Svenska ElektronikForumet

Okej, så USB används både över PIC/AVR och Arduino. Men för att använda det till PIC/AVR måste man ha en separat "programmerare" som också kostar en slant, korrekt? För arduino är det inbyggt i själva kortet? (blueint kanske trodde att jag menade att jag skulle styra usb själv?)


Ang. 60/144/180. I första läget kör jag 60. Skulle det bli bra så byter jag ev. till att på något sätt dimmra dem (kanske är avsevärt svårare?), eller kanske sätter tre blåa ihop för att ha olika styrka, eller kör med RGB.

Jag är med på att detta förmodligen kräver större förändringar, men just nu är det 60 som gäller. Krypa, sen gå.


Extern buffring det är väl det vi har snackat om tidigare i tråden, med 74HC595 el dyl?
Det tror jag att jag har tillräcklig koll på just nu. Däremot själva matningen till led:arna gör mig osäker. Kan ju börja med resistorer för att lösa själva logiken först.


Ang. min erfarenhet: Arbetar med programmering, men då är det högnivå vi pratar om. Många år sen jag jobbade i C eller maskinnära, och ännu längre sen asm (och då bara lite experiment).

Ja, Arduino är i princip en kombinerad "programmerare" och en AVR.
Därav del av den extra kostnaden, du köper i princip en ny extra
"programmerare" för varje Arduino. Du betalar så klart och ett litet
bidrag i priset för den utvecklingsmiljö som hör till.

> Okej, så USB används både över PIC/AVR och Arduino.

Använder och använder. Målprocessorn i sig använder inte USB, det
är *programmeraren* som gör det...

För lösa processorer, oavsett om det år AVR, PIC eller något annat, så
skaffar man alltid ( i stor sätt) en lös programmerare. I dag är de ofta,
för att inte säga alltid, USB anslutna.

> (blueint kanske trodde att jag menade att jag skulle styra usb själv?)

Eftersom det inte framgår vad blueint "trodde" så är det ointressant.
Men eftersom du sannolikt inte avsåg att köa USB direkt/själv, så blev
ju svaret lite goddag, yxskaft...

Ok!

Då kollar jag lite tutorials för PIC/AVR/Arduino och ser vad som ser enklast ut. Och jag skippar nog konstantström på mitt första försök och lägger till det när det verkar funka.

Då är det fortfarande min sista fråga kvar: Jag planerade alltså att styra CLK från processorn och slå till och från när jag tycker att jag behöver det, snarare än att ha någon "jämn extern signal" som jag ska matcha. Är detta en normal lösning?

Tänkte på styrning via USB, men USB är ett onödigt tillkrånglat gränssnitt oavsett. Sen att man är i en situation där skiten har brett ut sig över 95% av marknaden är en annan sak.
I dom vanligaste fallen så gömmer programmerarkortet- och färdigmjukvara denna komplikation. Och på programmeraren så är det bara att koppla ihop rätt linjer med målprocessorn.

Tja vad som är mycket energi beror på vilken lysdiod som används, spänningsval mm. Någon föreslog lysdioder av olika färg vill jag minnas. Men switchad lösning vinner i princip alltid vid lite högre effekter.

> Sen att man är i en situation där skiten har brett ut sig över 95% av marknaden är en annan sak.

Det är just *det*, att det finns överallt och att det ofta "bara fungerar" som
gör att det inte längre kan kallas "skiten". Vad du tycker rent tekniskt om USB
är i detta sammanhang ganska ointressant. Frågan gäller vad som "fungerer"
för niklas_j...

> Jag planerade alltså att styra CLK från processorn...

Vad är "CLK" ?? Klockingången på 74HC595 buffrarna ?
Ja, det måste du ju göra, tillsammans med data-ingången o.s.v.
Eller hur menade du ?

> ...så byter jag ev. till att på något sätt dimmra dem (kanske är avsevärt svårare?)...

Mja, om man ska göra dimningen direkt från processorn så blir det betydligt
mer jobb för processorn än bara "on/off". En variant är att lägga ut mer av jobbet
för själva drivningen av lysdioderna extern, t.ex genom att ersätta de enkla 74HC595
(eller liknande) buffrarna med riktiga LED-driver kretsar. T.ex Texas (TI) har några.

T.ex för on/off styrning av 16 LEDs :
http://focus.ti.com/docs/prod/folders/p ... 59282.html

Eller för PWM styrning av 16 LEDs :
http://focus.ti.com/docs/prod/folders/p ... c5943.html
http://focus.ti.com/docs/prod/folders/p ... 59116.html

Med dessa blir koden i Arduino (eller lös AVR/PIC) mer att hålla reda
på tiden i sig och att skicka kommandon till kretsarna ovan.

Nackdelen med dessa kretsar (och nästan alla moderna och "kul" kretsar) är
att de enbart finns för ytmontering. Hur stor nackdel det är varierar så klart...

Säljer möjligtvis någon svensk leverantör såsom t.ex ELFA såna där riktiga LED-driver kretsar?

