Svenska ElektronikForumet

MadModder skrev:Jag har kört en fyrkantvåg med 50% pulsförhållande genom en PC817, och resultatet var INTE vackert.

---

9600 funkar. Men över det är det inte ens någon idé att prova med PC817.

Om du biaserar den rätt typ klass-A förstärkarfilsosofi och sedan modulerar... - har för mig att PC817 var både linjärare och snabbare än många andra Optokopplare inom samma användningsområde - ju mer förstärkning ju sämre, långsammare och mer olinjär brukade dom ofta bli.

[tittade i databladet]

rise time 4 µs och fall time är 3µs typisk vid RL=100 Ohm, Vce=2V Ic=2 mA

3 dB gräns 80 kHz vid RL=100 Ohm Vce=5V och Ic=2 mA

Ic tolkar jag som ström genom dioden i det här fallet.

Med andra ord lite bättre prestanda borde du ha fått...

Hmm... tja, får väl testa igen nån dag då.
I databladet är responstiden mätt vid VCE=2V. Jag körde ju med 5V, och i sämsta fall är stig- och falltid 18µs. Det skulle betyda att mina bilder inte är helt galna om jag hade ett måndagsexemplar.

din stig och falltid var inte speciellt symmetriska som uppgivna tider i databladet antyder om - så ut som om något var bottnat eller liknande alternativ stor kapacitiv last gentemot pullup-motståndet (oscilloskopet??) - prova att sätta en CMOS-buffer eller liknande mellan när du mäter nästa gång.

En lite dyr lösning kanske men förhoppningsvis inte så problematisk:
ELFA 73-939-03. Behövs förmodligen en DC/DC konverterare också för att isolera drivspänningen (om "tillbehöret" du ansluter inte har en matning du kan använda).

Jag har använt motsvarande teknik för RS485 och det fungerade bra (även om biasering + terminering av 485 kan ge gråa hår).

73-234-70 är en enklare lösning, funkar kanonbra, inbyggd spänningsovandlare, behöver ett par motstånd bara.

MadModder: Kom du fram till varför du fick så sunkiga resultat? Jag testkör en PC817 och får faktiskt ÄNNU sämre resultat än dig... Redan vid 1 kHz börjar utsignalen vara riktigt risig, ungefär som vid 15 kHz för dig (bild på första sidan). Jag driver lysdioden med 20 mA 50% duty cycle. Pull up-motstånd på 10 kohm vid kollektorn. Mäter med oscilloskop.

Prova att minska LED strömmen, kan vara så att fototransistorn går i mättnad och pulluppet på 10 kohm orkar inte dra ur laddningen.

Protte

Riktigt god teori men tyvärr så testade jag med en betydligt mindre ström redan igår, resultatet var det samma.

Det är bara den positiva flanken på utsignalen (då jag kör med pullup) som blir förvrängd. Höjer jag frekvensen för högt så hinner signalen inte ens komma upp i 100% förrän den sticker spikrakt till noll igen.

> Hastigheten är 9600 eller 115200 (två olika användingsområden)

Jahaja... Ja, det är ju en väldig skillnad !
Du får nog bestämma dig vilken hastighet du behöver...

Nu är jag lite osäker på om du syftar på mig eller trådskaparen men jag lånade bara tråden lite för att jag såg samma problem som MM stötte på. Jag ska ikväll ta en bild av hur signalen ser ut men jag tycker det verkar riktigt skumt att jag inte kan köra med högre frekvens än 1 kHz innan det blir riktigt grötigt.

Har du problem att signalen inte kommer "upp" så är det för stort pullup. Minska detta motstånd så transistorn inte bottnar utan tillåt 0,5-1 V bottenspänning.

Det finns ju fräsigare optokopplare typ 2531 eller 2400.

Protte

Tackar, ska testa det. Jo absolut finns det finare dyrare optokopplare men jag håller på att trixa ihop en laboration till mina elever och vill gärna använda en riktigt vanlig (billig) optokopplare.

Då kom det i ett helt annat läge, då får du lära dina elever att man kanske måste trimma sina kopplingar för att krama ur det sista av prestanda. Det är inte alltid max värdet som styr.

Protte

Om man mäter upp kapacitansen borde det gå att räkna ut den optimala pull-up resistansen?

hmm - man kanske skulle köra nätverksanalysator på en sådan PC817-koppling och se vad det går att göra - utmaningen känns lite som att försöka astrimma en 50cc moppemotor där alla medel är tillåtna utom att öka kubiken . Misstänker att kapacitansen i lysdioden och dito i transistorn som begränsar - en del går att matcha bort - en del inte, beroende på hur långt 'inne' dessa kapacitanser sitter och hur mycket som sitter före i form av parasitresistanser och induktanser som blir olika synliga vid olika bias och sving i resp ända.

idag gör man motsvarande på laserdiod och motsvarande fototransistor i optofiberutrustning och dessa går i flera GHz, linjärt med 60-80 dB spuriosfri dynamik mätt med tvåton - impedansmässigt så ligger en sådan laserdiod på ca 2-4 Ohm komplex last och trixet är matchningsnätet innan samt en stor dos vuxen språk över kapslingen och dess bens inverkan (induktans) som är svår att lirka sig förbi... - det är då man seriöst funderar om man skall bonda kretsarna själva så att man kan göra det lite mer impedansmatchat - vart fall bättre än det som bondas idag då man inte bryr sig om sådana saker på fabriken då lasern ursprungligen var tänkt till en CD-spelare...