:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ohms_lag

danei skrev:En cykelgenerator är en strömgenerator. Den är konstruerad för att mättas i kärnan så att strömmen begränsas.

Lite OT, men skulle någon kunna peka ut var flödet skulle öka med uttagen ström så att något mättas och hur det i så fall skulle begränsa strömmen eller hänvisa till någon källa? För det verkar inte helt korrekt, men jag har hört flera säga samma sak. Magnetflödet genom lindningen, och därmed statorn i dess närhet, minskar helt uppenbart om man kortsluter den. Fast man hör ju ofta också att transformatorers utström skulle begränsas av mättning, vilket inte stämmer.

Att strömmen blir relativt konstant i kortslutning beror väl snarare på att generatorns induktans (synkron reaktans) dominerar över lindningens resistans? Så allt eftersom EMK:n stiger proportionellt mot varvtalet gör också reaktansen det, vilket ger konstant ström. Spännings-strömkurvan blir kvartscirkulär/elliptisk med en ström vid kortslutning beroende på generatorkonstruktionen och en spänning vid öppen krets bestämd av varvtalet. Detta gäller alltså vid varvtal tillräckligt höga för att generatorns induktans reaktans skall dominera över lindningens resistans.

Magnetflödet genom en spole är proportionellt mot strömmen. Hur skulle det då kunna minska om man kortsluter, och därmed tillåter oändlig ström?
Någon moderator kan kanske lägga den här diskussionen i en egen tråd.

Magnetflödet genom en spole är inte proportionellt mot strömmen! Flödet från den egna strömmen är bara en av komponenterna hos flödet genom spolen. Flödet kopplat från andra spolar eller magneter tillkommer.

Däremot är flödet proportionellt mot kvoten av inducerad spänning och frekvens (Faradays induktionslag). Därför sjunker flödet genom spolen när man kortsluter den. Det blir dock inte noll om lindningen har resistans.

Eller, strömmen genom den kortslutna spolen genererar en flödeskomponent motriktad den yttre pålagda. (Lenz lag)

Ett bra sätt att förstå är nog att leka med ett labbaggregat som har strömbegränsning. Så förstod jag.

Ett exempel:

1. Ställ strömbegränsningen i botten, nätaggregatet vill/får nu inte levera någon ström alls knappt.
2. Vrid upp spänningen till säg 12V
3. Anslut ett motstånd, tex 100 ohm.
4. Eftersom nätaggregatet inte får lämna någon ström kommer det sänka spänningen till nära 0V.
5. Vrid sakta upp strömbegränsningen och se hur ström och spänning sakta stiger. Du styr nu strömmen, men labbaggregatet reglerar spänningen för att styra strömmen.
6. Om du stannar på säg 60mA så bör spänningen vara 6V.
7. Byter du ut motståndet mot något annat motstånd kommer nätaggregatet att reglera spänningen så att strömmen förblir 60mA
8. Men givetvis inte om det krävs mer än 12V för att driva igenom 60mA.

Att batterier håller ungefär samma spänning tills de är slut är mest tur, eller att de är designade så.

//mikael

en labbagregat som ligger i strömbegränsning arbetar som just en strömgenerator där strömmen är lika oavsett om du byter lastmotståndet från att kanske vara 1 volt över motståndet tills spänningen över motståndet är strax under inställd spänning.

skulle man titta på den ytterst minimala strömändringen när du bytte mellan de olika motståndet och räkna på detta så skulle du säga att labbaggregatet har närmast oändlig hög inre resistans (kallas impedans i sådana här lägen) trots att den hela tiden ger samma ström då strömmen inte ändrar sig trots att du med valda olika motstånd får olika spänningar över motståndet.

En teoretisk strömgenerator har oändlig hög spänning med _väldigt_ högt seriemotstånd som gör att strömmen är säg 100 mA oavsett om du kopplar en motstånd på 1 Ohm eller har en meter luftgap då den skulle skapa en gnista som såg till att strömmen fortfarande är 100 mA till varje pris.

Används labbaggregatet för att hålla spänningen konstant trots varierande strömförbrukning så arbetar labbaggregatet som spänningsgenerator och håller spänningen konstant - när man belastar med olika strömmar utan att spänningen ändrar sig så kan man säga att spänningsgeneratorns impedans är väldigt nära 0 Ohm

Det här är vad de flesta människor som pillar med elektronik är vana vid - och det är när man kommer till strömgeneratorn som det blir konstigt i huvudet då det inte beter sig som man är van vid och helt enkelt tänker fel.

ström och spänningsgenerator är bra till olika lösningar och är varandras motsats och dessa kan inte ersätta varandra.

tex så kanske man vilja driva på en resonanskrets så att den bibehåller svängningen - men om man kopplar in en förstärkarkrets ala en OP-amp (som är att betrakta som en spänningsgenerator i beteende) så är förstärkarens utgångsimpedans så låg (väldigt nära 0 Ohm) att den kortsluter resonanskretsen och den slutar att svänga - men har man en förstärkare som arbetar som en strömgenerator med säg 100 kOhm impedans på utgången så kan man injicera effekt på ett bra sätt utan att påverka impedanserna som gör att resonanskretsen fortsätter att svänga.

Ett batteri kan betraktas som en spänningsgenerator där spänningen bestäms av kemikaliernas kombination och med ett seriemotstånd på utgången som representerar kemikaliernas tröghet inne i batteriet och som stiger i värde ju mer batteriet används - och batteriet får högre inre resistans ju mer urladdat det är och spänningen sjunker allt mer även vid små strömuttag och det är ungefär också vad som händer när kemikalierna förbrukas i batteriet och det blir allt mindre aktiv material som kan generera spänningen - kort sagt allt mindre ytor som kan ge ström.