Problemen med USB dyker upp så fort man ska jobba med enheterna annat än i färdiga program och mer än en device per bus. Gränssnittet jobbar med endpoints mm i en rejäl hiearki med strukturer. Har man krav på latenstider eller överföringskapacitet blir det också lätt problem. Liksom att bussen är fixerad i en riktning host/device.

Allt detta kan ge problem om man behöver flera enheter på samma bus osv.

Jag säljer ett USB-kort som kanske kan vara lämpligt. Proggas via USB, dvs. ingen extern programmerare behövs.

110kr inkl. frakt

Jorå, jag vet också ganska bra hur USB fungerar.
Och *ändå* fungerar det ganska OK...

Och nej, jag vet inte var man kan få tag på dom, man får
leta om man är intresserad. Digikey kanske. Eller sampla.
Det var mest för att bredda diskussionen lite...

sodjan skrev:>
Vad är "CLK" ?? Klockingången på 74HC595 buffrarna ?
Ja, det måste du ju göra, tillsammans med data-ingången o.s.v.
Eller hur menade du ?

Yes, det var det jag menade. Frågan är om jag aktivt ska slå på och av klockan med kod, eller om man typ har en extern fyrkantsvåg som man ska "haka på" och bara tajma in data-outputen. Men då antar jag att mitt upplägg funkar bra (så länge man inte är snabbare än shiftregistret klarar).

När det kommer till själva "tidsklockan", är det enklast att bygga en egen via mjukvara eller är det bättre med en extern krets man pratar med?


Vidare: Gissade att det skulle blir lite komplicerat med någon PWM-historia (man kanske kan göra en enklare grej med 0, 0.5, 1, eller 0, 1/3, 2/3, 1, och bara ha två signaler per varje eller något, men det är ett senare kapitel hur som helst).

thepirateboy skrev:Jag säljer ett USB-kort som kanske kan vara lämpligt. Proggas via USB, dvs. ingen extern programmerare behövs.

Okej, finns det någon beskrivning på hur den fungerar?

PS.
Kul att ämnet kan resultera i en USB-diskussion, men det känns lite lätt OT? Kanske ny tråd för det istället?

> Frågan är om jag aktivt ska slå på och av klockan med kod,

Ja, finns ingen annan praktiskt lösning.

> När det kommer till själva "tidsklockan", är det enklast att bygga en egen via
> mjukvara eller är det bättre med en extern krets man pratar med?

Om du har en stabil och bra oscillator (kristall-styrd behöver det vara)
i processorn så kan du låta processorn även agera "klocka". Annars
finns deet separata "RTC" kretsar som sköter det. Fördelen är att de även
sköter hela kallenderna med månader, år, skottår o.s.v, men det kanske
inte spelar någon roll här.

> Kul att ämnet kan resultera i en USB-diskussion, men det känns lite lätt OT?

Ha ! Då har du inte sett en del andra trådar. De lever ofta ett eget liv...

niklas_j skrev: Okej, finns det någon beskrivning på hur den fungerar?

Här finns en "manual" att ladda ner.
http://www.elektronikforumet.com/forum/ ... 11&t=46688

En riktig man använder elektronmikroskop för att förstå hur ett chip skall kopplas in..

Om du vill ha mjuka övergångar på LED'arna är en ide att sätta en lagom stor kondensator parallellt med varje LED, så att de tar en lagom stund på sig att tändas och släckas.

ThePirateBoy: Då testar jag gärna en sån. Borde definitivt räcka för mina ändamål. Har läst in mig på programmeringen för AVR och det verkar inte allt för blodigt. Elektroniken är nog värre för mig. Hur går det till, får jag ett PM?


Chansar på den interna oscillatorn (står crystal, så...), om det blir dålig timing men allt annat blir bra så får jag skaffa en separat.

Eftersom jag skiter i konstantströmsgrejen och kör med resistorer till att börja med, så tänkte jag börja med några första beräkningar på flera år. Har gjort en beräkning och mest hämtat saker ur minnet. Kan följande stämma?

Från kortet ska det gå 5V (får lösa det med 3*1,5V-batterier normalt då?). Dioden tar alltid 0,7 V, och efter dioden ska vi ha en potential på 0V.
Därför kommer det ligga 4,3V över resistorn.

Vidare har den dioden jag kollade på en märkström på 20mA. Strömmen som går genom resistor och diod kommer vara samma, och därför måste resistorn ligga på 4,3V/20mA = 215 Ohm.

Vad jag kunde se var 220 ohm en standardstorlek, så det är den jag bör välja. Skulle jag fortsätta, fast med 4,5V, så får jag istället 190 Ohm, och då bör jag fortsätta med 220, eftersom närmast under är 180?


Var köper man lämpligast allt? Elfa verkade inte sälja så små mängder motstånd. Bor i gbg, så jag kan ju ta mig till butiken, om någon vet att de har det på typ lösvikt där.

Och där upptäckte jag precis att lysdioder inte har några 0,7V. Back to drawing board.